Illustration av Spårjokern framför Månsasgården.

Borgmästarens budgetförslag 2021: Helsingfors fortsätter investera i stadens tillväxt

Helsingfors upprättar sin budget under exceptionella förhållanden. Coronaviruspandemin har påverkat ekonomin både globalt och i Helsingfors. Också i det svåra ekonomiska läget är det möjligt för Helsingfors att utarbeta en budget med ökade utgifter inom driftsekonomin och en alltjämt hög investeringsnivå. Borgmästare Jan Vapaavuoris förslag till budget för år 2021 är stimulerande och stabiliserande.

Helsingfors har skött sin ekonomi ansvarsfullt, och den stod därför på en stadig grund när coronaepidemin började. Därmed behövs det inte någon ekonomisk tvärbromsning. Men det är inte känt hur länge krisen kommer att pågå eller hur djup den slutligen blir. I synnerhet är stadens inkomstunderlag under de kommande åren förknippat med en betydande osäkerhet samtidigt som epidemin ökar Helsingfors service- och vårdskuld.

”Den här tiden och situationen är en utmaning, men inte hopplös. Helsingfors ekonomi har i åratal skötts ansvarsfullt, och därför kan vi nu upprätta en så pass stimulerande budget. Det är också skäl att tacka staten som varit mycket tillmötesgående när det gällt att lindra utmaningarna till följd av coronakrisen. Men stadens hushållning måste under alla tider vara långsiktig, och därför måste vi redan nu bana väg för att ekonomin också i fortsättningen ska skötas lika ansvarsfullt, så att Helsingfors klarar också framtida oförutsedda kriser”, säger borgmästare Jan Vapaavuori.

Budgetmaterialet har publicerats på webbsidan hel.fi/budget

Investeringarna måste till stor del finansieras med lån

Coronaepidemin leder till att stadens utgifter ökar medan skatteintäkterna minskar. Stadens årsbidrag och resultat försvagas i nästa års budget jämfört med tidigare år. Under ekonomiplaneperioden 2021–2023 måste investeringarna till stor del finansieras med lån.

Stadens lånestock ökar med 180 miljoner euro år 2021. Under åren 2022–2023 ökar lånestocken med i genomsnitt 240 miljoner euro. Vid utgången av 2023 uppgår lånestocken till ca 1,7 miljarder euro, dvs. 2 500 euro per invånare. Vid utgången av 2019 uppgick Helsingfors lånestock till 1,0 miljarder euro, dvs. 1 550 euro per invånare.
Utgångspunkten för nästa års budget är att lånestocken högst kommer att fördubblas från 2019 till 2024. Målet bör vara att därefter stoppa skuldsättningen och gradvis minska på lånestocken.

Investeringsnivån förblir hög

Under ekonomiplaneåren 2021–2023 uppgår investeringarna till ca 835 miljoner euro om året. I siffran ingår investeringarna vid trafikaffärsverket (HST) och stadens andra affärsverk. I enlighet med stadsstrategin hänförs en avsevärd del av investeringarna till att nå målet för bostadsproduktionen (7 000 påbörjade bostäder). Den byggda egendomens skick ses efter, och det eftersatta underhållet när det gäller byggnader stävjas. Arbetena på Jokerbanan fortsätter och en reservering har gjorts för byggstarten på projektet Kronbroarna.

På grund av det försämrade ekonomiska läget har det varit nödvändigt att justera investeringarna jämfört med fjolårshöstens ekonomiplan. Trots detta är investeringarna i budgeten 2021 på en högre nivå i förhållande till de investeringar som gjorts åren innan.

Utgifterna för tjänsteproduktionen ökar

Stadens omkostnader ökar med 2,69 procent jämfört med 2020 års budget. Omkostnaderna ökar i budgeten 2021 i synnerhet inom basservicen, där befolkningstillväxten mest direkt ökar kostnaderna. Dessutom har man beaktat de verksamheter som utsätts för ett särskilt kostnadstryck till följd av coronaepidemin.

Kommunalskattesatsen förblir oförändrad

Årsbidraget uppgår i budgeten 2021 till 568 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat till 174 miljoner euro. I 2019 års bokslut var årsbidraget 741 miljoner euro, och med det kunde investeringarna finansieras till 98 procent. I budgeten 2021 sjunker den andel av investeringarna som kan finansieras med internt tillförda medel till 71 procent.
Intäkterna från kommunalskatten beräknas i budgeten 2021 bli 2 750 miljoner euro, vilket är 0,5 procent mer än i prognosen för 2020. En del skatteredovisningar har överförts till 2020, och intäkterna från kommunalskatten blir därför högre än det kan antas utifrån den allmänna utvecklingen i lönesumman. I förslaget till budget för 2021 bibehålls kommunalskattesatsen vid 18,0 procent.

Samfundsskatten beräknas år 2021 inbringa 598 miljoner euro, vilket är 17,3 procent mer jämfört med prognosen för 2020. Den höga tillväxtprocenten förklaras av att intäkterna från samfundsskatten år 2020 blir lägre än budgeterat och att den tidsbestämda höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter fortsätter också år 2021.
Statsandelarna till staden beräknas sjunka från drygt 400 miljoner euro år 2020 till 312 miljoner euro år 2021. Den utjämning av skillnaderna i skatteintäktsunderlaget som hör till Helsingfors statsandelar uppgår år 2021 till ca −380 miljoner euro. Utjämningen, dvs. de skatteintäkter som överförs från Helsingfors till andra delar av landet, har under de senaste åren ökat snabbt: ännu 2017 var utjämningen −289 miljoner euro.

Helsingfors vidtar åtgärder för att stabilisera ekonomin

Osäkerheten till följd av coronakrisen, den planerade vårdreformen, nya lagar med fler skyldigheter för kommunerna och den snabbt åldrande befolkningen medför betydande utmaningar för stadens ekonomi i den närmaste framtiden. En ansvarsfull hushållning kräver målmedvetna åtgärder av staden för stabilisering av ekonomin på medellång sikt.
För att förbättra produktiviteten och resurshushållningen vidtar staden under nästa år åtgärder med avseende på digitaliseringen, personalen, servicenätet och lokalerna liksom också utvecklingen av verksamheten. I budgetförslaget ingår exempelvis att Helsingfors från början av 2021 avstår från systemet med resultatpremier på stadsnivå och fortsätter att utveckla mer effektiva premieringsmetoder. Åtgärderna på stadsnivå för stabilisering av ekonomin gäller flera år. De närmare åtgärderna bereds under år 2021.

Helsingfors måste mitt i den akuta ekonomiska krisen och jämsides med stabiliseringen av ekonomin skapa förutsättningar för ny tillväxt. Budgetförslaget innehåller satsningar på bättre utnyttjande av digitaliseringen och på en nyskapande näringspolitik. Målet är att säkerställa att fördelarna av digitaliseringen främjar stadens återhämtning från coronakrisen och genererar bättre tjänster för stadsborna. Med näringspolitiska åtgärder stärks i synnerhet sysselsättningen och företagsamheten bland nyutexaminerade.

Stadsfullmäktige fattar den 9 december beslut om budgeten för 2021

Helsingfors stadsstyrelse behandlade budgetförslaget vid ett extrainsatt sammanträde den 29 oktober. Behandlingen fortsätter härefter med förhandlingar mellan de politiska grupper som är företrädda i stadsstyrelsen. Utifrån förhandlingsresultatet kommer stadsstyrelsen med sitt budgetförslag vid sammanträdet den 9 november. Budgeten föreläggs stadsfullmäktige i november, och fullmäktige fattar sedan den 9 december beslut om budgeten för nästa år.

Länkar
Budgetmaterialet har publicerats på webbsidan hel.fi/budget

Bildtext: Spårjokerns infrastruktur är Helsingfors stads största investeringsobjekt under 2021–2023. Foto: Spårjokerns bildbank.