sedermera i privata och offentliga samlingar bl.a. i Glyptoteket i Köpenhamn. Efter att Helsingfors stadsfullmäktige år 1895 beslöt att anskaffa Stigells verk, reste han till Paris för att förstora en skiss som visades för första gån- gen på Konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. I Parissalongen våren 1898 fi ck Stigell en uppskattad tredje klassens guldmedalj för en bron- sgjutning. Konstnären hade bjudit in sina vänner för att se på gjutningen vid gju- teriet Gruet och hade i inbjudan skrivit ”Rob Stigell, statuaire”. Ställningen som tillverkare av offentliga minnesmärken var höjdpunkten i de samtida skulptörernas karriärförväntningar. Även för Stigell var De skeppsbrutna den mest imponerande prestationen i hans karriär. Sommaren 1898 anlände ver- ket med ångbåt från Frankrike till Finland. Hamnen som urban scen Det är betydelsefullt ur stadsbildens synvinkel att De skeppsbrutna står på en central plats på ett forntida vårdberg. Att statyn skulle placeras på Ob- servatoriebacken bekräftades kanske av försiktighetsskäl bara några måna- der före avtäckningsceremonin. På sin utsiktsplats konkurrerade det massi- va verket om synlighet långt ut till havet med andra monumentalbyggnader. Konstverkets nationella värde förknippades för det mesta med dess storlek. Den dynamiska statyn rusar än i dag mot åskådaren som går uppför backen, fast den har hamnat något i skuggan på grund av att stadsbilden fö- rändrats. Ursprungligen hade konstnären planerat att den centrala mansfi gu- ren i kompositionen skulle rikta sin blick mot öster, mot havet och hamnen. En kommitté bildad av Albert Edelfelt, Walter Runeberg och arkitekterna Theodor Höijer och Gustaf Nyström övertalade konstnären i augusti 1898 att vända på skulpturen. Centralfi gurens blick riktades mot nordväst. Genom att vända på konstverket fi ck det en ståtlig politisk fond av han- delns, industrins och servicenäringarnas urbana ekonomilandskap. Dess centrala element var Helsingfors hamn som fi ck sin dramatik av det stor- mande havet och som var en förbindelselänk med Europa för det allt mer välmående Finland. Som fond till De skeppsbrutna öppnar sig ett panora- ma i Runebergs anda dominerat av Nordens Gibraltar. I efterdyningarna av Februarimanifestet verkar De skeppsbrutna ha gett den dramatiska dikten om Sveaborg i Fänrik Ståls sägner helt nya betydelser. Familjen i sjönöd ansågs föreställa en hotad, men tapper nation. En mo- dern åskådare kan ändå bli förvirrad av bilden av familjens och nationens inre ordning. Fadern som ursinnigt och utan att ge upp ropar på hjälp och försöker skydda sina söner, står i kontrast till svagheten hos modern som blir bortsköljd av vågorna. De skeppsbrutna överlämnade nationens framtid åt en räcka av fäder och söner. Svensk översättning: Leena Karmitsa 25
Observatoriebacken
To see the actual publication please follow the link above