En människa läser tidningen och tittar på smartmobiil. Foto: Jussi Hellsten, Helsingfors stad

Nyland efter coronakrisen: Förändrade arbetssätt kan få vittgående verkningar

Påskyndad av undantagsläget blir arbetsmarknadens omvandling i riktning specialiserade arbetsuppgifter allt snabbare. Till exempel en sådan sak som att det blir allt vanligare att utföra arbeten på nya sätt formar om många branscher. En artikel av utredare Reino Savolainen på NTM-centralen i Nyland analyserar i senaste nummer av Trender i Helsingforsregionen coronaepidemins verkningar på sysselsättningen och näringslivet i Nyland.

Coronakrisen och de åtgärder som man i mars började vidta för att begränsa epidemins spridning satte igång en våg av permitteringar. Under första veckan av begränsningarna anmälde sig nästan 15 000 nya arbetssökande till AN-byrån i Nyland. Därefter ökade tempot, och upp till 25 000 i veckan anmälde sig som arbetssökande. Som allra mest fanns det 245 000 arbetssökande i Nyland.

Krisen drabbade nästan alla branscher. Av de permitterade och uppsagda hade största delen jobbat inom service och försäljning. I synnerhet inom service är andelen kvinnor och unga förhållandevis stor. Det syntes också på arbetslöshetsstatistiken.

Begränsningsåtgärderna medförde en avsevärd ökning i distansjobbande, vilket samtidigt visade distansjobbandets potential. Många av de näringsgrenar som är beroende av kontorsarbetare håller nu på att omformas genom nya arbetssätt.

I och med att allt fler kunder jobbat på distans under coronakrisen har i synnerhet lunchrestauranger drabbats. Även de branscher som ger service inom transport och uppdragsverksamhet står inför en förändring, då arbetsresorna minskar. Men samtidigt öppnar det sig nya perspektiv för dem som utvecklar olika slags appar.

Under coronakrisen har besöksnäringen i synnerhet i Huvudstadsregionen lidit brist på kunder, i och med att de utländska turisterna minskat starkt och de inhemska huvudsakligen sökt sig till andra mål. Ändå tror man att fritidsresandet kommer att förbli en tillväxtbransch också när coronaläget lugnat sig. Affärsresandets framtid är ännu en öppen fråga.

För industrin har beställningarna minskat, så de största verkningarna på sysselsättningen är ännu att vänta. Även inom byggandet kommer krisens verkningar att kännas på allvar tidigast mot slutet av 2020. Efter de objekt som nu är under byggnad finns det färre stora projekt, och inom alla grenar av byggande är trenden sjunkande.

Epidemin kan också få följder som påverkar folkökningen och flyttningsrörelsen. Digitala språng och distansjobb kan öppna nya möjligheter för kommuner utanför huvudstadsnejden att locka till sig inflyttare.

Konjunkturutsikterna ljusare än i våras, men ännu lite dystra

Senaste kvartalspublikationen i serien Trender i Helsingforsregionen ger en rapport om ekonomins, arbetsmarknadens och transportsektorns utveckling under april-juni 2020.

Under sommaren var läget fortfarande skralt inom servicebranscherna i hela landet. Att restriktioner lättats har dock hjälpt företagen inom service, och givit ljusare perspektiv för kommande månader. I slutet av juni var det största hindret för försäljningstillväxt att efterfrågan var så låg. Snabbaste återhämtningen har skett inom handel samt finansiering och försäkringar.

Bedömningarna av konjunkturläget bland industri- resp. byggföretag i Nyland fortsatte bli dystrare under våren och försommaren. Men efter vårens krasch blev de lite positivare, om ock det kan tänkas att det blir dystrare utsikter igen de närmaste månaderna.

Antalen arbetslösa och permitterade växte allt snabbare under årets andra kvartal. Enligt Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik var de arbetslösas andel av arbetskraften i Helsingforsregionen 16,4 procent i slutet av juni. Därmed var arbetslöshetsgraden 7,5 procentenheter högre än den varit ett år tidigare. I synnerhet antalet unga permitterade och arbetslösa växte våldsamt i Helsingforsregionen: de var nu 130 procent fler än ett år tidigare.

Om coronakrisens följder vittnar också att antalet arbetade timmar minskade kännbart. I Helsingfors avverkades i april-juni 2020 sju procent färre arbetstimmar än ett år tidigare. Antalet lediga jobb minskade med en tredjedel. 

Senaste aktualitetsöversikten i kvartalspublikationen Trender i Helsingforsregionen handlar om andra kvartalet 2020. Trenderna beskrivs med hjälp av indikatorer för regionekonomi, bostads- och lokalmarknad, välfärd, transport och miljö, arbetsmarknad och befolkning.

Huvudstadsregionen: Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vand
Helsingforsregionen: Borgnäs, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis
Yttre Helsingforsregionen: Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända, Tusby och Vichtis

Läs mer

Trender i Helsingforsregionen 3/2020, PDF-publikation (på finska)

Trender i Helsingforsregionen, webbplats 

Foto: Jussi Hellsten, Helsingfors stad