Hur framskrider planeringen

Se hur planläggningen och planeringen framskrider och vad planläggningens nivåer innebär.

Planläggning och planering indelas i olika nivåer

Var bygger man och var bygger man inte i Helsingfors? Reserveras området för bostäder, arbetsplatser eller rekreation? Hur sköts trafiken i staden? Sådana frågor löses genom planläggning.

  1. Generalplan ger riktlinjer för hela stadens byggande

    Generalplan är en allmän plan som ger riktlinjer för hela stadens byggande långt in i framtiden. En ny generalplan för Helsingfors utformas ungefär vart tionde år, och den styr detaljplanläggningen. Generalplanen kan ändras i ett mindre område med en delgeneralplan. 

  2. I detaljplanen anges hur ett område skall användas

    Detaljplan är en detaljerad plan för vilka ändamål ett område kan användas och hur mycket som får byggas. Detaljplanen kan omfatta ett bostadsområde eller endast en tomt. Typiskt styrs det i detaljplanen 

    • områdets användningsändamål, till exempel, bostäder, kontorslokaler eller affärer  

    • mängden byggande, läget och höjden 

    • frågor som förknippas med byggnadernas utsikt  

    • antalet parkeringsplatser och deras läge 

    • gatornas och grönområdenas läge. 

  3. Gatu- och parkplaner följer detaljplaner

    När stadsfullmäktige har godkänt detaljplanen och planen har trätt i kraft utarbetar staden gatu- och parkplaner för gator och parker som omfattas av detaljplanen. De fastställer för de gator och parker som ska byggas 

    • det exakta läget 

    • ytmaterialen  

    • planteringarna  

    • möblernas läge 

    • lösningarna för belysning och dränering. 

Planläggningen delas in i olika plannivåer från allmän till mer detaljerad planläggning.
Planläggningen delas in i olika plannivåer från allmän till mer detaljerad planläggning.

Frågor om hur planeringen framskrider

  1. När vi börjar utarbeta en plan, kan du ge respons till exempel på planens mål eller hur man kan delta i utarbetandet av planen när arbetet framskrider. Dessa saker beskrivs i programmet för deltagande och bedömning som förkortas PDB. 

  2. När vårt planförslag är färdigt, kan du ge respons på det, det vill säga lämna en anmärkning, innan stadsmiljönämnden fattar beslut om planförslaget.  

  3. När stadsfullmäktige har godkänt planen, har du möjlighet att anföra besvär mot beslutet hos Helsingfors förvaltningsdomstol. 

  4. Du kan ge respons på gatu- och parkplaner när utkasten till planer har blivit färdiga. Dessutom kan du lämna en anmärkning på planförslaget innan stadsmiljönämnden fattar beslut om planen. 

  • Planvakten är det enklaste sättet att få information om när man kan ta ställning till planer. Tjänsten Planvakten skickar ett meddelande till din e-postadress när planer kan kommenteras. 

  • På webbsidan hel.fi/planer listar vi planer som du just nu kan ge respons på. Om de godkända planerna meddelar vi på webbplatsen hel.fi/kaavakuulutukset (på finska). 

  • Vi meddelar om inledandet av planeringen per brev till bland andra markägarna, disponenterna för bostadsaktiebolagen och invånarföreningarna.  

Du kan ge respons på alla planer som är under beredning genom att kontakta beredaren av planen eller skicka skriftlig respons till stadens registratorskontor. Om vissa planer ordnas också invånarmöten eller webbdiskussioner. Du hittar mer detaljerade uppgifter om sätten för deltagande i programmet för deltagande och bedömning för respektive plan. 

Eftersom planering ofta är samordning av motstridiga mål är det viktigt att så många olika perspektiv som möjligt tas fram i planeringens inledningsfas. När planeringen framskrider hjälper responsen på utkasten att förbättra dem. Vi avslutar inte planeringen på grund av negativ respons eftersom planeringen grundar sig på målen som fastställs av stadsfullmäktige, men vi förmedlar informationen om motståndet till politiker som fattar beslut, så att de kan ta den i beaktande när de fattar beslut om planen. 

Markägaren eller arrendatorn på stadsägd mark kan ta initiativet till att utarbeta eller ändra en detaljplan. Initiativet leder automatiskt inte till att en plan utarbetas utan vi bedömer detaljplaneringens ändamålsenlighet från fall till fall.   

Även andra Helsingforsare – invånare, företag eller sammanslutningar – kan ta initiativet till en detaljplan. Ta initiativet som invånarinitiativ till exempel genom justitieministeriets webbtjänst Invånarinitiativ.fi. Vi bedömer fallspecifikt om en detaljplan utarbetas utifrån initiativet. Om åtminstone två procent av de röstberättigade Helsingforsborna står bakom initiativet, behandlas initiativet i stadsfullmäktige inom sex månader efter inlämnandet. 

I Helsingfors bereds planerna samt gatu- och parkplanerna i stadsmiljösektorn. Du hittar kontaktuppgifter till beredaren för planen i planens uppgifter till exempel i karttjänsten. 

Stadsfullmäktige fattar slutgiltiga beslut om detaljplanerna, delgeneralplanerna och generalplanerna. Innan planerna behandlas i stadsfullmäktige har de godkänts i stadsmiljönämnden och stadsstyrelsen. Om detaljplanen inte har betydande effekter, beslutar bara stadsmiljönämnden om den. 

Om gatu- och parkplanerna beslutar stadsmiljönämnden. Om kostnaderna för att genomföra gatu- och parkplaner uppnår en viss gräns behandlas planerna även i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige.

Detaljplanen eller generalplanen träder i kraft efter besvärstiden genom kungörelse som publiceras på webbplatsen.  

Om planen har överklagats, träder planen i kraft om domstolen avslår besvären. I detta fall träder planen i kraft genom kungörelse som publiceras efter domstolsförhandlingen.