HST Spårvägstrafiken hemsida

Suomeksi
In English

Spårvagnar, bussar, bilar - Helsingfors centrum började på 1950-talet bli trångt.

Det ledde till att man helt började ifrågasätta spårvagnarnas existens. Signaturen Pennanen gisslar år 1959 spårtrafiken i Helsingin Sanomat:

"...Om spårvägsinstitutionen successivt avvecklades, skulle det underlätta gatutrafiken i staden och likaså skulle Helsingfors trafikverks förluster minska. Människorna kunde också snabbare nå sina mål med buss...

...Vi kan bara förundras över att samma krafter i stadsfullmäktige, som är så pass snabba med att modernisera stadsbilden i Helsingfors att de är beredda att riva vilken byggnad som helst om den står i vägen för deras bilar, ändå drar sig för att angripa en så antik pjäs som spårvagnen."

Vilka redskap behöver en reparatör på banandelningen? I verktygsbacken ser vi åtta handdrivna stenborrar, en tång för fästning av isolering, linjeöverföringstång, linjerätningstång, tre hylsnycklar med T-vred och två tänger för lossning av trådhållaren.

Tången var konduktörens viktigaste arbetsredskap. I drygt ett halvsekel märkte konduktörerna biljetterna genom att klippa hål i dem. År 1956 började man använda stämplings-tänger. De gick i sin tur till historien när vagnarna på sjuttiotalet försågs med biljettstämplingsmaskiner.

Nya och energiska spårvagnsförare på kurs år 1968. Också kvinnor finns nu med i bilden. De första kvinnliga förarna efter krigstiden kom år 1966.

Tio resors biljett modell 1964 framtill och på baksidan. Reklamen är för ett hand-t-vättmedel.