Suoraan sisältöön

Fakta om stadsarkivet

Bild: Tuukka Jaromaa.

Stadsarkivets samlingar

Det material som förvaras av Helsingfors stadsarkiv består i huvudsak av dokument och handlingar som härrör från stadens verks och inrättningars verksamhet. De dokument och handlingar som förvaras varaktigt flyttas till Stadsarkivet då de blir över 20 år gamla.

Dessutom tar Stadsarkivet emot privat arkivmaterial som gäller Helsingfors. Allt som allt uppgår arkivets samlingar för närvarande till nästan 15 hyllkilometer. Helsingfors stadsarkiv är Finlands största kommunala centralarkiv.

Äldsta dokumentet på Stadsarkivet är konung Johan III:s privilegiebrev till borgerskapet i Helsingfors anno 1569.

Stora nordiska kriget var förödande för Helsingfors. Staden brändes ner år 1713 under Stora ofreden, och då förstördes även arkiven. Helsingfors blev fri från ockupationen först år 1721, då Ryssland och Sverige slöt fred i Nystad.

Under Hattarnas krig 1741-43 intogs Helsingfors på nytt. Ryssarna erövrade staden i augusti 1742, men lämnade den året därpå, då fred slutits i Åbo. Ännu en gång hade Helsingfors lidit stor förödelse.

Stadsarkivets äldsta fortlöpande dokumentserier går tillbaka till år 1720. Bland dem finns de många serier som ingår i stadens magistrats arkiv.

År 1873 gavs en förordning om städers kommunala förvaltning, och i enlighet med den inrättades år 1875 en stadsfullmäktigförsamling för att leda den kommunala förvaltningen. Som beredande och verkställande organ för fullmäktiges beslut fungerade Drätselkammaren, vars namn år 1930 ändrades till Stadsstyrelsen.

Efter år 1875 utvecklades stadens förvaltning snabbt. Stadens olika verk och inrättningar fann sin plats, och deras åligganden blev allt mångsidigare i och med stadens starka tillväxt från och med 1880-talet.

Även mängden dokument växte snabbt i och med stadens offentliga verksamhet. 1875 är första årgången av innehållsförteckningarna för Stadsfullmäktiges och Drätselkammarens/Stadsstyrelsens och nämndernas beslut samt verkens och inrättningarnas verksamhet. Dessa beslut och berättelser ingår i bokserien Berättelse angående Helsingfors stads kommunalförvaltning, som i digitaliserad form finns på Stadsarkivets webbplats.

Närmare uppgifter om samlingarna finns i arkivdatabasen Sinetti och i forskarsalsservicens arkivförteckningar och register. Arkivdatabasen innehåller även i digitaliserad form en betydande del av de kartor, ritningar och tryckta handlingar som finns i Stadsarkivet.

I huvudsak är dokumenten och handlingarna på Stadsarkivet offentliga. Allmänheten får studera dem i arkivets forskarsal. Det kostar ingenting, men för kopior uppbärs en avgift. Stadsarkivet har ett handbibliotek kring temat Helsingfors.

Stadsarkivet grundas

På 1920- och 1930-talet kom stadens statistikkontor med initiativ om grundande av ett stadsarkiv, men förgäves.

År 1942, mitt under kriget, tillsatte Stadsstyrelsen en arkivkommitté. Den föreslog i ett betänkande att ett stadsarkiv måtte inrättas. En annan faktor som inverkade på att ett stadsarkiv grundades var ansvaret för alla de dokument som staden skulle få i och med inkorporerandet av stora grannområden.

År 1943 behandlade Stadsstyrelsen ett eventuellt inrättande av ett centralarkiv för staden, men först i slutet av år 1944 gjordes de praktiska lösningarna. I februari 1945 kunde Stadsarkivet inleda sin verksamhet och den förste stadsarkivarien Pentti Renvall börja sköta sin tjänst.

Renvall övergick snart till andra uppgifter. I hans ställe trädde Ragnar Rosén, f.d. chef för landskapsarkivet i Viborg. Denne kom att leda och utveckla uppbyggandet av en funktionell grund för arkivet. Sina första lokaler hade Stadsarkivet på Sofiegatan 1 och Sofiegatan 4.

Nya lokaler fick arkivet år 1953, på Runebergsgatan 10. Åren 1945-1964 hade man förvaringsutrymmen på flera olika adresser.

Efter många år av väntan fick Stadsarkivet år 1965 nya tidsenliga lokaler i nybyggda Ämbetshuset i Berghäll, som ritats av arkitekterna Kaija och Heikki Sirén. Då var förvaringsutrymmena med sina mobila hyllor, automatiska värme- och fuktreglering och moderna brandsäkerhet av nordisk toppklass.

Lokalerna hade planerats så, att arkiveringsutrymmet skulle räcka till ända fram till ca 2010. Samtidigt upphörde arkivets lokala splittring.

Den första juli 1990 sammanslogs Helsingfors stadsarkiv och Helsingfors stads statistikcentral till Helsingfors stads faktacentral. En grundlig renovering av Ämbetshuset i Berghäll vidtog år 2001. Under sensommaren 2003 flyttade Stadsarkivet tillbaka till sina förnyade lokaler.

Från och med början av år 2011 inrättades i Havshuset på Aspnäsgatan 7-9 ett till Stadsarkivet anslutet mellanarkiv för Helsingfors stads nya ärendehanteringssystem Ahjo.



DELA
06.12.2019 08:17