Lekparken Gräsviken har genomgått en nästan total reform. Parken är den första temalekparken i Helsingfors och där kan barnen utöver att leka även lära sig hur en dator fungerar.
Den huvudsakliga leksaken är ett lektorn med två delar som föreställer en processor. Inne i det kan barnen klättra, krypa och glida.
– Det finns alltid familjer och barn som leker i parken när jag passerar den, berättar Helsingfors stads designchef Hanna Harris.
Temalekparken är ett bra exempel på
Helsingfors mål för design och arkitektur – att skapa offentliga lokaler och tjänster som ger stadsborna goda erfarenheter. Platser och tjänster som upplevs vara viktiga och fungerande lockar människor samman, vilket i sin tur främjar gemenskap.
Hur började allt i Gräsvikens park? Vi måste gå tillbaka till 2021.
– Barnboksförfattaren och illustratören Linda Liukas hade en idé om hur barn kan lära sig om datorer i en lekpark utan skärmar. Vi funderade på saken med olika aktörer inom staden och idén började framskrida, minns Harris. Hon gör mycket sådant här brobyggande och är ett offentligt ansikte för Helsingfors, som är känt för design.
Man beslutade att bygga parken i Gräsviken vid goda trafikförbindelser och nära centrum, vilket gör det också lätt för turister att besöka den. Lekparken Gräsviken var också i behov av grundlig renovering, och datortemat passade bra bland områdets företag inom IT- och spelbranschen.
Staden inkluderade de anställda i lekparken och på daghemmet i anslutning till den, områdets barn samt användare i planeringen, vilket är typiskt för en designprocess. Deltagarna lyfte fram idéer samt invånarnas önskemål om att höjden i parken som fungerar som ett ”lokalt skidcentrum” samt det stora gräsområdet skulle förbli oförändrade. Så har det gjorts.
Det finns alltid familjer och barn som leker i parken när jag passerar den.
Tillsammans med invånarna
I projektet för att liva upp Övre Malms torg har man i sin tur tillsammans med invånarna testat saker som planerats på torget.
– Design för samman människor redan i planeringsskedet för att deras behov och önskemål ska komma fram. Arbetet engagerar också människorna i det kommande resultatet, betonar stadsdesignchefen Piritta Hannonen.
Hannonen är Harris nära arbetskompis som gör långsiktig strategisk planering – anpassar Helsingforsbornas framtida servicebehov och stadens livskraft till förändringarna i världen, för samman aktörer samt funderar på vad man borde göra och när.
Exemplen återspeglar hur huvudstaden, som är känd som design-Helsingfors,
har blivit en alltmer mångsidig designstad. Staden har satsat mycket på sin designkompetens. Den har redan i tio år haft ett eget designteam, som arbetar med designbyråer och sektornätverket för stadens utvecklare. I planeringen av tjänster och platser deltar också stadens anställda, invånare, företag och sammanslutningar.
Arbetet med att främja design utförs även i stadens skolor, såsom grundskolan Arabian peruskoulu, som fick priset Helsinki Design Award i fjol.
– Sjundeklassister berättade att de har lärt sig att samarbeta, göra misstag och göra om med hjälp av arkitektur- och designfostran. Sådan här kreativ problemlösning som respekterar andra är en mycket viktig färdighet i framtiden, säger Harris.
Helsingfors rykte inom design och arkitektur ute i världen byggs starkt upp av till exempel centrumbiblioteket Ode och Nordens största designfestival, Helsinki Design Week. Ode har hjälpt hela biblioteksnätverket att förnya sig till mångsidiga aktivitetsplatser som utvecklas kontinuerligt av en aktiv personal, ”biblioteksklanen”.
– En norsk besökare var mycket förvånad när hen såg allt som händer där. Samtidigt som ungdomar samlades för att göra läxor, deltog seniorer i en digiklinik och en tysk neurokirurg printade en hjärna med en 3D-skrivare, beskriver Harris.
På sommaren besökte såväl stadsbor som turister Tölövikens sommarpark. Parken har planerats tillsammans med stadsborna och områdets aktörer och där får man till exempel sitta på strandstolar och spela pingis mitt i blomsterprakten.
Ute i världen finns också intresse för det kommande arkitektur- och designmuseet. Museets samlingar är globalt sett unika och kommer att utställas bättre i fortsättningen. Byggandet av museet kan uppskattningsvis inledas i slutet av 2027.
– Vi kan vara stolta över att vi fick 623 förslag i det första skedet av museets internationella designtävling. Tidigare fick vi över 500 förslag för Ode, säger Harris avslutningsvis.