Det allmänna målet för bygget av Munksnäsbanan är att öka cykeltrafikvolymen mellan Helsingfors centrum och Munksnäs samt Alberga. För närvarande är trafikarrangemangen för cykeltrafiken ställvis oenhetliga och underdimensionerade för den nuvarande trafikvolymen.
En allmän plan för Munksnäsbanan utformas för tillfället mellan Mechelingatan och Tarvo. I planen fastställs banans sträckning och preliminära planeringslösningar, och kostnaderna för genomförandet samt planens konsekvenser bedöms. Munksnäsbanans totala längd är cirka 6,5 km, av vilka de redan genomförda andelarna är cirka 1,3 km och de planerade andelarna 0,7 km. År 2017 färdigställdes en andel på cirka 900 meter i Munksparken, och år 2018 en andel på cirka 400 meter på Paciusgatan.
Helsingfors planerar ett bannätverk som omfattar hela staden. Banorna är högkvalitativa huvudrutter för cykeltrafiken som möjliggör en direkt och smidig cykeltrafik. Banorna förenar de största bostadsområdena med centrum och övriga arbetsplatskoncentrationer.
Den allmänna planen färdigställs under början av sommaren 2024. Efter den allmänna planeringen framskrider planerna till den mer exakta gatu- och parkplaneringen.
Invånarna tillfrågades om alternativen för linjer under hösten 2023
För det utkast till allmän plan som nu är framlagt undersöktes på hösten 2023 och vintern 2024 flera alternativ till linjer vid Merikantovägen, Hummelviken och Munksnäs allén. Stadsbornas synpunkter på alternativen för linjer utreddes genom en elektronisk enkät som var öppen för alla och planeringscykling i oktober 2023. Nästan tusen svar på enkäten inkom. Under planeringscyklingen tog man del av planeringsobjektet genom att cykla längs Munksnäsbanans rutt.
Planeringslösningar som valdes till utkastet till den allmänna planen.
På basis av responsen från invånarna, diskussioner med intressegrupper och de preciserade planlösningarna beslöt planeringsorganisationen främja Munksnäsbanan på följande sätt:
Del 1: Sanduddsgatan–Merikantovägen
På Sanduddsgatan, Sandnäsvägen och Merikantovägen planeras cykelgator, på vilka cykeltrafiken går längs körbanan tillsammans med biltrafiken. En dubbelriktad cykelväg har planerats för andelen mellan Råholmsvägen och Paciusgatan på strandsidan.
På basis av stadens trafikundersökning är volymen av genomfartstrafik som inte hör till de lokala gatorna betydande. Trafiken på gatorna fredas genom att gatuandelarna görs enkelriktade, vilket även möjliggör bygget av cykelgator. Förhållandena för fotgängare och trafiksäkerheten förbättras genom cykelgatulösningarna.
Del 2: Hummelviken–Oksakoskistigen och Mississippistråket
Vid Hummelviken har man planerat en cykelväg som löper via stranden. I planeringen har man beaktat den respons som har inkommit under tidigare interaktioner, enligt vilken en strandrutt ansågs vara angenäm och lättframkomlig. Majoriteten av de svarande önskade dock att miljöpåverkan skulle minimeras. På grund av detta föreslår man i utkastet till den allmänna planen en bro vid Hummelviken som är tydligare åtskild från strandklippan än den rutt som utarbetades i den tidigare planen. På så sätt förblir klippområdet i stort sett i naturligt tillstånd.
I planeringen har man avstått från gång- och cykeltunneln under Fölisövägen och Fölisövägen korsas vid Oksakoskistigen. På Oksakoskistigen planeras en cykelgata och en trottoar vid den nuvarande körförbindelsen. Längre västerut nära Mississippistråket blir cykelgatan en dubbelriktad cykelväg och den nuvarande dubbelriktade cykelvägen förbättras genom att åtskilja färdsätten.
Del 3: Paciusgatan–Munksparken
En dubbelriktad cykelväg planeras för andelen och gångtrafiken åtskiljs till trottoaren. Lillhoplax korsas med en ny separat bro för gång- och cykeltrafik. På Munksnäs allén förbättras den nuvarande dubbelriktade cykelvägen och trafikarrangemangen görs tydligare mellan Bredviksplatsen och Munksparken genom att bättre åtskilja gång- och cykeltrafiken. Tack vare dessa lösningar kan en del av parkeringsplatserna längs gatan bevaras. På de tvärgående förbindelserna vid Munksnäs allén möjliggörs i fortsättningen gång- och cykeltrafik endast vid Solnavägen och Kadettvägen. Detta förbättrar trafiksäkerheten vid korsningarna och spårvägstrafikens smidighet och pålitlighet.
Del 4: Ritobergsvägen
På Ritobergsvägen planeras en cykelgata och korsningarnas trafiksäkerhet förbättras. På Ritobergsstigen tillåts i fortsättningen endast cykel- och gångtafik. Infarten till parkeringsområdet är från Ritokalliovägen. Fortsättningen av banrutten mot Västra Tarvobron planeras senare i samarbete med Esbo stad.
Mer information
Teppo Pasanen
trafikingenjör
stadsmiljösektorn
trafik- och gatuplaneringen
09 310 37123
teppo.pasanen@hel.fi(Länk öppnar standardprogram för e-post)
