Suoraan sisältöön

Ofta ställda frågor

FADERSKAP

FASTSTÄLLANDE OCH ERKÄNNANDE AV FADERSKAP

Varför måste man erkänna faderskapet?
Hur erkänns faderskapet?
Hur kan man ge faderns efternamn åt barnet?
Vad ska man göra om det finns flera faderskandidater?
Vi bodde utomlands när vårt barn föddes, måste faderskapet fastställas i Finland?

Min före detta sambo, som var gravid, lämnade mig och ingick äktenskap med en annan man. Är det så att jag inte har någon rätt till barnet, även om jag är dess biologiska pappa?

Jag är en ”faderlös” 16-åring som nyligen har fått reda på min pappas identitet. Jag skulle vilja att faderskapet fastställs, hur ska jag agera?


FADERSKAPSRÄTTEGÅNG

Vad ska jag göra när min ex-pojkvän har meddelat att han inte erkänner mitt barn som snart kommer att födas, och att han inte heller kommer att betala underhållsbidrag?


UPPHÄVANDE AV FADERSKAPET

Jag har fått ett barn och min äkta man är inte barnets far. Kan faderskapet ”bytas”?

 

BARNETS VÅRDNAD, BOENDE, UMGÄNGESRÄTT OCH UNDERHÅLL 

SEPARATION

Vi håller på att separera. Hur ska vi göra med de ärenden som gäller våra gemensamma barn?

Hörs barnen?

Vi kan inte komma överens om ärenden som gäller våra gemensamma barn, hur kan vi lösa frågorna?
 

VÅRDNAD

Vad innebär gemensam/ensam vårdnad?

Mitt barn behöver ett pass och jag får inte tag på den andra föräldern. Hur kan jag skaffa passet?

Vad innebär vårdnad vid sidan om?

Jag och min man vill trygga våra barns framtid i fall att det händer oss föräldrar något. Kan vi testamentera vårdnaden om våra barn till min mans syster?


BOENDE

Vi kan inte enas om hos vilken av föräldrarna barnet ska bo – vad ska vi göra?

Vad avses med växelboende?


UMGÄNGESRÄTT

Vilka saker avtalar man om i anknytning till umgängesrätten?

Det avtal som socialnämnden bekräftat eller det beslut som tingsrätten fattat om barnets umgängesrätt fungerar inte. Vem kan jag vända mig till?

Jag får inte träffa mina barn, vad ska jag göra?

Pappan/mamman träffar inte sitt barn som överenskommet, kan jag på något sätt förplikta honom eller henne till umgänget?

Barnet vill inte träffa den andra föräldern, vad ska jag göra?

Vi har ett avtal om umgängesrätt som bekräftats av barnatillsyningsmannen, men pappan/mamman träffar endast barnet sporadiskt, borde jag ändå varje gång förbereda mig för träffarna i enlighet med umgängesavtalet?

Pappan/mamman har inte träffat barnet på ett år. Nu meddelade personen att han/hon kommer att hämta barnet för att ha det hos sig under veckoslutet, eftersom det enligt umgängesavtalet är hans/hennes veckoslut. Måste jag överlämna barnet till honom/henne?

Jag är orolig för mitt barns säkerhet, måste jag överlämna barnet till träffarna?

Det oroar mig att komma överens om träffar som ska ske i den andra förälderns hem, vad kan jag göra?

Pappan/mamman hämtar inte tillbaka barnet efter träffen, vem kan jag vända mig till?

Hur fördelas resekostnaderna när barnet och den primära vårdnadshavaren flyttat 300 km bort?


UNDERHÅLL

Hur fastställs underhållsbidraget?

Måste avtalet om underhållsbidrag göras eller bekräftas vid socialverket?

Måste man betala underhållsbidrag om barnet bor turvist varannan vecka hos sina föräldrar?

Mitt barn fyller 18 år nästa månad, ska jag fortsättningsvis betala underhållsbidrag?

Jag har blivit arbetslös och kan inte betala det underhållsbidrag på 250 euro som tidigare fastställts. Vad ska jag göra?

Hur får jag de indexhöjningar som tillkommit till underhållsbidraget?

Den underhållsskyldiga har inte betalat underhållsbidraget, hur får jag det av honom/henne?


FADERSKAP

FASTSTÄLLANDE OCH ERKÄNNANDE AV FADERSKAP

Varför måste man erkänna faderskapet?

I lagen om faderskap föreskrivs om hur ett barns faderskapsförhållande uppstår. Enligt lagen om faderskap fastställs faderskapet antingen på grundval av faderskapspresumtion eller separat. Fastställandet av faderskapet sker utgående från äktenskapet; om barnets mamma är gift när barnet föds antar man alltid att maken är far till barnet. Då är föräldrarna också tillsammans vårdnadshavare till barnet.
Om barnet däremot föds utom äktenskap måste faderskapet alltid fastställas, antingen genom erkännande eller genom ett domstolsbeslut. Faderskapet måste därmed fastställas även om barnets föräldrar är sambor vid barnets födelse. Faderskapet måste fastställas också om föräldrarna ingår äktenskap efter barnets födelse.
När faderskapet har fastställts uppstår ett juridiskt bindande släktskapsförhållande mellan barnet och fadern. Barnet blir bröstarvinge till fadern och kan få faderns efternamn. Efter att faderskapet har fastställts har barnet rätt att få underhåll av sin fader och att hålla kontakt med och träffa honom. Om barnet föds utom äktenskap är modern vårdnadshavare. Efter att faderskapet har fastställts kan föräldrarna komma överens om att båda föräldrarna får gemensam vårdnad om barnet.

Hur erkänns faderskapet?

Befolkningsregistermyndigheten skickar på ämbetets vägnar uppgifter om barn som föds utom äktenskap till barnatillsyningsmannen i moderns hemkommun, som i sin tur skickar en kallelse till en diskussion gällande fastställandet av faderskapet till modern. Bägge föräldrar bör ofrånkomligen vara personligen närvarande vid fastställandet av faderskapet, och de måste kunna styrka sin identitet på ett tillförlitligt sätt. Om myndigheterna i Finland inte har några uppgifter om barnets moders civilstånd måste hon dessutom lämna in ett intyg på att hon var ogift vid barnets födelse.
Efter att barnet har fötts kan föräldrarna boka en tid till barnatillsyningsmannen på numret 09 3104 4999 (vardagar kl. 9–11). Barnatillsyningsmannens tjänster finns tillgängliga i ämbetshuset i Berghäll vid adressen Andra linjen 4 A, 6 vån. (endast med tidsbeställning).

Hur kan man ge faderns efternamn åt barnet?
Barnets efternamn ska meddelas till befolkningsdatasystemet inom två månader efter barnets födelse. Barnets namn meddelas till magistraten i barnets hemkommun. Man kan också göra en anmälan till församlingen i det evangelisk-lutherska eller ortodoxa kyrkosamfund som barnet är medlem i.
Barnet kan få samma släktnamn som någondera av föräldrarna har vid den tidpunkt då barnet anmäls till befolkningsdatasystemet. Barn till samboende föräldrar kan få pappans efternamn först efter att faderskapet har fastställts.
Om faderskapet inte har fastställts då man anmäler barnets namn, får barnet samma efternamn som mamman. Efter att faderskapet har fastställs kan man dock byta barnets efternamn så att det bli samma som pappans genom en anmälan till magistraten.

Vad ska man göra om det finns flera faderskandidater?
Om barnets mor lever i äktenskap antar man att maken är far till barnet. Om maken inte är barnets biologiska far kan man under vissa förutsättningar upphäva makens faderskap. Om parterna vill utreda saken genom en DNA-undersökning, måste de själva stå för kostnaderna för undersökningen.
Om det däremot finns flera faderskandidater till ett barn som fötts utom äktenskap kan faderskapet avgiftsfritt utredas via barnatillsyningsmannen, som skriver en remiss till en DNA-undersökning till alla sakägare. På basis av undersökningen kan man på ett tillförlitligt sätt fastställa faderskapet.

Vi bodde utomlands när vårt barn föddes, måste faderskapet fastställas i Finland?

Ett faderskapsbeslut som utfärdats i en annan stat och som är giltigt i den stat där det utfärdats, godtas också i Finland utan skild bekräftelse. Det finländska förfarandet vid erkännande och fastställande av faderskap behöver då inte tillämpas.
Föräldrarna ska lämna in det faderskapsbeslut som utfärdats i ett annat land till magistraten, som registrerar uppgifterna om faderskapet i befolkningsdataregistret. Beslutet som lämnas in ska vara en originalhandling eller en officiellt bestyrkt kopia och den ska även vara legitimerad på behörigt sätt. Beslutet ska vara översatt till antingen finska, svenska eller engelska.
Som beslut räknas beslut av domstol och annan myndighet samt rättsväsendets bestyrkande eller registrering, om förhållandet mellan barnet och fadern till följd av en sådan åtgärd anses vara ett faderskapsförhållande i den stat där registreringen eller annan åtgärd har utförts. Vid behov kan Helsingfors hovrätt på ansökan bekräfta huruvida ett beslut om faderskap som meddelats i en främmande stat kan erkännas i Finland.

Min före detta sambo, som var gravid, lämnade mig och ingick äktenskap med en annan man. Är det så att jag inte har någon rätt till barnet, även om jag är dess biologiska pappa?

Om en gravid kvinna gifter sig med en annan man innan barnet föds, blir hennes make fader till barnet. Den biologiska fadern kan inte få sitt faderskap fastställt om inte barnets moder och hennes make godkänner att faderskapet erkänns, varvid makens faderskap upphävs.
Endast barnets moder, hennes make eller barnet kan väcka talan om upphävande av makens faderskap. Barnets biologiska fader har ingen talerätt.
Jag misstänker att jag är pappa till min ex-flickväns barn, hur kan jag utreda saken?
En man som anser sig vara far till ett barn kan inleda en utredning genom att erkänna sitt faderskap. Mannen kan emellertid inte be om en DNA-undersökning och barnatillsyningsmannen har inte heller rätt att utreda saken utan moderns samtycke. Om mannen har erkänt sitt faderskap men barnets mamma bestrider faderskapet eller inte svarar på det, godkänner magistraten i allmänhet inte erkännandet och fastställer därmed inte faderskapet. Efter ett negativt beslut från magistraten kan mannen fortsätta utreda ärendet på rättsliga vägar genom att inom utsatt tid väcka talan om fastställandet av faderskapet i tingsrätten.

Jag är en ”faderlös” 16-åring som nyligen har fått reda på min pappas identitet. Jag skulle vilja att faderskapet fastställs, hur ska jag agera?
Bestämmelserna om fastställande av faderskap i lagen om faderskap tillämpas som sådana endast när barnet som fötts utom äktenskap är under 15 år. Barnatillsyningsmannen genomför ett fastställande av faderskapet för ett barn som fyllt 15 år endast om mannen erkänner sitt faderskap. Om mannen inte frivilligt erkänner sitt faderskap måste ett 15 år fyllt barn vända sig till en privat jurist eller en rättshjälpsbyrå för att få faderskapet fastställt i tingsrätten.
 

FADERSKAPSRÄTTEGÅNG

Vad ska jag göra när min ex-pojkvän har meddelat att han inte erkänner mitt barn som snart kommer att födas, och att han inte heller kommer att betala underhållsbidrag?

Om en möjlig far till ett barn som fötts utom äktenskap inte frivilligt går med på att utreda faderskapet, kan faderskapet också fastställas genom faderskapstalan som väcks i tingsrätten. I samband med faderskapstalan kan man också kräva att underhållsbidraget fastställs. Barnatillsyningsmannen representerar barnet i rättegången, och den orsakar i regel inga kostnader för barnet.
Jag är gravid och mitt barns pappa har dött, går det ännu att bekräfta faderskapet?
Om det finns tillräckligt med bevis för det biologiska faderskapet kan faderskapet fastställas i domstol även om barnets pappa har dött före barnets födelse. För att styrka faderskapet görs en DNA-undersökning, som kan göras genom prov från den avlidna eller vid behov också från hans nära släktingar, om de samtycker. Barnatillsyningsmannen sköter på begäran av mamman hela processen utan avgift.
 

UPPHÄVANDE AV FADERSKAPET

Jag har fått ett barn och min äkta man är inte barnets far. Kan faderskapet ”bytas”?

Om barnets mamma lever i äktenskap när barnet föds antar man alltid att maken är far till barnet.
Faderskapspresumtion på basis av moderns äktenskap kan upphävas genom att barnets mamma, mammans äkta man eller ett 15 år fyllt barn väcker talan i tingsrätten. Mannen eller modern måste väcka talan senast två år efter att barnet har fötts. Barnet kan väcka talan när som helst.
Makens faderskapspresumtion upphävs också om en annan man erkänner sitt faderskap hos barnatillsyningsmannen och barnets mamma, hennes make, det 15 år fyllda barnet samt den magistrat som behandlar ärendet godkänner erkännandet.
Upphävande av faderskapet ska inledas av berörda parter. Faderskapet upphävs inte på myndigheternas initiativ och talan om upphävande av faderskap eller assistans i samband med denna hör inte till barnatillsyningsmannens tjänsteuppdrag. Om parterna vill utreda saken genom en DNA-undersökning måste de själva stå för kostnaderna för undersökningen.
 

BARNETS VÅRDNAD, BOENDE, UMGÄNGESRÄTT OCH UNDERHÅLL 

SEPARATION

Vi håller på att separera. Hur ska vi göra med de ärenden som gäller våra gemensamma barn?

Barnets föräldrar har det främsta ansvaret för barnets välfärd och det är deras skyldighet att ansvara för barnets uppfostran och omsorg. När föräldrarna separerar måste de för det första komma överens om hos vilken av föräldrarna barnet ska bo. Syftet med barnets umgängesrätt är å sin sida att trygga barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder hos vilken barnet inte bor. Barnets rätt att träffa sin förälder är inte bunden till huruvida föräldern är barnets vårdnadshavare eller inte. Enligt underhållslagen bär föräldrarna ansvaret för att försörja barnet och man kan fastställa att barnet ska få underhållsbidrag om en förälder inte på annat sätt sörjer för barnets underhåll eller om barnet inte permanent bor hos föräldern.
Utgångspunkten är att föräldrarna har avtalsfrihet och kan göra upp avtal om barnets vårdnad, boende och umgängesrätt samt underhåll. För att avtalen ska vara verkställbara ska de utarbetas skriftligen hos barnatillsyningsmannen i den kommun där barnet bor. Barnatillsyningsmannen bekräftar avtalen om de inte strider mot barnets intressen.  Bekräftade avtal motsvarar med sin laga kraft de beslut som domstolen utfärdat. Du kan boka en tid till barnatillsyningsmannen vardagen kl. 9–11 på numret 09 3104 4999. Barnatillsyningsmannens tjänster finns tillgängliga i ämbetshuset i Berghäll vid adressen Andra linjen 4 A, 6 vån. (endast med tidsbeställning).
Om föräldrarna inte lyckas nå samförstånd kan ärendet föras vidare till tingsrätten. Ärendet som gäller barnets vårdnad, boende, umgängesrätt och underhåll anhängiggörs i den tingsrätt inom vars domkrets barnet har sin hemort eller sitt permanenta hem.
Ärenden som berör barnets vårdnad, boende, umgängesrätt och underhåll kan också lösas i samband med föräldrarnas skilsmässa. Ärendet kan då anhängiggöras som accessoriskt krav i ansökan om skilsmässa i tingsrätten i någondera av makarnas hemkommun.

Hörs barnen?

Barnen fattar inga beslut i de här ärendena. Det ligger på föräldrarnas och de vuxnas ansvar att hitta lösningar gällande barnens vårdnad, boende, umgängesrätt och underhåll. Barnatillsyningsmannen hör inte barnet, utan det är föräldrarnas uppgift att lösa ärenden som gäller minderåriga barn så att barnens intressen gynnas och deras egna åsikter beaktas.
Om föräldrarna inte kan komma överens om en lösning kan ärendena lösas i domstol, varvid barnet kan höras i utredningen och vid behov även i rätten.

Vi kan inte komma överens om ärenden som gäller våra gemensamma barn, hur kan vi lösa frågorna?
I ärenden som gäller barnens vårdnad, umgängesrätt, boende och underhåll är föräldrarna avtalsparter. Barnatillsyningsmannen fastställer inte innehållet i avtalet utan avtalsförhandlingarna sker mellan avtalsparterna, det vill säga föräldrarna. Barnatillsyningsmannens uppgift är att hjälpa föräldrarna att nå en överenskommelse och utarbeta en verkställbar handling om de saker föräldrarna kommit överens om. Bägge föräldrarna måste samtidigt vara på plats för att ett avtal ska kunna utarbetas. Om föräldrarna inte lyckas nå en förlikning kan de antingen var för sig eller tillsammans föra ärendet till tingsrätten.
Det är emellertid synnerligen viktigt att nå en förlikning i tvister som gäller barn.
Förlikningen minskar ofta konflikter mellan föräldrarna vilket sålunda gynnar barnet.
Får att nå en förlikningslösning kan föräldrarna också vända sig till en medlare i familjeärenden.
I Helsingfors tingsrätt http://www.oikeus.fi/21753.htm inleddes den 1 januari 2011 ett försök där man använder sig av en expertmedhjälpare vid domstolsförlikningar som gäller barnets vårdnad, umgängesrätt och underhåll. Målet med förlikningen är att få till stånd ett hållbart avtal mellan föräldrarna.
Föräldrar som efter en skilsmässa inte lyckas nå samförstånd om hur deras barns ställning ska ordnas kan be om förlikning hos tingsrätten. Man kan ansöka om medling hos tingsrätten med en fritt formulerad ansökan eller med en blankett som uppgjorts för detta ändamål och som fås från tingsrättens kansli. Parterna kan göra ansökan tillsammans eller skilt för sig.
Medlingen kan också börja så att den domare som behandlar ärendet i rättegången med parternas samtycke fattar ett beslut om att överföra det aktuella ärendet till skild medling. Om man inte lyckas åstadkomma ett avtal i medlingen går ärendet tillbaka till rättegång.  
Medlingen sker under ledning av en domare som är insatt i familjeärenden och han eller hon assisteras av en psykolog eller socialarbetare som är insatt i barnärenden och därmed fungerar som expert. En lösning på meningsskiljaktigheterna söks genom att man diskuterar och väger olika alternativ, framför allt ur barnets perspektiv.
 

VÅRDNAD

Vad innebär gemensam/ensam vårdnad?

Med vårdnad om barnet avses att man sköter barnets personliga ärenden. Barnets vårdnadshavare är hans eller hennes föräldrar eller de personer som har anförtrotts vårdnaden om barnet. Vårdnadshavaren har rätt att fatta beslut om barnets vård, uppfostran, boningsort samt andra personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren har rätt att från olika myndigheter få information om angelägenheter som berör barnet och vårdnadshavaren företräder också barnet i dess personliga angelägenheter. Dessutom fungerar barnets vårdnadshavare med stöd av lagen om förmyndarverksamhet som barnets intressebevakare och sköter om barnets ekonomiska angelägenheter.
Vårdnadsformen påverkar inte någondera av föräldrarnas beskattning eller socialskydd.  Vårdnadsformen påverkar inte heller barnets rätt att träffa den förälder som bor annanstans eller förälderns skyldighet att sörja för barnets underhåll. Vårdnaden om barnet upphör när barnet fyller 18 år eller om barnet innan det ingår äktenskap.
Gemensam vårdnad innebär att föräldrarna sinsemellan samarbetar och gemensamt fattar beslut i ärenden som berör barnet. Gemensam vårdnad innebär däremot inte att barnet turvist bor hos båda föräldrarna. Gemensam vårdnad om barnet förutsätter att föräldrarna kan diskutera och också tillsammans fatta beslut som berör barnet.
Om endast en av föräldrarna är barnets vårdnadshavare fattar han eller hon ensam alla beslut som berör barnet. Myndigheterna (till exempel daghemmet, skolan, hälsovården, socialväsendet) uppger uppgifter om barnet endast till vårdnadshavaren, och till den andra föräldern endast om vårdnadshavaren skilt gett sitt tillstånd. Den förälder som inte är vårdnadshavare beslutar emellertid om ärenden som berör barnets dagliga vård och uppfostran när barnet är hos honom eller henne.

Mitt barn behöver ett pass och jag får inte tag på den andra föräldern. Hur kan jag skaffa passet?

Till en passansökan för ett barn måste bifogas ett skriftligt specificerat samtycke av den vårdnadshavare som inte är närvarande då passansökan lämnas in. Passet kan utfärdas utan den andra vårdnadshavarens samtycke endast av särskilda skäl – om någon av vårdnadshavarna på grund av en resa, sjukdom eller annan motsvarande orsak inte kan ge sitt samtycke. Om vårdnadshavaren vägrar ge sitt samtycke kan passet dock ändå utfärdas om det klart strider mot barnets bästa att inte bevilja barnet pass.  Dessutom förutsätts att det måste anses vara klarlagt att barnet inte utan vårdnadshavarens samtycke förs till en annan stat, annat än för tillfällig vistelse. Den myndighet som beviljar passet utreder frågan om vad som är bäst för barnet från fall till fall.

Vad innebär vårdnad vid sidan om?

En domstol kan besluta att vårdnaden om barnet vid sidan av föräldrarna även anförtros en eller flera personer som har gett sitt samtycke till detta. Vårdnad vid sidan om befriar inte föräldrarna från deras underhållsansvar och förpliktar inte vårdnadshavaren vid sidan om att underhålla barnet.
Vårdnadshavaren vid sidan om fungerar som barnets vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna. Förutsättningen för att vårdnad vid sidan om ska kunna fastställas är att den är förenlig med barnets bästa. Man ansöker om vårdnad vid sidan om hos tingsrätten.

Jag och min man vill trygga våra barns framtid i fall att det händer oss föräldrar något. Kan vi testamentera vårdnaden om våra barn till min mans syster?
Vårdnaden om barn fastställs i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Enligt vårdnadslagen är barnets vårdnadshavare hans eller hennes föräldrar eller de personer som genom domstolsbeslut har anförtrotts vårdnaden om barnet. Vårdnadshavaren bestämmer om barnets vård, uppfostran och boningsort samt i övriga personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren företräder också barnet i dess personliga angelägenheter.
Om föräldrarna, som var barnets vårdnadshavare, har avlidit kan tingsrätten anförtro vårdnaden om barnet till en eller flera personer som har gett sitt samtycke till detta. När socialnämnden har fått information om att ett barn har blivit utan vårdnadshavare diskuterar den med barnets nära anhöriga och gör vid behov en ansökan om fastställande av vårdnadshavare för barnet till tingsrätten.
Tingsrätten på barnets bostadsort fastställer barnets nya vårdnadshavare. Den vårdnadshavare som tingsrätten fastställt sörjer för barnets vård och uppfostran samt fattar beslut som berör barnet på samma sätt som föräldrar som är vårdnadshavare.
Ärendet om vårdnaden om barnet går till handläggning genom en ansökan som barnets föräldrar, barnets vårdnadshavare eller socialnämnden kan göra. Om barnet på grund av att vårdnadshavaren avlidit blir utan vårdnadshavare kan också en släkting eller annan närstående person till barnet göra ansökan.
Frågan om vårdnaden om barnet ska lösas framför allt med tanke på barnets bästa. Dessutom ska barnets egna önskemål och åsikter beaktas om detta med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå är möjligt.
Det är alltså inte möjligt att ”testamentera” ett barn. Föräldrarna kan visserligen skriva ner sin önskan om att vårdnaden om barnet ska anförtros åt en viss person, men denna önskan binder inte myndigheterna, utan domstolen fattar alltid i slutändan ett beslut i enlighet med barnets bästa.
 

BOENDE

Vi kan inte enas om hos vilken av föräldrarna barnet ska bo – vad ska vi göra?

När föräldrarna tillsammans är vårdnadshavare för barnet men inte bor tillsammans, måste man avgöra hos vilken av föräldrarna barnet ska bo. Utgångspunkten för beslutet om barnets boende ska vara barnets bästa. Föräldrarna ska diskutera och väga olika alternativ framför allt med tanke på barnet, och vid övervägandet av barnets boplats är det viktigt att beakta hur boendet och de saker som berör barnets vardag i praktiken ordnas på bästa sätt.
Det är synnerligen viktigt att nå en förlikning i tvister som gäller barn. Förlikningen minskar ofta konflikter mellan föräldrarna vilket sålunda gynnar barnet. Får att nå en förlikningslösning kan föräldrarna också vända sig till en medlare i familjeärenden.
Om föräldrarna inte kan komma överens om en lösning om barnets boplats ska ärendet lösas i tingsrätten.

Vad avses med växelboende?
Växelboende innebär att barnet i praktiken bor halva eller nästan halva tiden
turvist hos sina föräldrar. Barnet kan dock officiellt vara skrivet endast på en plats. Bland annat barnets närskola och skoltransporter fastställs på basis av barnets boplats. Vid beviljande av bostadsbidrag och många andra förmåner kan barnet beaktas som medlem endast i den ena förälderns hushåll. Barnbidraget betalas endast till den ena föräldern, vanligtvis till den föräldern hos vilken barnet officiellt bor.
Växelboende förutsätter att föräldrarna är mycket samarbetsvilliga och flexibla. Beslutet om växelboende ska grunda sig på barnets behov och intressen, inte på föräldrarna vilja eller ekonomiska intressen.
 

UMGÄNGESRÄTT

Vilka saker avtalar man om i anknytning till umgängesrätten?

Syftet med umgängesrätten är att trygga barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder som det inte bor hos. I umgängesavtalet bör man beakta bland annat barnets ålder, skola, dagvård, hobbyer och avståndet mellan föräldrarnas hem. För att undvika eventuella meningsskiljaktigheter är det bra om umgängesrätten definieras så noggrant som möjligt.
När man kommer överens om umgängesrätten är det bra att utöver den vanliga veckorytmen även avtala om var barnet ska tillbringa lov och helgdagar. Dessutom kan man i umgängesavtalet utöver umgänge även komma överens om annan kontakt samt transporter av barnet och vid behov även hur resekostnaderna för umgänget fördelas.
Då man kommer överens om saker som berör barnet ska barnets bästa vara utgångspunkten. Föräldrarna ska diskutera och väga olika alternativ framför allt med tanke på barnet, och vid utarbetandet av umgängesavtalet är det viktigt att beakta hur saker i barnets vardag i praktiken ordnas på bästa sätt.

Det avtal som socialnämnden bekräftat eller det beslut som tingsrätten fattat om barnets umgängesrätt fungerar inte. Vem kan jag vända mig till?
Barnet har rätt att hålla kontakt med den förälder hos vilket det inte bor, oberoende av hurdan inbördes relation föräldrarna har. Om det bekräftade avtalet inte motsvarar den rådande situationen kan det tidigare avtalet eller beslutet ändras antingen genom ett nytt avtal eller domstolsbeslut.
Verkställighet av ett gällande bekräftat umgängesavtal eller domstolsbeslut kan krävas i domstolen om beslutet eller avtalet inte har iakttagits. Som tvångsmedel tillämpas vite och hämtning till rätten. Verkställigheten får dock inte inledas om ett 12-årigt eller yngre, men tillräckligt utvecklat, barn motsätter sig det.
Den som ansöker om verkställighet kan vara antingen barnets primära vårdnadshavare, som kräver att barnet ska returneras till honom eller henne, eller föräldern med umgängesrätt, som kräver att den bekräftade umgängesrätten ska genomföras. Däremot kan den primära vårdnadshavaren trots den bekräftade umgängesrätten inte kräva att den andra föräldern träffar sitt barn.
I regel sänder domstolen först det aktuella ärendet till verkställighetsmedling. Genom medling strävar man efter att få parterna att frivilligt följa beslutet eller avtalet. Om ärendet inte avgörs i verkställighetsmedlingen genomförs verkställigheten genom att man utfärdar ett förordnande om verkställighet, genom vilken sökandens kontrahent åläggs att överlåta barnet till sökanden (verkställighet av vårdnad) eller att tillåta umgänge mellan barnet och föräldern med umgängesrätt (verkställighet av umgängesrätt). Dessutom kan villkoren för den bekräftade umgängesrätten ändras eller preciseras antingen tillfälligt eller i mindre mån även permanent i verkställighetsrättegången.
Verkställigheten söks hos tingsrätten på barnets eller sökandens kontrahents bostadsort. Man ansöker om verkställigheten skriftligen och till ansökan bifogas avtalet eller beslutet om umgängesrätt, antingen som originalhandling eller bestyrkt kopia av den myndighet som utfärdat beslutet.
Det är emellertid synnerligen viktigt att nå en förlikning i tvister som gäller barn.
Förlikningen minskar ofta konflikter mellan föräldrarna vilket sålunda gynnar barnet.
I frågor om meningsskiljaktigheter gällande genomförandet av umgängesrätten kan föräldrarna också vända sig till en medlare i familjeärenden.

Jag får inte träffa mina barn, vad ska jag göra?
Om föräldrarna har ett giltigt avtal som bekräftats av barnatillsyningsmannen eller ett domstolsbeslut om umgängesrätt, är utgångspunkten att båda föräldrarna måste följa det. Om den primära föräldern hindrar umgänget kan föräldern med umgängesrätt ansöka om verkställighet av umgängesrätten hos tingsrätten genom att lämna in en skriftlig ansökan gällande detta till tingsrättens kansli.
Om det inte finns något bekräftat avtal eller domstolsbeslut om umgängesrätten kan man inte ansöka om verkställighet. I en sådan situation måste föräldrarna först avtala om umgängesrätten eller, om de inte kan nå enighet, föra saken till tingsrätten för att fastställa umgängesrätten.
Vid problem gällande genomförandet av umgängesrätten kan föräldrarna också kontakta en medlare i familjeärenden.  

Pappan/mamman träffar inte sitt barn som överenskommet, kan jag på något sätt förplikta honom eller henne till umgänget?
Den primära vårdnadshavaren kan trots den bekräftade umgängesrätten inte kräva att den andra föräldern träffar sitt barn. Umgänge som sker genom tvång kan inte anses vara det bästa för barnet.

Barnet vill inte träffa den andra föräldern, vad ska jag göra?
Syftet med barnets umgängesrätt är att trygga barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder hos vilken barnet inte bor. Umgängesrätten är främst barnets rättighet och det är föräldrarnas uppgift att trygga en positiv och nära relation till båda föräldrarna. Om barnet inte vill träffa den andra föräldern måste föräldrarna försöka reda ut orsaken till detta. Vid behov kan föräldrarna vända sig till exempelvis familjerådgivningsbyrån.
Vid problem gällande genomförandet av umgängesrätten kan föräldrarna också kontakta en medlare i familjeärenden.

Vi har ett avtal om umgängesrätt som bekräftats av barnatillsyningsmannen, men pappan/mamman träffar endast barnet sporadiskt, borde jag ändå varje gång förbereda mig för träffarna i enlighet med umgängesavtalet?

Om föräldern med umgängesrätt upprepade gånger försummar träffarna kan de inte längre nödvändigtvis anses vara i enlighet med barnets bästa. Den upprepade förgäves väntan och de upprepade besvikelserna kan göra att genomförandet av umgängesrätten strider mot barnets bästa. Umgängesrätten ska fastställas så att den motsvarar de rådande förhållandena och minskas till den nivå på vilken den i verkligheten tillämpas.
Även om barnets rättighet att träffa och hålla kontakt med den förälder som bor annanstans är en stark rättighet, får den ändå inte vändas till en förpliktelse som genomförs med tvång så att den grundläggande utgångspunkten om barnets bästa glöms bort. Föräldern med umgängesrätt bör sålunda också förstå att det inte är fråga om en rättighet för föräldrar som personen kan använda som han eller hon vill, utan en förpliktelse som om den fortlöpande och upprepat försummas kan leda till att umgängesrätten minskas eller i sista hand till och med dras in helt och hållet, eftersom den inte längre är förenlig med barnets bästa.

Pappan/mamman har inte träffat barnet på ett år. Nu meddelade personen att han/hon kommer att hämta barnet för att ha det hos sig under veckoslutet, eftersom det enligt umgängesavtalet är hans/hennes veckoslut. Måste jag överlämna barnet till honom/henne?
Det centrala målet med umgängesrätten är att barnet kan upprätthålla en nära relation till den förälder som bor annanstans. Om föräldern under en lång tid har varit passiv i fråga om umgängesrätten kan träffarna inte längre nödvändigtvis anses vara förenliga med barnets bästa. Även om barnets rättighet att hålla kontakt med den förälder som bor annanstans är en stark rättighet, får den ändå inte vändas till en rättighet för föräldern och som genomförs med tvång så att den grundläggande utgångspunkten om barnets bästa glöms bort. I en sådan situation ska man försöka komma överens om träffarna på nytt så att de motsvarar de förändrade förhållandena. För att nå en förlikningslösning kan föräldrarna kontakta en medlare i familjeärenden. Vid behov kan föräldrarna vända sig till exempelvis familjerådgivningsbyrån.

Jag är orolig för mitt barns säkerhet, måste jag överlämna barnet till träffarna?

Syftet med umgängesrätten är att trygga barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder som det inte bor hos. Bägge föräldrarna är med stöd av vårdnadslagen skyldiga att medverka till att träffarna genomförs. Om föräldrarna har ett bekräftat avtal eller domstolsbeslut om umgänget är utgångspunkten att det förpliktar båda föräldrarna.
Umgänget får dock inte utgöra ett hot mot barnets hälsa, välfärd eller säkerhet. Därmed behöver den primära föräldern inte överlämna barnet till exempelvis en förälder som är påverkad av rusmedel eller beter sig hotfullt. Den primära föräldern måste dock själv bedöma situationen och besluta om han eller hon ska överlämna barnet till den andra föräldern. Om det uppstår faktorer som gör att barnet inte tryggt kan överlämnas till den andra föräldern måste man på nytt försöka komma överens om villkoren för umgängesrätten.
Föräldern med umgängesrätt har rätt att ansöka om verkställighet av umgängesrätten hos tingsrätten.  Om den primära föräldern utan godtagbar orsak hindrar umgänget kan tingsrätten förelägga att föräldrarnas avtal eller domstolsbeslut om umgängesrätt ska verkställas.

Det oroar mig att komma överens om träffar som ska ske i den andra förälderns hem, vad kan jag göra?

Om det vid avtalandet eller beslutandet om barnets umgängesrätt framkommer riskfaktorer på grund av vilka barnet inte tryggt kan överlämnas till omsorg av föräldern med umgängesrätt, kan träffarna genomföras antingen stödda eller övervakade. Förutsättningarna för att stödda eller övervakade träffar ska kunna genomföras är att man har kommit överens om dem genom ett avtal bekräftat av barnatillsyningsmannen eller ett domstolsbeslut.
Övervakade träffar kan ordnas när man vill trygga att träffarna förflyter väl i risksituationer (till exempel om det i familjen har förekommit våld eller kidnappningshot). Vid övervakat umgänge följs träffarna kontinuerligt. Den person som övervakar umgänget befinner sig under hela träffen i samma utrymme eller så att personen ständigt ser och hör föräldern och barnet.
Stött umgänge kan ordnas när det behövs stöd i föräldraskapet eller det finns en brist på förtroende föräldrarna emellan. Vid stödda träffar finns en utomstående person tillgänglig vid behov. Personen ser till att träffen inleds och avslutas och följer situationen. Med hjälp av stödet kan man säkerställa att umgänget förflyter i enlighet med barnets bästa.
Dessutom kan man ordna övervakade byten till exempel när det mellan föräldrarna fastställts besöksförbud eller om det när barnet överlämnats upprepade gånger uppstått gräl mellan föräldrarna. Målet med de övervakade bytena är att säkerställa att barnet tryggt kan överlämnas till den andra föräldern.

Övervakade och stödda träffar mellan föräldern och barnet

Pappan/mamman hämtar inte tillbaka barnet efter träffen, vem kan jag vända mig till?
Föräldern med umgängesrätt kan ha barnet hos sig endast inom de gränser som fastställs inom umgängesrätten om inte föräldrarna kommit överens om annat. Verkställighet av beslutet som utfärdats eller avtalet som bekräftats av socialväsendet om barnets vårdnad och umgängesrätt kan krävas i domstol om beslutet eller avtalet inte följts. Barnets primära vårdnadshavare kan kräva att få barnet återlämnat till sig genom att lämna in en skriftlig ansökan om detta till tingsrättens kansli.
Verkställighet av beslutet om vårdnaden om barnet kan i stället för hos domstolen sökas hos utmätningsmannen på barnets hemort, permanenta bostadsort eller vistelseort om det förflutit mindre än tre månader sedan beslutet om vårdnad utfärdades.

Hur fördelas resekostnaderna när barnet och den primära vårdnadshavaren flyttat 300 km bort?
Enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt är syftet med umgängesrätten är att trygga barnets rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder som det inte bor hos. Föräldrarna måste i inbördes samförstånd och genom att framför allt ha barnets bästa för ögonen sträva efter att syftet med umgängesrätten förverkligas. Därför är också den förälder hos vilken barnet bor skyldig att främja att syftet med umgängesrätten förverkligas, bland annat genom att vid behov delta i de kostnader som genomförandet av umgängesrätten orsakar. Om någondera av föräldrarna flyttar längre bort kan det finnas skäl att diskutera umgängesrätten på nytt. Samtidigt kan föräldrarna komma överens om hur resekostnaderna ska fördelas mellan dem.
 

UNDERHÅLL

Hur fastställs underhållsbidraget?

Enligt lagen om underhållsstöd har barnet rätt till tillräckligt underhåll. Tillräckligt underhåll innebär tillgodoseende av de materiella och andliga behov som motsvarar barnets utvecklingsnivå, den vård och utbildning barnet behöver samt härav föranledda kostnader.
Enligt underhållslagen svarar föräldrarna efter sin förmåga för barnets underhåll. Vid bedömandet av föräldrarnas förmåga att underhålla barnet beaktas deras ålder, arbetsförmåga och möjligheter att deltaga i förvärvsarbete, beloppet av tillbudsstående medel samt deras övriga, på lag grundade underhållsansvar.
Underhållsbidragets belopp påverkas av flera olika faktorer och utgångspunkten är att dessa alltid måste bedömas individuellt och skilt från fall till fall. Justitieministeriet har utarbetat en anvisning för fastställande av underhållsbidraget som är avsedd att hjälpa föräldrarna när de diskuterar beloppet på barnets underhållsbidrag.

Måste avtalet om underhållsbidrag göras eller bekräftas vid socialverket?

Man kan fastställa att föräldern ska betala underhållsbidrag för barnet om han eller hon inte på annat sätt sörjer för barnets underhåll eller om barnet inte permanent bor hos föräldern. Utgångspunkten är att föräldrarna har avtalsfrihet och de kan sinsemellan, antingen muntligt eller skriftligt, komma överens om underhållsbidragets belopp. Ett avtal mellan föräldrarna, där man gör avkall på barnets rätt att få underhållsbidrag i fortsättningen, är dock i sig ogiltigt.
För att avtalet ska vara verkställbart måste det utarbetas hos barnatillsyningsmannen på barnets bostadsort. Avtalet görs upp skriftligen på en blankett som iakttar den modell som bekräftats av justitieministeriet. Barnatillsyningsmannen bekräftar avtalet såtillvida att det inte strider mot barnets bästa. Det bekräftade avtalet vinner laga kraft och motsvarar ett beslut som en domstol utfärdat.

Måste man betala underhållsbidrag om barnet bor turvist varannan vecka hos sina föräldrar?
Växelboende innebär att barnet i praktiken bor halva eller nästan halva tiden
turvist hos sina föräldrar. Barnet kan dock officiellt vara skrivet endast på en plats. Enligt underhållslagen kan man fastställa att föräldern ska betala underhållsbidrag för barnet om han eller hon inte på annat sätt sörjer för barnets underhåll eller om barnet inte permanent bor hos föräldern.
Förälderns ansvar för barnets underhåll bestäms aldrig direkt utifrån den tid som barnet som barnet tillbringar hos föräldern. Även vid växelboende fastställs underhållsbidraget alltid på grundval av barnets behov och delas proportionerligt mellan föräldrarna utgående från deras förmåga att underhålla barnet. Det kan alltså bestämmas att underhållsbidrag ska betalas trots växelboende och att föräldern ofta har barnet hos sig till exempel om den primära föräldern har dålig förmåga att underhålla barnet.
Föräldern befrias alltså inte från att betala underhållsbidrag endast för att barnet bor lika mycket hos bägge föräldrarna. Även om barnets nödvändiga levnadskostnader (mat, hygien) vid växelboende delas lika mellan föräldrarna bör föräldrarna dessutom komma överens om hur övriga kostnader för barnets underhåll (till exempel dagvårds-, hobby- och klädkostnader) ska fördelas. Vid behov kan dessa också fördelas i form av underhållsbidrag.

Mitt barn fyller 18 år nästa månad, ska jag fortsättningsvis betala underhållsbidrag?
Barnets rätt att få underhåll av sina föräldrar upphör när barnet fyller 18 år. Enligt underhållslagen svarar föräldrarna för kostnaderna för barnets utbildning även efter det barnet fyllt 18 år, om detta prövas skäligt. Härvid beaktas särskilt barnets anlag, utbildningstiden och kostnaderna för utbildningen samt barnets möjligheter att efter avslutad utbildning självt svara för kostnaderna för denna.
När man fattar beslut om utbildningsbidrag bör man överväga om det är skäligt att betala utbildningsbidrag, varvid man ska lägga vikt också vid barnets och hans eller hennes föräldrars ekonomiska förhållanden och föräldrarnas förmåga att stå för kostnader som orsakas av barnets utbildning. Utbildningsbidragets belopp och betalningssätt fastställs genom ett avtal eller en dom.
Om det innan barnet fyller 18 år fastställs att personen ska få utbildningsbidrag fungerar den primära föräldern som barnets företrädare. Ett myndigt barn kan däremot själv kräva utbildningsbidrag och vid behov kan han eller hon rikta sitt krav till bägge föräldrarna. Utbildningsbidrag betalas till ett 18 år fyllt barns eget bankkonto.

Jag har blivit arbetslös och kan inte betala det underhållsbidrag på 250 euro som tidigare fastställts. Vad ska jag göra?

Det är möjligt att ändra ett tidigare fastställt underhållsbidrag antingen genom ett inbördes avtal mellan föräldrarna eller genom ett domstolsbeslut. Beloppet på det tidigare fastställda underhållsbidraget kan ändras om förhållandena efter att underhållsbidraget fastställts har förändrats väsentligt och en ändring av underhållsbidraget kan anses skälig med beaktande av förhållandena både för barnet och för den förälder som betalar underhållsbidrag. Ändringen kan också vara tidsbunden, varvid det underhållsbidrag som tidigare fastställts minskas endast för en viss tid.
Om också den andra föräldern går med på att underhållsbidraget ändras kan föräldrarna boka en tid till barnatillsyningsmannen för justering av underhållsbidraget. Underhållsbidraget kan minskas om det konstateras att den person som är skyldig att betala underhåll av godtagbara orsaker endast i viss mån eller inte alls är förmögen att delta i sitt barns underhåll.

Hur får jag de indexhöjningar som tillkommit till underhållsbidraget?
Syftet med indexhöjningen är att bibehålla det reella värdet på det underhållsbidrag som fastställts när penningvärdet förändras. Skyldigheten att betala indexhöjningen grundar sig direkt på lagen. Underhållsbidraget justeras i början av varje kalenderår så att det motsvarar höjningen av levnadskostnadsindexet (1951:10=100).
Skyldigheten att betala indexhöjningen följer direkt av lagen och föräldrarna meddelas därmed inte skilt om kommande höjningar på ämbetets vägnar. Om föräldrarna sinsemellan sköter om betalningen av underhållsbidraget måste de också själva se till indexhöjningen. På begäran kan föräldrarna få en notering om tidpunkten för höjningen samt beloppet på det höjda underhållsbidraget i det ursprungliga avtalet. Om underhållsbidraget betalas som underhållsstöd eller är under utmätning sörjer FPA och utsökningsverket om indexhöjningen på ämbetets vägnar.
Tiden för underhållsbidragen och också indexhöjningen löper ut efter fem år. Om den som är skyldig att betala underhåll inte har betalat indexhöjningen innebär det att personen inte helt och hållet har betalat underhållsbidragets förfallna belopp. Indexhöjningarna kan uppbäras skilt, vid behov genom utsökning.

Den underhållsskyldiga har inte betalat underhållsbidraget, hur får jag det av honom/henne?
Om föräldrarna har ett gällande avtal som bekräftats av barnatillsyningsmannen eller ett domstolsbeslut om underhållsbidrag, är det obetalda underhållsbidraget i sig en utmätningsbar skuld. Barnets primära förälder kan inleda en utmätning genom att lämna in en skriftlig ansökan om utsökning samt det ursprungliga underhållsavtalet eller domstolsbeslutet till utmätningsmannen.
Barnets primära förälder kan också ansöka om underhållsstöd från FPA om den underhållsskyldiga inte har betalat det underhållsbidrag som fastställts. Indrivningen av obetalda underhållsbidrag samt förseningsräntor som beräknats på dem överförs därmed till Folkpensionsanstalten.



DELA
06.12.2019 08:58