C21-städernas stadsdirektörer: De kostnader som corona orsakar kommunerna måste kompenseras rättvist

Det är bra att regeringen i sin budgetmangling i går tog hänsyn till att coronakrisen också drabbar den kommunala ekonomin hårt. Enligt C21-stadsdirektörerna är emellertid riktlinjerna som utfärdats av regeringen för att stödja kommunerna otillräckliga. Vagheten i riktlinjerna väcker också stor oro i städerna.

Regeringen meddelade igår om riktlinjer för att i samband med tilläggsbudgetförslaget som regeringen ger i maj, kompensera kommunerna med ungefär en miljard euro för de kostnader som corona orsakar dem. Enligt nuvarande bedömningar skulle detta täcka endast cirka hälften av kostnaderna som corona orsakar kommunerna. Situationen för kommunernas ekonomi var utmanande redan innan krisen och om nivån på kompensationen är otillräcklig är det klart att städerna blir tvungna att allvarligt överväga att genomföra nedskärningar och skattehöjningar för att uppnå och upprätthålla balans i ekonomin. Eftersom skatteförlusterna på cirka 500 miljoner euro, som kommunerna i den första fasen ska kompenseras för, dras av från statligt stöd år 2021, kommer kompensationen därför inte att förändra situationen eller stärka den kommunala ekonomin på lång sikt.

Det är dessutom väsentligt att statens kompensation för de extra utgifter och inkomstförluster som corona orsakar görs rättvist. Stödet måste riktas i proportion till de orsakade kostnaderna och inkomstbortfallen specifikt till de kommuner och städer där effekterna är störst och där krisen orsakat de största förlusterna av skatteintäkter. För närvarande är det inte möjligt att bedöma de kommunspecifika effekterna av stödpaketet, eftersom regeringen först senare på våren besluter om storleken på och fördelningen av stödåtgärderna. Därför kan kommunerna för närvarande inte basera sitt eget beslutsfattande på budgetmanglingens riktlinjer.

Coronakrisen kommer att inverka på den offentliga och kommunernas ekonomi under flera år och orsaka kommunerna både långsiktiga utgifter och inkomstbortfall. Uppskattningarna av kostnaderna under det pågående året blir mer precisa i och med att krisen fortskrider, och storleksklassen som nu uppskattats till två miljarder kan öka avsevärt. Coronakrisen och dess konsekvenser känns särskilt i de stora städerna, där undantagssituationen och de restriktiva åtgärderna slår som hårdast på grund av bland annat de stora städernas servicedominerade näringslivsstruktur.

Staten måste vara beredd på att kompensera för ytterligare utgifter och inkomstförluster även efter 2020. I denna nya situation måste man dessutom kritiskt överväga alla mål och riktlinjer som ingår i regeringsprogrammet, och som utökar kommunernas uppgifter och skyldigheter. Vi har inte råd med åtgärder som ytterligare försvagar den kommunala ekonomins tillstånd.

De många olika sätt på vilka krisen inverkar på kommunerna och hela den offentliga sektorn måste analyseras i nära dialog mellan städer och staten. När man uppnår samförstånd om de nödvändiga åtgärderna kommer man också att hitta en väg ut ur krisen.

Till stadsnätverket C21 hör förutom Helsingfors även Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Lahtis, Kuopio, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Kotka, Salo och Borgå. Detta bestående nätverk stärker den stadspolitiska debatten och städernas gemensamma intressebevakning.

Finlands 21 största städer