Helsingfors stad vill förbättra ungdomarnas välbefinnande och ork efter den långa pandemitiden genom att använda medel för coronaåterhämtningen för att utvidga motionsrådgivningstjänsten skolPT till stadens alla högstadieskolor. Målet är att i ett nära samarbete med skolornas professionella nå ut till ungdomar som behöver individuellt stöd för att klara av vardagen. Det långsiktiga målet för skolPT-verksamheten är att minska de hinder för motion som ungdomarna upplever sig ha och att främja motion på eget initiativ.
Av de medel för coronaåterhämtningen som Helsingfors stads kultur- och fritidssektor får allokeras 450 000 euro till stöd för ungdomarnas välbefinnande och ork genom en betydande utvidgning av motionsrådgivningstjänsten skolPT under läsåret 2022–23. Antalet handledare har utökats från två till sex, och i och med detta har en egen ansvarig skolPT-handledare utsetts för varje högstadieskola i staden. Handledaren ger kostnadsfritt individuellt stöd till eleverna.
– Pandemin drabbade hårt också ungdomarna i högstadieåldern. Med skolPT-tjänsten kan vi bidra till ungdomarnas psykiska hälsa, minska ensamhet och uppmuntra ungdomarna att återvända till fritidsaktiviteter, säger Saana Saarikivi, projektchef för skolPT-verksamheten.
Motionsrådgivningstjänsten startade 2017 som ett pilotprojekt vid vissa av Helsingfors högstadieskolor. År 2019 förlängdes projektet och det blev ett självständigt projekt.
Nära samarbete med den skolornas yrkesfolk
SkolPT-verksamhetens utgångspunkt är de nationella Move!-mätningarna, enligt vilka 40 procent av eleverna i årskurs 8 i Helsingfors har en fysisk funktionsförmåga som kan göra det svårt att orka i vardagen. Pandemins effekter kan försvaga mätresultaten ytterligare. Skolorna gör Move! -mätningarna under september.
De unga som inte deltar i Move!-mätningen eller vars mätresultat är oroväckande hänvisas till ett enskilt möte med skolPT:n. En lärare, skolskötare, kurator eller någon annan yrkesutbildad person inom fostran eller hälso- och sjukvården som upplever oro för orken eller inaktiviteten hos en elev i årskurs 7–9, kan hänvisa den unga personen till skolPT:n för minst ett möte. Också ungdomarna själva eller deras vårdnadshavare kan ta initiativ till ett möte.
Mer frivillig motion och samvaro
Syftet med skolPT-verksamheten är att påverka de bakgrundsfaktorer som förklarar rörligheten och därigenom främja ungas motion på eget initiativ på lång sikt. Man vill också minska de hinder för motion som ungdomarna upplever sig ha, att stärka deras känsla av sin egen kapacitet och förmåga genom meningsfulla och tillräckligt utmanande motionspass och att öka känslan av gemenskap genom att erbjuda möjligheter för ungdomarna att vara aktiva tillsammans med jämnåriga i smågrupper.
Under det första mötet bekantar sig skolPT:n och den unga med områdets självständiga och handledda motionsmöjligheter. Om den unga personen inte kan hitta en lämplig motionsform bland de befintliga tjänsterna eller har behov av långvarigare handledning har hen möjlighet att delta i en fyra månader lång handledning antingen i smågrupper eller individuellt.
─ Den unga personen träffar handledaren eller den ledda kamratgruppen ett par gånger i månaden. Mellan träffarna hålls kontakt med hjälp av mobilapplikationen HeiaHeia där handledaren uppmuntrar den unga att röra på sig med hjälp av aktiverande vardagsutmaningar. Målet är att göra en aktiv livsstil till en naturlig del av ungdomarnas vardag, säger Viivi Wallenius, som arbetar som skolPT och som projektkoordinator för tjänsten.
Verksamhetens effekter följs upp med hjälp av en enkätundersökning som den unga personen besvarar i början och slutet av verksamheten och en uppföljningsenkät sex månader efter SkolPT-perioden.
På bilden skolPt-handledarna (från vänster): Samuli, Viivi, Jani och Ville. Foto: Maarit Hohteri.