hemmen blev vanligare. Fram till dess brukade ordentliga helsingforsare da- gligen i en jämn ström kliva upp på Observatoriebacken och vidare upp för de branta trapporna till observatoriets aula för att ställa sina egna klockor efter pendelklockan som visade Finlands offi ciella tid. För astronomiska me- ridianobservationer behövdes fasta siktpunkter i terrängen. På norra sidan restes en sådan i det nuvarande Vallgård på ett högt berg vid den nuvarande Elimägatan. Den södra siktpunktens svarta stenobelisk står fortfarande som ett minnesmärke i parken på södra sidan av Observatoriet. Tillsammans med de östra luckorna på södra väggen i observatoriets meridiansal visar den var Helsingfors meridian går. Man har inte alltid till fullo insett värdet av Helsingfors observatorium. Då Finland övergick till enkammarriksdag år 1906 blev det aktuellt att byg- ga ett riksdagshus. År 1908 utlystes en arkitekttävling och enligt den skul- le man för nybygget riva observatoriet och bygga ett nytt i en gynnsamma- re terräng utanför den framväxande staden. Eliel Saarinen vann tävlingen med sitt ståtliga förslag. Men det förslaget blev aldrig verklighet, utan Jo- han Siréns Riksdagshus stod färdigt i Tölö på Arkadiabacken år 1931. Det be- rättas att Sovjetunionen efter andra världskriget föreslog området kring De skeppsbrutnas staty på Observatoriebergets backe som plats för den ambas- sad som de själva bombarderat. Observatoriets dåvarande förman, Gustaf Järnefelt, berättas ha tagit kontakt med sina kolleger i Pulkovo för att på- minna om hur krävande observationerna vid Helsingfors observatorium är. Man kan bara gissa sig till om forskarnas vädjan hade betydelse, men slutre- sultaten var åtminstone positiva. Helsingfors observatorium har varit skyd- dat som kulturhistoriskt värdefull byggnad sedan år 1985. Idag gör fi nländska astronomer huvuddelen av sina observationer i stora internationella observatorier antingen direkt i rymden eller i gynnsammare observationsförhållanden på jordytan. Forsknings- och undervisningsverk- samheten i Helsingfors observatorium tog slut år 2009 och astronomerna fl yttade till matematisk-naturvetenskapliga fakultetens lokaler i Gumtäkt. Helsingfors universitet beslutade att efter grundreparation öppna ett astro- nomiskt vetenskaps- och aktivitetscentrum, öppet för allmänheten, i Hel- singfors observatorium på hösten 2012. Det här centret kommer att infor- mera både unga och gamla om dagens forskning i världsalltet och om det värdefulla observatoriets ärorika förfl utna. Den astronomiska föreningen Ursa fl yttar till observatoriet och svarar till stor del för betjäningen av besö- karna. Byggnaden, som för våra förhållanden är exceptionellt värdefull, och dess observationsinstrument, som bevarats på sina ursprungliga platser, vitt- nar i ett världsperspektiv om den betydelsefulla insats Helsingfors observa- torium gjort för bildningen. Svensk översättning: Pia Stoltzenberg 11
Observatoriebacken
To see the actual publication please follow the link above