Sammmandrag 21.4.2005

Tredje delen av Helsingfors historia sedan 1945 nu även på svenska

Kommunalförvaltning och politik, kommunalekonomi

Detta historieverk om Helsingfors beskriver de stora förändringar som staden genomgått under tiden efter Andra världskriget. De stora inkorporeringarna år 1946 och ”flykten från landsbygden” ledde till snabb en urbanisering under 1950- och 1960-talet. Verket granskar utvecklingen fram till vår tid.

År 1989 inledde Helsingfors stad, och i synnerhet stadens Historiekommitté ett projekt för att skriva stadens historia från år 1945 fram till vår tid. Första delen av verket utkom på finska år 1997 och på svenska år 2002, andra delen utkom på finska år 2000 och på svenska år 2003, tredje delen utkom på finska år 2002 och nu har alltså denna del blivit färdig även på svenska. Inom de närmaste åren utkommer ytterligare tre delar av Helsingfors stads historia sedan 1945. Historiekommittén har verkat under professor emeritus Matti Klinges ledning.

I den nyaste delen skriver professor Laura Kolbe om kommunalförvaltningen och politiken i Helsingfors och docent Heikki Helin om kommunalekonomin.

Kommunalförvaltning och ekonomi

Laura Kolbe berättar om hur Helsingfors växer till en storstad, om offentlighet, politik, förvaltning och medborgarna 1945 – 2000. I Helsingfors har ärendena framskridit då ämbetsmän och kommunalpolitiker samverkat. Då dessa enats har expertmakten och den politiska makten åstadkommit resultat snabbt och effektivt. Kommunalpolitiken i Helsingfors har baserat sig på majoritetsbeslut om ärendena. Många tunga projekt har genomförts med hjälp av de höga ämbetsmännens och de ledande kommunalpolitikernas gemensamma vilja, konsensus. I Helsingfors har en stark tjänstemannaanda och verksamhetskultur bevarats. Avgörande för förvaltningskulturens framgång har varit offentlighetens roll, dvs. mediernas förhållningssätt. Den politiska oppositionspopulismen har inte i Helsingfors lyckats lämna bestående spår i förvaltningskulturen. Endast 1980-talets metroaffär, som kulminerade i metrorättegången, utgör ett smärtsamt undantag. Samarbetet inom stadsledningen och ett fungerande förhållande till verkscheferna har på ett ytterst betydande sätt inverkat på framskridandet av kommunala projekt.

Helsingfors erbjuder, på grund av sin administrativa storlek, ett även i europeiskt perspektiv mångbottnat forskningsobjekt. Stadens grundläggning, historia och nutid avspeglar såväl den nationella utvecklingen som förändringar inom den europeiska politiken. Intensiteten i utvecklingen till storstad har sedan år 1945 varit relativt stor. Finlands huvudstad har på femtio år snabbt vuxit, utvidgats och förändrats. Staden har urbaniserats och helsingforsarna har lärt sig leva stadsliv. Jämsides med politiker och tjänstemän har det kommit hembygdsmänniskor, aktiva inom stadsdelarna, majoritetsanhängare, husockupanter, parkräddare, byggnadsskyddare, kulturradikaler och övriga medborgarrörelser. Växelverkan mellan medborgarna och de politiska beslutsfattarna har ökat.

Kommunalekonomin

I den finländska kommunalekonomin har Helsingfors en större betydelse än dess folkmängd ger vid handen. Stadens ledande förtroendevalda har haft expertinflytande inom hela kommunalförvaltningen. Helsingfors har också varit en föregångare vid många reformer. Heikki Helin beskriver hur den kommunala ekonomin är ett verktyg för att erbjuda kommuninvånarna den service som de behöver och som staten förutsätter av kommunerna. Efter kriget har Helsingfors ekonomi seglat i omväxlande med- och motvind, precis som den kommunala ekonomin i stort. När det gått bra för landet som helhet har även kommunerna haft förligare vind. Detta har gjort det möjligt att utvidga servicen. Svårigheter inom statsekonomin har tagit sig uttryck i beskurna statsandelar. Den lågkonjunktur som inföll på 1990-talet kom att drabba kommunerna från två håll: kommunernas egna skatteinkomster minskade samtidigt som statens penningflöde till kommunerna stryptes. Helsingfors statsandelar har varit små och staden har huvudsakligen finansierat sin verksamhet med egna skatteinkomster. Som en följd av statens åtgärder på 1990-talet har en allt större del av dessa inkomster överförts till andra kommuner.

Heikki Helin analyserar Helsingfors ekonomi huvudsakligen med hjälp av siffror som beskriver ekonomin. Siffrorna för Helsingfors jämförs med siffrorna för andra kommuner i den mån det är möjligt. Eftersom stadens ekonomi numera i högre grad än tidigare påverkas av statliga åtgärder, granskar Heikki Helin även kortfattat hur lagstiftningen, beskattningen och statsandelarna i samband med kommunernas ekonomi har utvecklats.

Det nyaste historieverket behandlar ganska färska händelser, och läsarna har möjlighet att jämföra sina egna erfarenheter och uppfattningar om dem med författarnas.

Publikationen är över 600 sidor lång och illustrerad med en mångfald bilder, även i färgtryck. Den säljs på faktacentralens bibliotek, Katrinegatan 3, av webbutiken och via Editas försäljningskanaler. Även första delen av Helsingfors historia sedan 1945 med teman befolkning, stadsplanering, boende och näringar och andra delen med teman planering, byggande, sociala problem och idrott finns att få. Den förstnämnda delen är skriven av Oiva Turpeinen, Timo Herranen och Kai Hoffman och den andra delen av Harry Schulman, Panu Pulma och Seppo Aalto.