Även nära och kära kan såra. Vi talar om våld i nära relationer när förövaren och offret är, eller har varit, i en nära relation.
För att upptäcka våld i nära relationer krävs ofta "detektivarbete". Så här beskrivs fenomenet av Kaisla Kulmanen, Helsingfors stads kurator vid Finlands diakoniinstitut. Hon träffar många studerande på andra stadiet i sitt arbete.
En gång kom en 16-årig studerande till Kulmanen för att få veta hur en minderårig kan flytta hemifrån. Under samtalet med kuratorn började en härva nystas upp, och det kom fram att studeranden blivit utsatt för våld hemma.
– Det är ett exempel på ett typiskt händelseförlopp. Aldrig någonsin har en studerande kommit till mig och börjat med att säga att han eller hon utsätts för våld i nära relationer. Därför är det är viktigt att vara lyhörd och känna igen även de minsta tecknen på ett problem. Våld i nära relationer kommer inte fram om en yrkesutbildad person inte vågar fråga om det direkt.
I sitt arbete har Kulmanen också några gånger stött på hedersrelaterat våld där familjemedlemmar eller släktingar är inblandade. Hedersrelaterat våld är kollektivt våld där en familj, släkt eller någon annan gemenskap kontrollerar en individ med våld och beskyller individen för ett beteende som strider mot kulturella normer.
– Det är viktigt att olika aktörer i samhället har kunskap och förståelse om att bemöta personer som utsätts för våld i nära relationer. Om förövaren kontrollerar offret kan skolan vara den enda plats dit man kan vända sig för att få hjälp.
Kulmanen ingår i Helsingfors stads nätverk av nyckelpersoner, vars medlemmar från olika sektorer arbetar för att förebygga våld.
Nytt nätverk identifierar våld i nära relationer
Helsingfors stad arbetar för att stoppa och förebygga våld i nära relationer. En del i detta arbete är ett nytt nätverk av nyckelpersoner, som inrättades på våren.
– Vi utbildar olika aktörer inom staden, välfärdsområdet och organisationer. Målet är att yrkesutbildade personer ska ha förmåga att ta upp våldet i nära relationer och att allt fler ska få hjälp. Utbildningsmodellen testas i olika välfärdsområden. Projektet samordnas av Institutet för hälsa och välfärd, säger Ilona Fagerström, Helsingfors stads koordinator för våld i nära relationer.
Forskning visar att yrkesutbildade personer inte alltid har förmåga att bemöta personer som blivit utsatta för eller som utövat våld i nära relationer på bästa möjliga sätt.
– Till exempel kan en trött mamma på rådgivningsbyrån ta upp att hon är rädd för att hon ska bete sig våldsamt mot sitt barn. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör ha förmåga att ingripa i situationen.
Helsingfors stads nätverk av nyckelpersoner vill göra problemet med våld i nära relationer synligt överallt: i hemmen, i skolorna, i fritidsaktiviteterna och på arbetsplatserna.
Enligt Fagerström kan vem som helst bli utsatt för våld i nära relationer. Utbildningsnivå, förmögenhet, ålder eller samhällsklass spelar inte in.
– Statistiken visar att kvinnor upplever allvarligare och mer långvarigt våld i nära relationer oftare än män. Ju yngre offret är, desto mer traumatiska tenderar effekterna att bli.
Även förövaren behöver hjälp
På våren ordnades den första utbildningsperioden för nätverket av nyckelpersoner. Fyra halvdagsmöten, tillsammans med ett avslutande seminarium, samlade över tio yrkesutbildade personer från olika områden. I utbildningen deltog kuratorer, lärare och anställda inom hälso- och sjukvården. Den första utbildningsperioden var särskilt riktad till dem som arbetar med barn och familjer.
Enligt Fagerström, som organiserade utbildningen, var responsen på utbildningen positiv.
– Vi hade också två erfarenhetsexperter på plats – en som blivit utsatt för våld och en som utövat våld. Deras inlägg var ögonöppnande.
Kulmanen, som deltog i utbildningen, håller med. Hon menar att det är viktigt att se våld som en helhet och komma ihåg att även den som utövar våld behöver hjälp.
– Utbildningen betonade det faktum att var och en av oss berörs av våld i nära relationer på något sätt. Om du inte har upplevt det själv, så har någon i din närhet gjort det. Våld i nära relationer är inte något som sker någon annanstans och endast drabbar personer man inte känner.
Kulmanen berömmer utbildningen också för att den sammanför yrkesutbildade personer från olika områden.
– Det var intressant att diskutera bland annat hur man navigerar i en känslig situation. Vi är skyldiga att anmäla våld i nära relationer, särskilt när det gäller minderåriga. Å andra sidan har vi yrkesutbildade personer tystnadsplikt. Förtroendeförhållandet är av yttersta vikt – man ska alltid sätta kundens intresse i första rummet.
Så här diskuterar du våld
Ilkka Määttä, expert inom våldsarbete i föreningen Huvudstadens skyddshem, var utbildare vid vårens utbildningstillställning för nätverket av nyckelpersoner. Määttä är nöjd med det multiprofessionella samarbetet.
– Jag hoppas att nätverket av nyckelpersoner sprider sig till hela Finland. För att utrota våld i nära relationer är det viktigt att samarbeta med såväl myndigheter, anställda inom hälso- och sjukvården som organisationer.
Määttä lyfter fram tre viktiga steg i våldsarbetet. Dessa teman behandlades också i vårens utbildning.
För det första måste man känna igen att kunden blivit utsatt för våld i nära relationer i kundens berättelse. Ibland måste man också kunna läsa mellan raderna. Nästa steg är att på ett diskret sätt ta upp våld i nära relationer.
– Det tredje steget är att man identifierar sina egna känslor som den svåra situationen kan föra upp till ytan. Det är bara genom att känna igen de egna känslorna som man kan agera professionellt och hjälpa den andra.
Arbetet för att förebygga våld i nära relationer fortsätter i Helsingfors stad under hösten. Det blir bland annat en utbildningsperiod för nya medlemmar i nätverket av nyckelpersoner och kampanjer om ämnet.
