Ohyra

Kännetecken

Vuxen: 5–8 mm

Den vuxna vägglusen är en bred, platt och brunaktig insekt. Individer som varit utan näring i en lång tid är ljusa.

Vägglusens larvskeden påminner om vuxna vägglöss, men de är mindre och ljusare.

Förekomst

Vägglusen är en av de mest kända formerna av ohyra i bostäder. 

Vägglöss behöver en blodmåltid för var femte skinnömsning. Vägglössen suger blod från sovande människor, mest aktiva är de cirka en timme innan gryningen.

Vägglössen rör sig på natten, om dagen gömmer de sig i springor i möbler, bakom tavlor, i madrassens sömmar eller exempelvis i stommen i resårsängar. De lämnar mörka avföringsprickar på den undre sidan av sängar och sängben, och blodprickar på lakanen.

Skador

Vägglössens vassa sugande mundel har en skild sprut- och sugdel, så de sprider inte sjukdomsalstrare lika lätt som exempelvis fästingar. Vägglusen sprutar saliv, vilket till en början har en lätt bedövande effekt, och som på efterhand ger upphov till klåda och svullnad hos de flesta människor.

Förebyggande och bekämpning

Om det finns vägglöss i din bostad ska du omedelbart kontakta disponenten, som beställer en yrkesmässig bekämpning av ohyran. 

Eftersom de bekämpningsmedel som är avsedda för konsumenters bruk inte har någon effekt på vägglössen ska du inte försöka bekämpa dem själv. De driver bara vägglössen djupare in i sina gömställen. Dessutom vänjer sig vägglöss vid gifter, vilket gör att även yrkesmänniskornas gifter har en sämre effekt på dem. 

Vägglöss kan förflytta sig mellan bostäder via otäta skarvpunkter och genomföringar i väggar och golv. Därför ska disponenten omedelbart underrättas vid misstankar om vägglöss.

Kännetecken

Vuxen: 2,5–3 mm

Den vuxna lusen är en vinglös och relativt platt parasit som är vit eller grå till färgen.

Förekomst

Huvudlusen (Pediculus humanus capitis) lever endast i håret. Den fäster sina ägg eller gnetter, som är mindre än en millimeter, nära hårrötterna. 

Huvudlusen sprids lätt med huvudbonader, halsdukar, borstar och kammar. De kan även smitta från ett huvud till ett annat exempelvis då man tar gruppselfie-biler. Lössen kan också smitta via tygbeklädda sitsar, exempelvis i kollektivtrafikens fortskaffningsmedel eller på teatrar. Utan människans värme dör vuxna löss i allmänhet på några dagar, och gnetten på cirka tio dagar.

Klädlusen (Pediculus humanus corporis) lever i kläder. Klädlössen lägger sina ägg i sömmarna på kläder.

Flatlusen (Phthirus pubis) är en lus som påträffas i människans behåring, särskilt i könsbehåringen. Den sprider sig bland annat vid samlag, men kan även spridas med sängkläder, handdukar eller bastuborstar.

Skador

Man känner inte till att huvudlusen skulle sprida sjukdomar, men klädlusen kan sprida fläcktyfus och återfallsfeber. Flatlussmitta ger upphov till kraftig klåda, eksem och håravfall. Lössen kan förorsaka hudinfektioner.

Förebyggande och bekämpning

Som behandling mot huvudlöss används schampon eller lösningar som fås på apoteket. Behandla alla som bor i samma hushåll. Vid behov ska du vända dig till din hälsovårdscentral.

Städa utrymmena noggrant. Dammsug även madrassen och sängen och tvätta sängkläderna i minst 60 °C. Kasta bort dammsugarpåsen efter att du har dammsugit. Det är bra att förvara huvudbonader på hatthyllan istället för i rockärmen. 

Om du hittar en klädlus ska du vända dig till din hälsovårdscentral. Städa utrymmena noggrant, dammsug även madrassen och sängen och kasta bort dammsugarpåsen efter att du har dammsugit. Gör dig av med kontaminerade textilier, eller tvätta dem i 60 °C. Kontakta disponenten som beställer en förgiftning genomförd av yrkesfolk. 

Ämnen som är avsedda mot flatlöss fås på apoteket utan recept.

Mer information

Läs mer om huvudlöss och behandling mot smitta i Terveyskirjasto (på finska).(Länk leder till extern tjänst)

Kvalstren hör till spindeldjuren. De är små till storleken, många arter är mikroskopiska. Kvalstrens levnadsvanor är mångfaldiga och de bor både på land och i söt- och saltvatten.

Röda hönskvalster

(Dermanyssus gallinae)

Kännetecken

Vuxen: 0,6–1 mm

Det röda hönskvalstret är mörkt och rött när det har sugit blod.

Förekomst

Det röda hönskvalstret förekommer allmänt i hönsgårdar som ohyra på höns, men det kan också ha andra värddjur. Hönskvalstret kan komma in i bostaden från fågelbon som finns i byggnaden. Det kan leva utan blod i 4–5 månader.

Skador

Hönskvalster kan bita människor, men förökar sig inte efter blodmåltider på människor och blir inte kvar på människans hud.

Förebyggande och bekämpning

Förhindra fåglar från att bygga bo i bostadshus. Förstör bona efter att fåglarna har flyttat och spraya området med bekämpningsaerosol.

Skabbkvalster

(Sarcoptes scabiei)

Vuxen: högst 0,3 mm (osynlig med blotta ögat)

Förekomst

Skabbkvalstret sprider sig via hudkontakt, med det kan leva i sängkläder i upp till 2–3 dagar. Hanen lever huvudsakligen på ytan av huden. Honan går hål på huden och gräver gångar i den, där hon även lägger ägg. I allmänhet påträffas den mellan fingrarna, i arm- och benveck, på bröstet och axlarna. Människans skabbkvalster kan även leva på hundar.

Skador

Skabbkvalstret ger upphov till kraftig klåda samt vattenfyllda blåsor, röda fläckar och kvalstergångar som ofta infekteras med staphilococcus- och streptococcus-bakterier.

Förebyggande och bekämpning

Tvätta eller värmebehandla kläderna. Använd de ämnen som fås på apoteket för att behandla huden. Behandla alla som bor i samma hushåll.

Kännetecken

Vuxen: 1–6 mm

Larv: 2–3 mm

Loppor är glansiga, vinglösa insekter som lever i däggdjurs- och fågelbon. De är i allmänhet svarta och platta på sidorna. Loppor rör sig genom att hoppa.

Larverna är vita och benlösa.

Många djur har en egen loppart. Loppan hos ett visst värddjur kan även försöka suga blod från andra djur eller människor. Larven bor i värddjurets bo och äter organiskt avfall.

Människoloppan (Pulex irritans) påträffas tidvis i Finland. Kattloppan påträffas sällan, men hundloppan har inte påträffats i Finland på flera årtionden. Fåglarnas eller ekorrens loppor kan även suga blod av människan.

Hönsloppan (Ceratophyllus gallinae) är vanlig i fågelbon och smittar lätt till människan. Upp till 2 000 loppor i året kan sprida sig ur en fågelholk och via växtligheten smitta katter och hundar och komma inomhus.

Skador

Loppans bett ger upphov till en röd svullnad som kliar kraftigt. Använd vid behov kortison- och antihistaminkräm.

Förebyggande och bekämpning

Rengör fågelholkarna på vintern innan lopporna kläcks ur sina puppor om våren. Förstör boets avfall genom att bränna det.

Kännetecken

Vuxen: 5 mm

Tunnelbanemyggan påminner om en vanlig mygga, det vill säga skogsmyggan. Den sugande honans bakkropp går i riktning med hudytan, och bakkroppens spets är i allmänhet trubbig. Palperna är i allmänhet korta. 

Förekomst

Tunnelbanemyggan trivs på platser där vatten står länge, exempelvis i stuprännor och blomvaser. De kommer in i bostäder via fönster, ventilationskanaler och golvbrunnar.

Skador

Myggan sticker på natten och orsakar svullnader som kan bli irriterade.

Förebyggande och bekämpning

Fäst myggnät på fönstren och ventilationskanalerna så att myggorna inte kan komma in. Du kan hälla så mycket hett vatten i golvbrunnarna att vattnet i vattenlåset byts ut. Om kvällarna kan du bespruta golvbrunnen med ett lämpligt bekämpningsmedel.