Victor Dahlerg studerar i Gymnasiet Lärkan.

Gymnasieelevernas inflytande ökar när Helsingfors utvecklar delaktigheten

Helsingfors stad satsar allt mer på delaktighet och att låta gymnasieeleverna styra över sin vardag, till exempel genom att inkludera dem i förnyandet av läroplanen. Delaktighetsarbetet pågår även på gräsrotsnivå genom studerandekårer. Då kan det exempelvis handla om att se till att toaletterna blir könsneutrala.

För att kunna bli ordförande för Gymnasiet Lärkans studerandekår krävs att man kan fatta sig kort. Under ordförandevalet har kandidaterna en halv minut på sig att presentera sig själva och sin vision för läsåret.

Därefter röstar de studerande om vilka som ska bli ordförande för elevforum och konventsstyrelsen, de två organ som ingår i Lärkans studerandekår.

I år var det andraklassaren Victor Dahlberg som på trettio sekunder lyckades göra det största intrycket. Han blev nämligen ordförande för båda organen.

”Jag tycker att det är väldigt viktigt att ha en välfungerande representation av elever. Styrelsen ska bolla idéer med andra studerande, ha en vision och förverkliga evenemang för att skapa gemenskap”, säger Victor Dahlberg om studerandekårens uppgift.

I Lärkan är det konventsstyrelsen som ordnar evenemang medan elevforum fungerar som en diskussionsplattform.

Victor Dahlberg berättar att konventsstyrelsen i år bland annat planerar att ordna en historiedag för att uppmärksamma kända personer som gått på Lärkan, och bjuda in någon att tala om Lärkans historia.

Dessutom planerar styrelsen en idrottsturnering de studerande emellan, om inte coronapandemin sätter käppar i hjulen för planerna.

Mer krut på delaktighet

Benny Eklöv har i elva års tid fungerat som handledande lärare för Lärkans studerandekår.

”Det finns hur många exempel som helst på frågor och evenemang som drivits igenom under åren. Allt från att skaffa nya soffor till att pusha på för att få könsneutrala toaletter i skolan. När det kommer till evenemang är en personlig favorit Magnusgalan, en filmfestival där de studerandes egna kortfilmer visas upp”, berättar Benny Eklöv.

Delaktighetsarbete genom studerandekårer och andra initiativ är numera en etablerad del av gymnasievardagen, men så har det inte alltid varit, menar Benny Eklöv.

”När jag började med detta kändes det som att man själv fick uppfinna hjulet. Idag satsas det absolut mer på delaktighet i skolorna men också på stadsnivå. Till exempel genom OmaStadi-initiativet där studeranden också är med och får komma med idéer på hur staden kan utvecklas.”

Genom OmaStadi får alla stadsbor komma med idéer på hur staden kunde utvecklas. De bästa idéerna går vidare till omröstning och de förslag som får mest röster förverkligas av staden.

I 22 svenska skolor förverkligas exempelvis Grundskolan Norsens förslag om att utveckla sopsorteringen i skolorna genom nya sorteringskärl.

Studeranden säger sitt om läroplanen

Arbetet med den nya läroplanen som tas i bruk nästa höst är ett annat exempel på delaktighet på stadsnivå, säger Moa Thors, chef för gymnasieutbildningen.

”De studerande har involverats i läroplansarbetet redan från början. De har för första gången suttit med som fullvärdiga medlemmar i alla arbetsgrupper, också i styrgruppen. Ibland har det kanske varit lite tungt för dem men jag upplever att de ändå uppskattat att de fått vara med. Och de har verkligen kommit med viktiga synpunkter som vi har kunnat ta fasta på”, berättar hon.

Moa Thors säger att de studerande har andra infallsvinklar i olika frågor än till exempel rektorerna. Därför bidrar delaktighetsarbetet till att gymnasiet i allt större utsträckning formas utgående från deras behov.

”Delaktighet innebär också att de studerande känner sig som en del av gymnasiegemenskapen. Vi mår alla bra då vi upplever att vi kan vara med och påverka det som konkret berör oss själva.”