Huvudstadsregionens gemensamma EU-mål 2024

Det behövs mer dialog som också är mer systematisk om EU-frågor mellan EU och städerna samt mellan staten och städerna 

• Både mellan EU och städerna och mellan finska staten och städerna ska det skapas strukturer för en aktiv dialog, så att olika städers behov kan beaktas i olika skeden och på olika nivåer inom EU:s beslutsfattande och beredningen av det. 

Stadspolitiken bör samordnas och integreras bättre i EU:s agenda 

• En ledande vice ordförande ska utses för att ansvara för stadspolitiken och samordna stadsfrågor inom EU:s olika politikområden. 

EU behöver starka städer där man skapar och utnyttjar ny teknik och utvecklar affärsverksamhet som förbättrar produktiviteten 

Städerna bör stödjas när det gäller att skapa förutsättningar för konkurrenskraft och lösningar för grön omställning 

• EU:s konkurrenskraft bör stärkas genom att satsa på forskning, produktutveckling och innovationer med betoning på konkurrenskriterierna. För huvudstadsregionen är det viktigt att finansieringen för nästa ramprogram för forskning och innovation (FP10) som stöder innovations-verksamheten, ökas och styrs också till städerna. Finansieringen måste fördelas på basis av konkurrens och byråkratin inom programmet måste minskas. 
• Städerna bör få mer direkt EU-finansiering än tidigare. Finansiering bör i allt högre grad riktas till verksamhet som främjar kompetens, energiomställning och digital omställning, forskning och produktutveckling samt lockande av internationella experter. Städerna är föregångare när det gäller att ta i bruk nya lösningar för digital och grön omställning. 
• Finlands huvudstadsregions förutsättningar att stödja EU:s strategiska autonomi bör främjas. Huvudstadsregionen har en stark potential att utveckla kvantteknik, tillverkning av halvledare och serviceaffärsverksamhet som stärker näringslivet (till exempel projektet Kvanttinova). Huvudstadsregio-nens starka profilering som ett kompetenskluster för nya innovationer, såsom halvledar- och kvantteknik, på EU-nivå är viktig för att trygga utvecklingsfinan¬sieringen även i fortsättningen. 
   

Städerna, geopolitiken och försörjningsberedskapen ska beaktas i trafiklösningarna 

• EU:s säkerhet och konkurrenskraft måste stärkas genom satsningar på huvudstadsregionens tillgänglighet och försörjningsberedskap. Till exempel upprätthållandet av flygförbindelserna och utvecklingen av spårförbindelsen mellan Helsingfors och Rail Baltica skulle stöda Finland i en situation där landets till-gänglighet har försämrats på grund av den geopolitiska situationen och Finland allt tydligare har förvandlats till en ö i förhållande till det övriga Europa.

Det ska satsas på en väl fungerande inre marknad 

• EU:s och det europeiska företagsfältets förmåga att förnya sig måste främjas. De överenskomna spelreglerna för den inre marknaden får dock inte undergrävas. En fungerande inre marknad och jämlika konkurrensförhål¬landen inom Europa är en viktig förutsättning för huvudstadsregionens och de finländska företagens tillväxt och konkurrenskraft. Vi måste satsa på en fungerande inre marknad och gemensamma spelregler. 

Företagens och kommunernas regleringsbörda ska minskas 

• Avveckling av byråkratin måste fortsätta och överreglering undvikas. EU-institutionerna måste hitta rätt balans mellan reglering som främjar konkurrenskraften och den administrativa bördan. 
• EU:s finansieringsinstrument ska påskynda konkreta åtgärder och investeringar, inte öka den administrativa bördan. 
• Den rapportering som EU kräver för att uppfylla olika mål får inte medföra en alltför stor administrativ börda för företagen och inte heller för kommunerna. 
   

EU behöver städer som upprätthåller goda relationer mellan befolkningsgrupper, jämlikhet, integration och säkerhet 

Städerna måste få stöd i att minska ojämlikhet, förhindra utslagning och främja goda relationer mellan befolkningsgrupperna 

• Stöd från strukturfonderna måste i högre grad riktas till städerna. Det behövs för att förebygga utslagning bland invånarna och ojämlikhet mellan regionerna. Områdesgranskning bör göras i betydligt mindre skala än för närvarande. 
• Utvärdering i anslutning till segregation bör stödjas bättre än för närvarande. Segregationsutvecklingen kan förebyggas och lindras genom att bättre identifiera de mest utsatta områdena, kommuninvånarna och invånargrupperna och genom att rikta effektiva åtgärder för att stödja deras välfärd. 
  • Utbildning och välmående bland barn och unga måste också främjas med EU-stöd, eftersom barn och unga är den viktigaste resursen för EU:s framtid. Utbildningssektorn måste få hjälp med att behålla och locka arbetskraft – detta är en utmaning som gäller hela Europa. De finländska städernas utbildningsansvar är omfattande jämfört med det övriga Europa. 
  • Hopplöshet bland barn och unga måste förhindras genom att stödja barnens välbefinnande i städerna. Välmående är också en förutsättning för ett gott lärande. 
  • Starkare utbildnings- och sysselsättningsåtgärder behövs för att stödja barnfamiljer. Familjens låga inkomster är en riskfaktor för barns och ungas gynnsamma tillväxt och utveckling och ökar välfärdsskillnaderna. 
• Den europeiska integrationen och invandringen sker i städerna. De europe¬iska finansieringsinstrumenten i anknytning till integration bör utvecklas så att städernas behov av att utveckla goda relationer mellan olika befolkningsgrupper och förbättra integrationen tillgodoses. 
• Med tanke på demokratins utveckling och säkerheten i Europa måste städerna få stöd för att förebygga utsiktslöshet, gängbildning och radikalisering. 

Även mer utvecklade europeiska regioner måste få EU-stöd för att de ska kunna förbättra boendet, trafikarrangemangen och energiinfrastukturen 

• Åtgärder för att bygga bostäder och trivsamma boendemiljöer är centrala med tanke på inverkan på den regionala segregationen. Boendekostnaderna ökar stadsfattigdomen särskilt i metropolområdena. Det behövs stöd för att förbättra byggnadernas energieffektivitet i enlighet med EU-lagstiftningen, så att hushållen inte drabbas av orimliga kostnader och en sämre ställning i samhället. 
• Det behövs stöd för banprojekt också i stadsområden, eftersom de tryggar jämlikheten mellan de olika områdena. Under den kommande finansieringsperioden måste finansiering också styras till utveckling av olika trafiklösningar i städerna. 

För att uppnå utsläppsmålen behöver EU städer som föregår med gott exempel i att begränsa klimatförändringen och främja energiomställningen 

Helsingfors, Esbo och Vanda städer har som mål att vara klimatneutrala år 2030. Dessutom har Helsingfors som mål att ha noll nettoutsläpp före år 2040 och att vara koldioxidnegativt efter det. Vägen mot klimatneutralitet sker i synnerhet genom energieffektivitetsåtgärder i byggnader, klimatsmarta trafiklösningar, en minskning av vägtrafiken och en ökning av andelen utsläppsfri energi i värme-och elproduktionen. 

Städernas systemiska förändring ska stödjas 

• EU måste stödja marknadens utveckling genom att utveckla upphandlingslag¬stiftningen och dess starka koppling till klimatfrågor. 
• EU-finansiering bör riktas till de områden där den har mest genomslagskraft och den borde möjliggöra både utveckling av nya lösningar och skalning av redan piloterad teknik och förändring av verksamhetsmodeller, strukturer och växelverkan mellan dessa. Detta skulle öka genomslagskraften hos lösningar som tidigare utvecklats med EU-finansiering. 
• Strukturen i EU:s uppdrag bör förtydligas och städernas möjligheter att delta och finansiera bör förbättras. 

Byggnadernas energieffektivitet ska förbättras 

• För att förbättra energieffektiviteten i städernas byggnadsbestånd och för att utnyttja förnybar energi såväl vid nybyggnad som vid ombyggnad behövs EU-stöd för innovativ och kostnadseffektiv teknik.

Det behövs vettiga riktlinjer och tillräckligt stöd för att minska utsläppen från trafiken 

• Städerna behöver stödformer och riktlinjer för eldrivna personbilar, för byggande av laddningsinfrastruktur för personbilar och tung trafik och för tillgången på billiga elbilar i hela EU-området. 
• För att förbättra rörligheten i och mellan staterna behövs en särskild kanal för finansiering av den gröna omställningen som bygger på urbana knutpunkter som samlar olika transportsätt och som effektivt förmedlar trafik – i dessa spelar lösningarna inom spårtrafiken en viktig roll. 
• Det behövs stöd och riktlinjer på EU-nivå för att bromsa utsläppen från gods-trafiken i hamnstäderna. 
• Utsläppshandelns roll kommer att öka inom trafiken. Detta kommer att vara en stor utmaning, som städerna måste reagera på med framförhållning. 
• Mer kompetens och verktyg för städerna för att svara på energiomställningen 
• EU:s konkurrenskraft när det gäller att locka experter och företag bör säkerställas till exempel genom att utveckla den inre marknaden och bedöma regleringseffekterna. 
• Den cirkulära ekonomin inom byggandet bör vidareutvecklas och stödjas (bl.a. genom undanröjande av hinder för återanvändning av material, utveckling av reglering och produktstandarder för återanvändning av produkter). 
• Det behövs fler verktyg av EU för bl.a. utveckling av energiproduktionen och väteekonomin, för sektorsintegration och för utnyttjande av möjligheter inom digitalisering.