Bild: Helsingfors stad.

Människomöten skapar förståelse för bakomliggande orsaker – Helsingfors stad gjorde en nio månader lång resa fylld av insikter om äldre och motion

Helsingfors stads samarbete med Harvard-universitetet och stiftelsen Bloomberg Philanthropies lyfte fram betydelsen av bemötandet av människor och en smidigare verksamhetskultur. Ett sektorsövergripande team studerade rötterna till brist på fysisk aktivitet bland äldre.

Hur hittar man konkreta lösningar på vår tids komplicerade problem, såsom ojämlikhet, klimatförändringen och bristen på fysisk aktivitet? Hur tar man sig an en utmaning som ingen kan lösa på egen hand, men som var och en kan påverka genom egna handlingar? Hur hittar man de bakomliggande orsakerna till problem i stället för att bara behandla symtomen? Hur löser man en av vår tids största utmaningar för välbefinnandet, bristen på fysisk aktivitet?

Ett innovationsprogram lett av Stiftelsen Bloomberg Philanthropies och Harvard-universitetet erbjuder konkreta verktyg för att lösa svåra problem och testa lovande nya idéer. Helsingfors stad deltog som enda europeiska stad i programmet, som genomfördes för första gången i år.

Helsingfors valde främjande av äldres aktivitet i vardagen som tema för programmet. Motiveringarna var klara. Ökad fysisk aktivitet är ett av stadens huvudmål för denna strategiperiod. Helsingfors åldras på samma sätt som det övriga Finland, som har den snabbast åldrande befolkningen i Europa. Enligt prognoserna kommer antalet invånare över 65 år i Helsingfors att öka från 108 000 till 170 000 fram till år 2050. Motion är viktigt för personer i alla åldrar, men med åldern ökar dess betydelse som resurs för funktionsförmåga i vardagen och ett självständigt liv. För närvarande är det bara några procent som rör på sig tillräckligt med tanke på sin hälsa.


Ett mångprofessionellt team löser orörlighetens utmaningar

För innovationsprogrammet utnämndes ett team på 11 anställda från alla stadens sektorer. Teamet bestod av anställda som arbetar med äldre och uppmuntrar till motion. Anställda i strategiska utvecklingsuppgifter. Anställda med ansvar för den dagliga tillgängligheten av digitala tjänster, markanvändningsplanering, äldreservicens hemvård eller kultur- och fritidstjänster.

Teamet leddes av Bloomberg-stiftelsens servicedesigner Ruben Ocampo, specialist på att utveckla städers planeringsarbete i en mer användarorienterad riktning.

”Jag trivdes väldigt bra med att arbeta med Helsingforsteamet. Jag imponerades av hur alla teamets medlemmar engagerade sig för att hitta verkliga, hållbara lösningar på problemet. Teamets motivation att ta till sig de metoder som programmet erbjöd och förmåga att arbeta med äldre var beundransvärd.

Jag kände mig hemma i Helsingforsteamet och vi har fortfarande kontakt. Jag har följt med hur arbetet har framskridit efter projektets slut och väntar med intresse på att få se hur de lösningsförslag som utvecklats börjar leva i vardagen”, säger Ruben Ocampo.

Även socialhandledare Tuula Sillanpää från Gustafsgårds servicecentral gillade att arbeta med det mångprofessionella teamet.

”I efterhand kan man konstatera att ett så här rikt utbyte av tankar om ökande av äldres fysiska aktivitet inte skulle ha uppstått utan ett sektorsövergripande team. Det som var särskilt bra med programmet var just det att de olika sektorerna gjorde det tillsammans”, säger hon.


Den sektorsövergripande gruppens kunskaper gav en överblick över problemets bakomliggande orsaker

Programmet började inte från noll. Alla medlemmar i teamet hade erfarenhet av ämnet från yrkeslivet eller privatlivet. I Helsingfors finns redan många tjänster, omständigheter och projekt som stödjer motion bland äldre. Därtill finns massor av forskningsdata, rapporter och utredningar.

Att formulera en exakt definition av problemet och förstå de bakomliggande orsakerna tog sin tid. Att prata om att öka motionen är inte samma sak som att främja vardagsmotion.

”Motion är viktigt för äldre, det vet vi som arbetar med äldre sedan tidigare. I det här innovationsprogrammet lärde jag mig att motion inte bara är gymnastik eller sport, utan att det resan är bra att gå ut ur huset. Bland de äldre helsingforsarna finns mycket visdom och resurser för förnyelse och utveckling av tjänster”, säger hemvårdschef Suvi Kan från social- och hälsovårdssektorn.


Medeltal beskriver äldre dåligt

Handledningsprogrammets mål var att stärka kunskapen om principerna och metoderna för en användarorienterad utveckling av tjänster inom stadens organisation. Utgångspunkten var att lärdomarna från handledningsprogrammet skulle sprida sig över organisationsgränserna och gynna utvecklingsarbetet.

”Genuint människoorienterad utveckling för att skissa upp nya tjänster tillsammans med interna och externa aktörer inom staden är krävande och tar tid. Det behövs empati, nyfikenhet, ihärdighet och en förmåga att stå ut med halvfärdighet. Dessa färdigheter och fram för allt den rätta attityden kan man lära sig endast genom att göra och testa själv”, säger utvecklingskonsult Meri Virta på stadskansliet.

Övning gav lärdomar. Under nio månader träffade teamets medlemmar fler än hundra äldre för intervjuer och tester i köpcentrum samt på hälsocentraler, servicecentraler, bibliotek och arbetarinstitut. Syftet med arbetet var att säkerställa en djup förståelse genom att lyssna på äldres erfarenheter innan man utvecklade några lösningsförslag.

Teamets observationer visar att äldres livssituationer, resurser, önskemål och behov är mycket individuella. Åldrandet medför många förändringar, som kan påverka på många plan – även den fysiska aktiviteten. Hit hör exempelvis pensionering, att bli änka eller änkling, sjukdom, försämrad fysisk funktionsförmåga och lägre inkomster.

Intervjuerna visar att det är viktigt att identifiera förändringssituationerna och att det kräver fingertoppskänsla att ge rätt sorts hjälp i dessa stunder. Exempelvis mäns aktivitet är mer knuten till den fysiska konditionen, och när den försämras minskar de sociala kontakterna klart. Förhållandet till digitala tjänster är delvis beroende av individens färdigheter, men framför allt av stödnätverket, som ger möjlighet att använda den digitala världens potential. Man bör vara försiktig med fördomar och antaganden: En 80-åring kan vara aktivare i sociala medier än en 40-åring.

I intervjuerna kom det tydligt fram hur viktig inre motivation och en upplevelse av meningsfullhet är. Viljan att göra sådant som är viktigt för en själv kan hjälpa en att övervinna hinder, såsom de utmaningar som en försämrad fysisk funktionsförmåga och kondition för med sig. Närtjänster stödjer ett självständigt liv och tjänsterna i det egna området och betydelsen av gemenskap framhävs. När innovationsprogrammet framskred utökades begreppet aktivitet till att gälla all social aktivitet, där egentliga motionstjänster naturligtvis bara är en möjlighet.

”Äldre, seniorer, åldringar, pensionärer. Det finns många termer, och lika många upplever sig kanske vara något helt annat än vad som kan sammanfattas i någon av dessa termer. Varje äldre person är en individ med en egen bakgrund och egna förhoppningar för framtiden. Att stödja livslång funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande är det viktigaste som vi kan göra för våra närmaste”, säger utbildningschef Satu Luomajoki på arbetarinstitutet.


Två prototyper testades i praktiken

Under arbetets gång identifierades följande forskningsproblem: Hur ser vi till att varje äldre person upplever det som lätt och lockande att dagligen gå ut och röra på sig. Hur kan en äldre persons närmaste krets och de som arbetar med äldre på ett ännu mer övertygande sätt genom ord och handling stödja aktivitet med hänsyn till den äldres individuella funktionsförmåga, motivation och intressen?

Teamet samlade in idéer för hur man kan lösa identifierade problem från äldre och yrkespersoner som arbetar med äldre. Fler än 800 idéer togs fram. Utifrån idéerna testades två prototyper.

Den första idén som testades var ett ”bonuskort för motion”, vars syfte var att kartlägga motivationsfaktorer på individuell nivå. Responsen från användarna tyder på att tjänster såsom gratis konsertbiljetter eller besök av en vän uppskattas mer än penningpriser.

Den andra idén som testades var ett ”servicetorg för motion”. Idén föddes genom tanken att information om motionsmöjligheter måste ges där människor finns, i en lättbegriplig och lockande form. Man funderade också över tjänster som på ett konkret sätt skulle kunna hjälpa äldre att komma ut ur sina hem och övervinna såväl fysiska som andra hinder. Man beslöt att testa att anställa ungdomar som motionsrådgivare, som kan göra äldre sällskap till olika aktiviteter. Verksamheten baseras på den befintliga verksamhetsmodellen Job’d, som finansieras av Me-stiftelsen, genom vilken ungdomar med invandrarbakgrund hjälper äldre med vardagssysslor.

”Det är viktigt att lyssna på människor, och inte bara lyssna utan verkligen förstå vad de säger. Många som intervjuades var väldigt glada över att bli tillfrågade. Även om det ibland är den äldre personens egen inställning som avgör är uppmuntran från oss som arbetar med äldre också viktig, eftersom alla inte har egna stödtrupper. Jag lärde mig också att det för en del är lättare att komma iväg om man har ett mål, till exempel köpcentrumet. Det skulle vara fantastiskt om varje äldre person skulle ha möjlighet till en ”egen” Job’d-ungdom att motionera tillsammans med”, säger Pirjo Tyllillä, ansvarig handledare på Gustafsgårds servicecentral.


Servicetorget inspirerade äldre att röra på sig och fick positiv respons för sitt lyssnande och bemötande grepp

Servicetorget för motion testades i juli i en verklig miljö, köpcentrumet Kaari i Gamlas. Köpcentrum är mötesplatser i vardagen, som används av både seniorer och deras närstående. De erbjuder en naturlig miljö för att nå människor och bemöta vars och ens individuella behov. Servicetorget planerades av Taylor Greenberg Goldy, forskarstuderande på Harvard-universitetet, som tillbringade sommaren i Helsingfors för att fördjupa innovationsprogrammets innehåll.

På servicetorget, som testades i Kaari, samlades information om stadens tjänster i köpcentrumets lokaler. Där erbjöds information om bland annat stadens motionstjänster, arbetarinstitutets kurser, hemvård, social- och hälsovårdstjänster samt servicecentralernas utbud.

Besökarna fick mäta sin greppstyrka och diskutera motion, erfarenheter och önskemål med stadens anställda. Även två företag i köpcentrumet som erbjuder motionstjänster deltog. Utgångspunkten var tanken på stadsdelen som ett område där alla tjänster som stödjer och uppmuntrar till motion är samlade i en användarvänlig form.

Det två dagar långa försöket med ett servicetorg för motion gav många lärdomar. Nästan 50 äldre och deras närstående besökte torget. Var och en av dem hade med sig sin egen personliga berättelse. En idé som kom fram var exempelvis att vissa äldre skulle kunna fungera som en sorts motionsambassadörer för äldre och som kontaktpersoner mellan staden och sådana äldre som löper en stor risk att bli ensamma. 

Någon kom också med idén att även servicetorget skulle kunna erbjuda några enkla motionsaktiviteter som tillägg till information om det aktuella serviceutbudet i området. Det konstaterades att man skulle kunna anmäla sig till evenemang på servicetorget och att deltagandet också skulle kunna följas upp efteråt.


Vilket är nästa steg?

Resultaten av försöket berikades av den förståelse för principer som är bra att vara medveten om i planeringen av tjänster som byggdes upp under hela programmet.

”En klientorienterad utveckling öppnar upp det mänskliga livets mångsidighet och de många olika utmaningarna och möjligheterna vid betjäningen av människor. Människor är inte en grå massa. Förståelse för individuella behov och personligare service skapar en upplevelse av en fungerande stad”, säger Helsingfors digitaliseringsdirektör Mikko Rusama.

Innovationsprogrammet kan också ha stor betydelse för planeringen av strategiska program eller åtgärder.

”Innovationsprogrammet lärde oss att det är nödvändigt att lägga tid på att definiera målen och förstå de bakomliggande orsakerna innan man börjar fundera på konkreta åtgärder. Om man inte har en gemensam förståelse för det problem som ska lösas är risken att man vidtar åtgärder som bara behandlar symtomen i stället för att ta tag i själva problemet. Det var också glädjande att förstå att man inte alltid behöver förbereda och planera åtgärder i åratal vid sitt eget bord innan man vågar testa dem och utsätta sig för kommentarer från de människor för vilkas skull åtgärderna vidtas”, berättar Minna Paajanen, projektchef för motions- och rörlighetsprogrammet.


De viktigaste lärdomarna kom genom människomöten

De lärdomar om främjande av aktivitet bland äldre som man fick genom innovationsprogrammet blev en del av Helsingfors motions- och rörlighetsprogram. Programmet omfattar nästan 60 åtgärder. Innovationsprogrammets slutsatser och observationer har behandlats på ett brett plan inom stadens organisation.

”Att verkligen bemöta och lyssna på människor tar tid, men lyfter fram många olika perspektiv och individuella behov, även bagateller, som kan lösa utmaningar med motion för den enskilda individen”, säger motionsplanerare Minna Ekman.

Vad fortsättningen beträffar är det viktigast med åtgärder för att förtydliga marknadsföring och kommunikation riktad till äldre, öka samarbetet mellan den offentliga, den privata och den tredje sektorn regionalt, erbjuda stöd för äldre med försämrad funktionsförmåga och skapa möjligheter för frivilligverksamhet.

”I innovationsprogrammet lärde vi oss att vi kan skapa förändring genom att samarbeta med människor. Från och med nästa år kommer vi i större utsträckning att marknadsföra våra tjänster där människor redan rör sig, exempelvis i köpcentrum, hälsocentraler och bibliotek. Vi lärde oss också att många vill vara till nytta, men behöver en liten knuff för att komma igång. Vi gör det lättare att bli frivillig motionsinspiratör och ökar samarbetet med företag och föreningar. Alla orsaker att röra på sig är bra. Vi vinner varje gång ytterdörren öppnas, oavsett om senioren går till affären, på promenad med stavar, på hockeymatch, på konsert eller till biblioteket”, säger sektordirektören för kultur- och fritidssektorn Tommi Laitio.


Mer information:
Helsingfors motions- och rörlighetsprogram

Teamet för Harvard-universitetets och Bloomberg Philanthropies-stiftelsens innovationsprogram kultur- och fritidssektorns sektordirektör Tommi Laitio, motions- och rörlighetsprogrammets projektchef Minna Paajanen, utvecklingsenhetens enhetschef Reetta Sariola, motionsplanerare Minna Ekman, socialhandledare Tuula Sillanpää, ansvarig handledare Pirjo Tyllilä, hemvårdschef Suvi Kan, utbildningschef Satu Luomajoki, markanvändningschef Richard Manninen, digitaliseringsdirektör Mikko Rusama och utvecklingskonsult Meri Virta.
City Innovation Track är en del av den ledarskapsutbildning för borgmästare som stiftelsen Bloomberg Philanthropies och Harvard-universitetet erbjuder, och som Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori deltagit i.


DELA