Suoraan sisältöön

Språkutveckling

En talterapeut hjälper barnet att träna svåra ljud.

Barn lär sig tala i vanliga vardagliga situationer. När man tilltalar och lyssnar på barnet, svarar och riktar frågor till hen, utvecklas språket. 

Språket utvecklas också när man leker, spelar, sjunger och läser med barnet.

Den språkliga utvecklingen är individuell: barnen går igenom samma utvecklingsskeden, men i olika takt.

 

Språkutveckling i olika åldrar

Spädbarnsålder 

Tidig interaktion är viktigt för spädbarnet.

Att suga, att lära sig att bita och smaka på föremål är en del av utvecklingen. Genom att röra på läpparna tränas också talförmågan upp.

I 7–9 månaders ålder jollrar spädbarnet i allmänhet mångsidigt. I 10–15 månaders ålder börjar hen använda gester för att uttrycka sig. 

Oftast säger barnet sina första ord när hen är cirka ett år gammal.

Fråga om råd och be om hjälp om  

  • du har svårt att få kontakt med barnet eller hen inte intresserar sig för omgivningen eller tar kontakt med någon
  • barnets röst låter klart annorlunda än hos andra barn i samma ålder eller barnet sällan ger ifrån sig ljud eller jollrar.
  • barnet inte verkar höra normalt.  
  • barnet har svårt att äta, suga eller svälja.

1½-åringar

I 1,5–2 års ålder har barnet i allmänhet redan ett ordförråd – först med några ord och gradvis med allt fler. 

Barnet förstår alltid mer än vad hen själv kan säga. 

Barnet kan följa små anvisningar och uppmaningar som att på begäran hämta en namngiven leksak. Hen kan också leka symboliska lekar som att sköta dockor eller köra en leksaksbil.

Fråga om råd och be om hjälp om  

  • barnet inte har ett behov att kommunicera med andra
  • barnet inte försöker använda ord eller gester för att be om något, visa sina behov eller uttrycka sina känslor   
  • barnet inte verkar förstå verbala anvisningar, utan man alltid måste också visa barnet vad hen ska göra
  • barnet inte börjar leka symboliskt eller annars leker väldigt lite
  • barnets röst är avvikande
  • någon nära släkting har eller har haft en språkstörning och barnet verkar ha svårt att förstå tal.

2-2½-åringar

En tvååring känner i allmänhet till långt fler än 200 olika ord. Barnet använder ordkombinationer där orden böjs samt uttryck som består av flera ord.  

I 2,5-års ålder verkar barnet lära sig nya ord varje dag. Hen använder mest substantiv och verb, alltså namn på föremål och saker samt ord som uttrycker aktivitet.  

Så småningom börjar barnet använda allt fler beskrivande ord, dvs. adjektiv, pronomen (t.ex. jag, du) och partiklar (t.ex. och, eller, än, bara, men).

När barnet övar sina språkliga färdigheter kan hen också använda böjningsformer som inte är grammatikaliskt korrekta.

Fråga om råd och be om hjälp om  

  • barnet använder färre än tio ord
  • barnet inte kan bilda meningar med två eller flera ord
  • barnet inte följer korta anvisningar eller missförstår dem. Det kan finnas orsak att bedöma situationen noggrannare om barnet har ett knappt ordförråd och samtidigt har svårigheter att förstå tal.  
  • barnets tal inte löper fritt eller barnet stammar på ett sätt som får hen själv eller hens närstående att reagera.
  • barnets röst låter annorlunda än andra barns.

3-åringar

Också främmande vuxna kan förstå det mesta av vad ett treårigt barn säger.

Barnet använder hjälpverb (jag kan rita), olika tidsformer (jag kan, jag hörde, jag har sett, jag hade gjort) samt böjer verb i personlig form (jag sitter, pappa diskar).

Barnet bildar och använder meningar i befallande och negativ form och ställer frågor (Vänta! Ta inte! Jag vet inte. Var är mamma?).

Barnet kan berätta var ett föremål finns.  

Barnet använder komparativ (stor, större).

Barnet blir intresserat av ordlekar och ramsor. Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas.

Fråga om råd och be om hjälp om

  • barnet talar väldigt otydligt och uttalet är så bristfälligt att en främmande vuxen inte alls kan förstå barnet
  • ordförrådet är mycket begränsat
  • barnet inte böjer ord
  • barnet inte kan följa anvisningar i två steg (t.ex. sätt bilen i leklådan och kom till köket) eller missförstår dem.
  • barnets tal inte löper fritt eller barnet stammar på ett sätt som får hen själv eller hens närstående att reagera.
  • barnets röst låter annorlunda än andra barns.

4-åringar

Ett fyraårigt barn förstår vardagligt tal bra. Barnet berättar om saker och ting genom att använda ord i olika ordklasser på samma sätt som vuxna.

Barnet kan grundreglerna för att böja ord och bilda meningar. Hen använder också bisatser.

Barnet börjar frågor med frågeordet "varför", berättar historier och sagor.

I 4-årsåldern är det sällsynt att barnet använder böjningsformer som hen själv har hittat på.

Barnet blir noggrannare med att uttrycka tid och plats.  

Utomstående förstår vad barnet säger, även om hen inte nödvändigtvis ännu kan uttala alla ord (r och d byts ofta till l, s till t) eller kombinera alla ljud (t.ex. hos många låter “borta” fortfarande som “bålta” eller "båtta").

Fråga om råd och be om hjälp om

  • barnets har ett begränsat ordförråd. Hen ska kunna hundratals ord i flera ordklasser
  • barnet inte kan säga vilken färg, storlek eller form saker har, eller hur många föremålen är.
  • barnet bara bildar mycket enkla meningar
  • barnet böjer orden fel
  • barnet inte kan berätta vad en bild föreställer
  • barnets förmåga till interaktion och samtal verkar vara klart bristfällig
  • barnet gör så många uttalsfel eller talar så otydligt att det är svårt att förstå vad hen säger.
  • barnets tal inte löper fritt eller barnet stammar på ett sätt som får hen själv eller hens närstående att reagera.
  • barnets röst låter annorlunda än andra barns i samma ålder.

5-åringar

Ett femårigt barn har ett mångsidigt och smidigt språk. Barnet behärskar grundläggande begrepp och böjningsregler på sitt modersmål.

Talet är tydligt och barnet behärskar de flesta uttalen. R, d, s och l håller ofta på väg att utvecklas.

Fråga om råd och be om hjälp om

  • barnet har svårigheter att förstå tal
  • barnet talar lite eller knaggligt
  • stavelser och ljud byter plats när barnet talar eller barnet gör uttalsfel
  • barnet stammar
  • barnets röst låter annorlunda än andra barns i samma ålder.

6-åringar

En sexåring, ett barn i förskoleåldern, har ett omfattande ordförråd och uttalet följer standardspråket.

Barnet namnger utan problem föremål och bilder.

Barnets fonologiska medvetenhet utvecklas. Intresset för att lära sig läsa har vaknat.

Barnet har grundläggande färdigheter i interaktion. Hen kan

  • koncentrera sig på att lyssna till tal
  • ställa frågor om vad hen har hört
  • svara på frågor och tala turvis
  • agera enligt anvisningar.

Fråga om råd och be om hjälp om

  • det är svårt för barnet att förstå tal
  • barnet talar lite eller gör fel när hen talar
  • barnet har problem med uttalet
  • barnet stammar
  • barnets röst låter annorlunda än andra barns i samma ålder.

 

Flerspråkighet

När familjen talar flera språk eller när hemspråket är ett annat än omgivningens språk, kan språkutvecklingen väcka fler funderingar än vanligt.

I flerspråkiga familjer faller det oftast på familjens och de närmastes ansvar att stärka barnets modersmål. Omgivningens språk lär sig barnet utanför hemmet.

Man kan oftast lära sig två eller flera språk utan svårigheter redan som barn. 

Barnet kan ändå ha väldigt olika kunskaper i olika språk: ordförrådet kan vara betydligt mindre på ett språk än på ett annat och barnet kan föredra att tala ett språk även om hen skulle förstå två eller fler språk.

Barnet lär sig ofta abstrakt språk och att bilda meningar också på de andra språken, även om man tränar bara ett språk med barnet.
Ett flerspråkigt barn kan göra språkfel i högre ålder än ett enspråkigt barn.

 

Fråga om råd och be om hjälp om

  • barnets modersmål utvecklas långsamt eller låter märkligt
  • barnet inte lär sig förstå ett annat språk (t.ex. i omgivningen) även om barnet hör språket ofta. När ett barn som talar ett främmande språk regelbundet deltar i dagvård på svenska eller finska räknar man med att hen på ett år lär sig språket så pass bra att hen klarar sig behjälpligt. På två år räknar man med att barnets språk är relativt flytande jämfört med jämnårigas.
  • barnet har svårt att böja verb på båda, eller alla, språk
  • barnet använder enkla och korta meningar även om barnet är i den åldern att hen borde klara längre meningar
  • barnet verkar ha svårt med språkregler och felen verkar slumpmässiga.

Mer information om stöd för flerspråkiga barn: 

Talterapi för flerspråkiga barn

En talterapeut kan i allmänhet bedöma ett barns kunskaper i finska eller svenska. Utvecklingen av ett annat modersmål bedöms främst genom att intervjua föräldrarna.

Om det är svårt för ett barn att lära sig sitt modersmål kan talterapeuten erbjuda föräldrarna handledning och råd för att stöda språkutvecklingen.

Ett flerspråkigt barn kan ges talterapi om hen har fått hjälp med finskan eller svenskan inom småbarnspedagogiken, men har problem också med sitt modersmål.
Man följer med utvecklingen kontinuerligt och i samarbete med andra experter. 

Samtidigt bedömer man om det finns behov av att skicka barnet till en specialistläkare för undersökning.
När det gäller uttalsfel handlar man på samma sätt som när enspråkiga barn får talterapi.

 

Svensk talterapi för barn

Dagmarsgatan 6, 00100 Helsingfors

Förfrågningar tfn 09 3104 5914

Ansvarande talterapeut Rita Biström, tfn 09 310 45914
Munksnäs hälsostation, tfn 09 310 44809
Hertonäs sjukhus lokaler, tfn 09 310 44810

Tjänsterna är avsedda för barn och unga under 16 år. Till undersökning och behandling kommer man med remiss av barnrådgivningen eller skolhälsovården i Helsingfors. Remissen skrivs av hälsovårdare eller läkare.

Talterapeuterna undersöker och habiliterar språk-, tal- och röststörningar. Detta förverkligas i samarbete med den övriga hälso- och socialvården, dagvården och skolorna samt med privata serviceproducenter och FPA. Svenskspråkiga klienter får talterapitjänsterna på sitt modersmål.

Talterapeuterna betjänar hela staden.



DELA
09.12.2019 11:45