Hoppa till innehållet

Befolkningsskydd

Det finländska informationssamhället är mycket störningskänsligt och sårbart. På grund av vårt samhälles sårbarhet bör vi alla vara beredda på många slags allvarliga störningssituationer och till och med undantagsförhållanden, som till sin yttersta grad kan ta sig uttryck i en väpnad konflikt. Beredskapen för de problem som störningarna orsakar görs på förhand, så att vi i en krissituation kan agera så effektivt som möjligt för att skydda människor, egendom och funktioner mot alla risker som hotar dem.

Om det uppstår beredskap för allvarliga störningssituationer och befolkningsskydd, informerar myndigheterna i god tid om saken.

Q&A

Vad är befolkningsskydd?

Med befolkningsskydd avses utförande av sådana humanitära uppdrag som syftar till att skydda civilbefolkningen mot farorna med fientligheter och olyckor, att hjälpa befolkningen att klara av de omedelbara verkningarna av fientligheter och olyckor samt att skapa nödvändiga förutsättningar för överlevnad.

De finländska myndigheterna har förberett sig på att skydda befolkningen på ett heltäckande sätt och världssituationen och dess utveckling följs kontinuerligt upp. Myndigheterna övar också på befolkningsskyddet varje år. Finland är väl förberett.

Hurdana skyddsrum finns det i Helsingfors?

Ett skyddsrum är ett utrymme eller en byggnad som skyddar människor mot vapenpåverkan, rasande byggnadsstrukturer, joniserande strålning och giftiga ämnen. Skyddsrummen är markerade med den internationella symbolen, som är en blå triangel med orange bakgrund.

Fastighetsspecifika skyddsrum, dvs. husskydd, utgör grunden för skyddet i Helsingfors. Utöver skyddsrum för enskilda hus, företag och inrättningar har det byggts bergsskydd i Helsingfors. I Helsingfors indelas bergsskydden i allmänna och gemensamma befolkningsskydd.

De allmänna skyddsrummen har byggts av Helsingfors stad och är avsedda för personer som bor, arbetar eller vistas i staden samt för personer som rör sig utomhus. Dessutom är metrostationerna i centrum utrustade som skyddsrum. I Helsingfors har det också byggts bergsskydd för gemensamt bruk på flera områden, som är avsedda för invånare och arbetstagare i de fastigheter som deltagit i byggandet av skydden.

På egnahemshusområden finns i allmänhet inga skyddsrum.

Hur många skyddsrum finns det i Helsingfors?

Antalet skyddsrum är tillräckligt i Helsingfors. I staden finns cirka 5.500 skyddsrum med cirka 900 000 skyddsplatser.

Helsingfors största för allmänheten avsedda bergsskyddsrum finns i Kampen, Östra Böle, Norra Gårdsbacka och Berghäll, där det finns lite över och lite under 10.000 skyddsplatser.

Var hittar man information om Helsingfors skyddsrum och deras läge?

Information om allmänna och gemensamma bergsskydd finns på:

I räddningsplanen för en fastighet ska det anges var fastighetens skyddsrum är beläget eller till vilket gemensamt skyddsrum fastigheten har anslutit sig. På egnahemshusområden och på landsbygden finns det i allmänhet inga skyddsrum. Du kan fråga om dokumenten av ditt husbolag, din disponent eller byggnadstillsynsmyndigheten. Den jourhavande brandinspektören ger dig handledning och rådgivning i anslutning till allmänna skyddsrum och befolkningsskydd. 

Hur skyddar jag mig om jag inte har skyddsrum?

Myndigheterna ger vid behov anvisningar till dem som inte på förhand har anvisats en skyddsrumsplats. I nödfall kan man gå till närmaste skyddsrum. För att skydda befolkningen kan myndigheterna också evakuera, det vill säga flytta befolkningen. Evakueringar genomförs endast om befolkningen inte kan skyddas på annat sätt.

När tas skyddsrummet i skyddsbruk?

Under normala förhållanden används skyddsrum enligt bygglovet till exempel som lager, hobby- och socialutrymmen eller parkeringshallar.

Om situationen kräver att skyddsrummen ställs i bruk, utfärdas en myndighetsföreskrift om saken. Skydden ska då sättas i bruk senast 72 timmar efter det att myndighetsförordnandet har utfärdats. Då tömmer de boende eller fastighetens andra användare skyddet och förbereder skyddet för användning under handledning av den på förhand utsedda skyddsrumsskötaren.

Var får jag veta om jag måste gå till skyddsrummet?

Myndigheterna följer hela tiden världssituationen och dess utveckling och effektiviserar beredskapen, om det är nödvändigt för att skydda befolkningen. Myndigheterna ger också anvisningar till medborgarna om beredskapen för eget arbete (mer information https: //72timmar.fi/) och om eventuellt framtida behov av skydd i god tid på många sätt och via kanaler om det blir nödvändigt.

Information om behovet av att övergå till skyddsrum ges med en allmän farosignal och ett varningsmeddelande. Farosignalen som ges med befolkningslarm är en minutlång stigande ljudsignal (7 sekunder) och en fallande ljudsignal (7 sekunder) eller en varning som ges genom kungörelse. Till en allmän farosignal hör alltid ett varningsmeddelande som läses på alla radiokanaler och visas på YLE, MTV3 och Nelonens tv-program som löpande text högst upp på skärmen samt text-TV på sidan 112.

Nödcentralsverket informerar också med 112 mobilapplikationen

Ytterligare information om farosignalen på räddningstjänstens webbsidor 

Ytterligare information om skyddssituationer på räddningsverks webbplats

Vad ska man ta med i skyddsrummet?

I skyddssituationer ska man ta med sig identitetsbevis och livsmedel för eget bruk för 2-3 dygns behov, dryck, personliga mediciner och hygienartiklar, sängkläder (t.ex. sovsäck och liggunderlag), ficklampa och batterier, jodtabletter och dessutom kan man ta med sig tidsfördriv (böcker, spel, papper, pennor) samt vid behov öronproppar.

Till skyddsrummet får inte föras alkohol, droger, vapen, värmeproducerande anordningar (gaskokare, stormlykta osv.) eller illaluktande produkter. Man får inte röka i skyddsrummet.

Varför uppmanas man att ta med sig jodtabletter till skyddsrummet?

Till exempel vid en allvarlig kärnkraftverksolycka kan radioaktivt jod hamna i luften. Ackumuleringen av denna radioaktiva jod i sköldkörteln minskas genom att ta en jodtablett. Vid intag av jodtabletter är rätt tidpunkt viktig och jodtabletter tas endast på uppmaning av myndigheten. Myndigheternas anvisningar meddelas i radio och tv. Doseringen skall ske enligt anvisningarna på förpackningen. Jodtabletter kan var och en köpa på apotek.

Fungerar mobiltelefoner i skyddsrum?

I skyddsrummet skall ordnas mobiltelefonens hörbarhet.

Hur länge är vi skyddade?

Skyddsrummet är utformat så att man vid behov kan vistas flera dagar där. Till skyddsrummet hör enligt lag olika anordningar och tillbehör som används för att säkerställa bl.a. ventilationen i situationer där det finns giftiga gaser eller radioaktiva ämnen utomhus.

Skyddstiden beror på faran. Utgångspunkten för närvarande är en oavbruten skyddstid på högst tre dygn. I en sådan situation som kriget skulle man sannolikt använda skyddsrum till exempel för övernattning och kortvarigt skydd. Myndigheterna ger då anvisningar om hur man skyddar sig.

Var placerar jag husdjuren i befolkningsskyddssituationer?

Djur får inte föras till skyddsrum ens i undantagssituationer. Om människor uppmanas att skydda sig i skyddsrum, kan sällskapsdjuren skyddas inomhus i bostäderna.

Hur ska man ta hand om skyddsrummens skick?

Upprätthållande av skyddsrummets skick skall ske årligen.

Den periodiska besiktningen av anordningar i skyddsrum ska göras med minst 10 års mellanrum. Över besiktningen av anordningarnas funktion skall uppgöras ett inspektionsprotokoll, i vilket antecknas vilka besiktningar som har utförts per anordning. Inspektionsprotokollet ska på begäran visas upp för räddningsmyndigheten.

Skyddsrummets anordningar och utrustning skall i sitt funktionsskick skötas i enlighet med tillverkarens anvisningar. Det rekommenderas att man provanvänder ventilationsaggregatet i skyddsrummet, öppnar och stänger övertrycks- och dämningsventilerna, kontrollerar tätningarnas skick samt inspekterar befolkningsskyddsmaterialet årligen.

I vilket skick är Helsingfors skyddsrum?

De skyddsrum som Helsingfors stad äger används i övrigt under fredstid, men de kan användas under 72 timmar så att de ger skydd mot bombningar. I en del av skydden finns reparationsskuld, som i synnerhet gäller reservkrafts- och ventilationssystem. Skyddsrum renoveras och förbättras planmässigt.

Största delen av Helsingfors skyddsrum förvaltas av husbolag och husbolaget ansvarar själv för deras skick.

Vem kan jag kontakta om jag vill hjälpa till med befolkningsskydd?

Frivilliga behövs och är mycket välkomna att hjälpa myndigheterna. Befolkningsskyddsutbildning ordnas av

Helsinfors stads räddninverks beredskapsplan

I beredskapsplan för Helsingfors stads räddningsverk beskrivs hur räddningsverket förbereder sig på allvarliga och långvariga störningssituationer och undantagsförhållanden och hur kontinuiteten i verksamheten säkerställs. Denna beredskapsplan innehåller den offentliga informationen som ingår i en motsvarande sekretessbelagd handling.
Räddningsverkets tidigare beredskapsplan var inte längre i linje med räddningsverkets förändrade verksamhetsmiljö. I den reviderade planen läggs större fokus än tidigare på att säkerställa kontinuiteten i serviceproduktionen och på konkreta åtgärder i olika säkerhetssituationer.

Helsingfors stads räddningsverks beredskapsplan