Havsörnparet som häckar i mitten av Helsingfors fick tre ungar

Det modiga havsörnparet bestämde sig i vår för att häcka i mitten av Helsingfors. Nu syns redan tre små ungar i boet. Naturskydd på lång sikt har gjort Helsingfors till en av Europas fågelhuvudstäder.

Att havsörnen bygger bo i mitten av en huvudstad är något unikt, då arten inte veterligen tidigare häckat i en såpass urban miljö varken i Finland eller i Europa. Havsörnar är skygga och häckar vanligtvis längre bort från bebyggelse. För bara några decennier sedan var de utrotningshotade. Därför är det så förvånansvärt att se att örnarna valde att häcka i Gammelstadsfjärdens naturskyddsområde, som fågelvägen är bara fem kilometer från Helsingfors kärncentrum.

Nadi and Amalia in their tree.

Det Helsingforsbaserade havsörnparet Nadi och Amalia har totat ihop sitt hem i ett gammalt gråhägerbo på Klobben. På samma lilla ö bor gråhägrar och storskarvar som modigt försöker häcka bredvid havsörnarna. Havsörnarna har visat sig vara farliga grannar, då de redan ätit äggen ur de andra fåglarnas bon på ön.

Örnparet har tre ungar, som de matar främst med braxen och andra fiskar de fångat i de närliggande vattendragen. Paret har tack vare det fått sina namn av ett fiskarpar som bodde i området på 1800-talet. Antalet hungriga munnar är större än vanligt, då havsörnar sällan får trillingar.

Helsingfors till Europas fågelhuvudstad?

Helsingfors har arbetat på lång sikt för att utveckla stadsmiljöns mångfald. I Helsingfors häckar årligen cirka 150 fågelarter, som representerar två tredjedelar av alla arter som häckar i Finland. Av rovfåglarna har förutom havsörnen under den senaste tiden också duvhöken flyttat till Helsingfors, som också varit känd för att undvika mänsklig bebyggelse. Tack vare artens snabba tillväxt lever nu hela Finlands tätaste bestånd av duvhökar i huvudstaden.

Artrikedomen kan förklaras av Helsingfors mångsidiga natur med sin skärgård, sina skogar, fält och våtmark. Gällande antalet häckande arter vinner Helsingfors bland annat över Berlin, London, Moskva och Stockholm, även om de alla förutom Stockholm är större till sin areal än Helsingfors. I Europa når Tallinn Helsingfors nivå.

”Helsingfors är en växande stad där man ständigt bygger nya bostäder. För oss är det viktigt att stadens tillväxt sker utan att pruta på de stora naturområdena och naturens mångfald. För mig själv är Gammelstadsfjärdens område en viktig plats för rekreation och för att vistas i naturen, liksom för otaliga andra helsingforsbor. Under coronakrisen har området blivit en rekordpopulär plats att besöka”, berättar Helsingfors biträdande borgmästare Anni Sinnemäki.

Gammelstadsfjärdens naturskyddsområde är Helsingfors viktigaste våtmark och ett viktigt fågelområde även internationellt, där 125 olika fågelarter häckade under 2000-talet. Trots sitt centrala läge ger Gammelstadsfjärden fåglarna en skyddad plats att häcka.

Från utrotad art till stadens kung

Havsörnen är Finlands största rovfågel, dess vingbredd kan vara nästan 2,5 meter. Det att arten har häckat i mitten av huvudstaden är resultatet av ett långvarigt naturskyddsarbete. För bara några decennier sedan var arten ytterst utrotningshotad i Finland, och dess överlevnad äventyrades av miljögifter och jakt. På 1970-talet var havsörnen nästan utdöd: I Finland fanns bara cirka 35 häckande havsörnspar, och även de var nästan sterila på grund av miljögifter. År 1975 föddes fyra örnungar i Finland. Vintermatningen som inleddes på 1970-talet med ren, giftfri näring hjälpte dock att återuppliva arten.

Nu klarar sig havsörnen redan utan vintermatning, och arten är inte längre på listan över utrotningshotade arter. I och med att antalet havsörnar ökar förväntas arten spridas allt mer i urbana områden. Havsörnarna som bor i Gammelfjärdsviken är alltså inte nödvändigtvis länge de enda cityhavsörnarna. Den vithövdade havsörnen som är närbesläktad med havsörnen har urbaniserats i Amerika, och kan redan hittas i flera städer.

Man kan följa med helsingforsörnarnas och deras ungars liv genom livesändning av havsörnsboet.

Bild (Klobben): © Eero Haapanen