Observatoriebacken Observatoriet planerades av arkitekt Carl Ludvig Engel och färdigställdes 1834. Platsen där observatoriet byggdes var på den tiden synnerligen kal och bergig. I slutet av 1800-talet började man anlägga en park enligt planer gjor- da av stadsträdgårdsmästare Svante Olsson. Parken färdigställdes i sin helhet år 1903. Redan innan parken blev färdig installerades Robert Stigells bronss- kulptur De skeppsbrutna på den öppna platsen på Observatoriebacken. I bör- jan av 1900-talet fanns det planer på att bygga riksdagshuset på observato- rieberget, men de planerna förverkligades aldrig. År 1985 fi ck Observatoriet status som kulturhistoriskt värdefull byggnad. Observatoriet öppnas första gången för publik på hösten 2012 Reparationsarbetena på observatoriet, som påbörjades 2011 avslutades som- maren 2012. På hösten öppnas i observatoriebyggnaden ett astronomiskt pub- likcentrum, som erbjuder besökare information om rymden och astronomins historia. Almanackskontoret fortsätter att verka i byggnaden. Publikcentret är ett led i fi randet av Helsingfors 200 år som huvudstad. Observatoriebacken eller Observatorieberget? Observatoriebacken har fått sitt namn av observatoriet, som har fungerat på berget. För många är platsen känd som Observatoriebacken, trots att det inte är dess offi ciella namnet Observato- ciella namn. År 1928 bekräftades det offi rieberget, som fortfarande används på kartor idag. Dagens rekommendatio- ner för rättskrivning föreslår också formen Observatorieberget. Före byggandet av observatoriet var backen känd som Kasberget efter de sig- naleldar som brändes där. Senare byggdes det på backen fortifi kationer som gav upphov till benämningen Ulrikasborgsbärget eller Ulriikanporinvuori. Observatoriebärget var inoffi ciellt redan ibruk på 1840-talet. På slangspråk är Observatoriebacken också känd som t.ex. Obsiva, Obsis och Tähtis. Svensk översättning: Michaela Stenbäck 5
Observatoriebacken
To see the actual publication please follow the link above