Tölöviken på coronavåren. Foto: Veikko Somerpuro, Helsingfors stad

Coronavåren ändrade helsingforsarnas liv, men tron på framtiden är stark

Pandemin hade negativa effekter särskilt för de äldre och de unga helsingforsarnas livskvalitet. Däremot anser merparten av dem som besvarade Helsingforsbarometern att deras livskvalitet som helhet fortfarande är bra. Resultaten från Helsingforsbarometern, som Helsingfors stadskansli lät göra i slutet av maj, presenteras här kort på svenska.

Helsingforsbarometern våren 2020 kartlade stadsbornas känslor i undantagstillståndet orsakat av coronaviruset samt hur nöjda invånarna är med stadens verksamhet i denna situation. I slutet av maj genomfördes telefonintervjuer med ca 1 000 personer.

Coronapandemin hade haft konsekvenser av något slag för merparten av respondenterna. Nästan en fjärdedel hade haft mest negativa upplevelser av coronan. Men kvinnorna hade haft mer positiva upplevelser under denna tid än männen. 60 procent av kvinnorna och 50 procent av männen svarade att epidemin hade haft både negativa och positiva effekter på deras liv.

Trots att epidemin hade negativa effekter på helsingforsarnas liv ansåg majoriteten (68 procent) att deras livskvalitet som helhet ändå är god. Över 70-åringarna var lite mer missnöjda men av dem ansåg ändå 79 procent att livskvaliteten var god.

Äldre samt unga vuxna led mest

De mer ålderstigna respondenterna upplevde mest negativa konsekvenser i sin livskvalitet. Mer än en fjärdedel (28 %) av personer som fyllt 70 ansåg ändå att de inte upplevt förändringar i livssituationen p.g.a. coronan.

Personer under 30 år var en annan grupp som upplevde undantagstillståndet särskilt negativt. I denna åldersgrupp bor närmare hälften ensamma (45 %) och de negativa effekterna av epidemin accentueras hos ensamboende. Epidemins konsekvenser bland de unga var ekonomiska bekymmer, ensamhet och leda.

Oro för de närmaste men stark framtidstro

35 procent av de som besvarade enkäten var åtminstone ”tämligen oroliga” för epidemins följder för familjen och den närmaste släkten. De yngsta respondenterna var minst oroliga för epidemins konsekvenser, tio procent var ”tämligen oroliga” för sig själva. Oron ökade i takt med åldern, dock förvånansvärt litet; Av dem som fyllt 70 var 22 procent åtminstone ”ganska oroliga”.

Respondenterna hade en positiv syn på framtiden, man är hoppfull inför den närmaste framtiden. 40 procent uppskattar att deras situation kommer att vara bättre än nu om ett halvår och 47 procent tror att situationen är den samma. Endast fem procent bedömde att deras situation är sämre om ett halvt år än vad den är nu.

Stadens service under pandemin bra

Helsingfors service i undantagstillståndet fick i regel ett gott vitsord. Man var mest nöjd med Helsingforshjälpen per telefon till alla över 70 år. Men också skolornas distansundervisning var man nöjd med; 90 procent av studerandena och föräldrarna var åtminstone ganska nöjda med undervisningsformen.

Respondenterna var mest kritiska till ekonomiska stöd och bidrag, 27 procent var missnöjda med dessa.

Allt fler rekommenderar Helsingfors som hemort

I Helsingforsbarometern ingick även en fråga om hur villig man är att rekommendera Helsingfors och det egna bostadsområdet, vilket är en av mätarna för uppföljning av stadsstrategin. Klart fler rekommenderar Helsingfors som bostadsort nu än i enkäten hösten 2019. De som rekommenderar staden ökade från 36 procent till 52 procent och andelen kritiska minskade från 19 procent till 10 procent.

Forskningsmaterialet berättar inte varför rekommendationsindex har förbättrats, men Helsingforsbarometerns forskare gissar att stadsborna i en kristid kanske uppskattar en fungerande basservice mer än i normala tider. Eventuellt har respondenterna även jämfört situationen i Helsingfors med många andra storstäder i Europa, där det funnits mer begränsningar och mer sjukdomsfall.

Helsingforsbarometern är en undersökning som görs av enheten stadsforskning och -statistik vid Helsingfors stadskansli två gånger per år och med vilken man följer upp invånarnas åsikter om Helsingfors. Barometern är också en mätare för hur Helsingfors stadsstrategi förverkligas. I månadsskiftet maj-juni gjordes telefonintervjuer för Helsingforsbarometern där fokus var på coronaepidemins konsekvenser och utredning av invånarnas erfarenheter. I intervjuerna deltog sammanlagt 1038 helsingforsare i åldern 18-79.

Upplysningar:

Keskinen, Vesa & Hirvonen, Jukka: Huolta koronatilanteesta mutta myös tulevaisuudenuskoa, Kvartti-verkkolehti 25.06.2020 (på finska)

Helsingforsbarometern år 2019
Keskinen, Vesa – Väliniemi-Laurson, Jenni – Hirvonen, Jukka: Helsingforsbarometern - Invånarna upplever att staden fungerar bra. Läs artikeln på svenska i Kvartti 01/20