En central utgångspunkt för ändringen av detaljplanen är att ändra om Savolaxgatan från en motorväg med fyra körfält till en tvåfilig parkgata som förekommer i stamstaden. Ändringen möjliggörs av nya Lokvägen, till vilken den nord–sydliga biltrafiken genom Böle styrs.
Man önskar fler arbetsplatser och högklassigt stamstadsliknande boende i området som är mycket lätt att nå. I planläggningen har man beaktat den viktiga gröna förbindelsen som går mitt i området, de öppna bergen och hällarna som är viktiga med tanke på landskapet och stadsbilden samt hur klipporna syns i gatuutrymmet. I planlösningen har man i synnerhet strävat efter att lösa frågan om samordningen mellan en tätare stadsstruktur och en grön förbindelse.
För området har planerats fyra kvarter med affärslokaler, två bostadskvarter och en underjordisk parkeringsanläggning. Nya hem byggs för ca 750 invånare. Parkområdena avsedda för vistelse utvecklas så att de är högklassiga, promenadinriktade och betonar den lokala identiteten.
Planförslaget var framlagt 5.10–3.11.2023
Planförslaget presenterades för stadsmiljönämnden den 19 september 2023 och den 26 september 2023 beslöt nämnden att lägga fram planförslaget.
I sitt beslut ber nämnden fortfarande att Savolaxgatan i planeringen i slutskedet ska göras smalare och att byggnader vid Savolaxgatan ska flyttas västerut, vilket gör det möjligt att låta Savolaxparken förbli något bredare än det som presenterats. Dessutom ber nämnden att gränsen mellan parken och gatuområdet vid Aleksis Kivis gata ska granskas för att hitta en optimal lösning vad gäller landskapet, möjligheterna till rekreation och hanteringen av dagvatten. Nämnden ber också att möjligheten att bygga en närlekplats för barn i området vid Saimaparken och Savolaxparken ska undersökas, eller att på ett annat sätt göra det lättare för barn att vistas i området vid Saimaparken och Savolaxparken.
I den fortsatta planeringen av planförslaget har bland annat
- den södra delen av Savolaxgatans gatuområde gjorts 2,6 m smalare
- lokalbyggnaden KT 12579 gjorts 0,5 m smalare
- bostadskvarteret AK 12580 flyttats sammanlagt 3,1 m västerut
- Savolaxparken, som ligger mellan bostadskvarteren, gjorts lika mycket bredare, alltså 3,1 m
- en ny rad av gatuträd lagts till i mitten av Savolaxgatans tidigare trädlösa norra del
- Aleksis Kivis gata gjorts 2,8 m smalare
- lokalbyggnaden KT 12577 och Saimaparken gjorts lika mycket bredare i norr, alltså 2,8 m
- en ”gatupark” utformats vid Aleksis Kivis gata av tre rader av gatuträd
- möjligheterna att göra det lättare för barn att vistas i området vid Saimaparken och Savolaxparken undersökts
Stadmiljönämdens beslut 16.4.2024(Länk leder till extern tjänst)
Helsingin Alppitalo Oy har 2017 ansökt om en planändring av sin tomt. Syftet med planändringen är att riva och ersätta den nuvarande produktions- och kontorsbyggnaden för industrin med ett nytt bostadskvarter. I fråga om det övriga området anhängiggjordes planläggningen i början av 2021 då Helsingfors stad beviljade NCC Property Development Oy en utvecklingsreserv fram till utgången av 2022. Utvecklingsreserven beslöts 13.2.2023 att förlängas fram till 31.12.2024. I det reserverade området har reserveringsmottagaren preliminärt anvisats möjlighet att bygga lokaler på ca 45 000 m2-vy. Stadens mål är att planera området som en helhet och därför har det område som omfattas av utvecklingsreserven och Alppitalos tomt inkluderats i samma detaljplaneändring.
I området planeras kontorsbyggnader, affärslokaler, undervisningslokaler och bostadsbyggnader. Arkitekten för planeringen är JKMM Arkkitehdit, arkitekt för den privata tomt där byggnaden Alppitalo står är Huttunen-Lipasti Arkkitehdit. Med arkitekturen söks en högklassig, tät stadsstruktur och en förenande faktor mellan det historiska Maskinverkstadens området och det nya området i Mellersta Böle. Mellan bostadskvarteret och kontorskvarteret finns en grönzon med öppna klippor. Projektets landskapsplanerare är Nomaji maisema-arkkitehdit Oy.
Helen Oy är genomförandepartner och ansvarar för utvecklingsplaneringen av energihelheten i området. För att uppnå en hög energieffektivitet i området koncentrerar man sig på utnyttjande av lokala resurser, såsom geoenergi, solenergi och solvärme.