På den här sidan
Skadedjur i livsmedel i bild
Vad är skadedjur i livsmedel?
Skadedjur som äter eller skadar livsmedel med sina exkrementer kallas för skadedjur i livsmedel. De kan finnas i exempelvis knäckebröd, mjöl, kryddor, kex och övrig torrproviant.
Skadedjuren följer i allmänhet med in i bostäder med förpackningen från butiken. De kan finnas på förpackningens utsida eller insida. Skadedjuren kan ha hamnat i förpackningarna redan i kvarnen eller partihandelsföretaget.
Skadedjur är relativt vanliga och man behöver inte bli rädd för dem. Skadedjur sprider i allmänhet inte egentliga sjukdomar. Lysolbaggens illasmakande och -luktande utsöndringar gör kontaminerade livsmedel odugliga som livsmedel.
Bekämpning av skadedjur i livsmedel
Förekomsten av skadedjur i livsmedel beror inte på bostadens renlighet, men de lever och förökar sig lättare i ostädade bostäder. Om du hittar skadedjur i ditt hem är det bra att kontrollera alla torra livsmedel, även oöppnade förpackningar, och kasta bort kontaminerade livsmedel.
Om förstöring av de kontaminerade livsmedlen inte hjälper med att bli av med skadedjuren är det bra att använda bekämpningsmedel.
- Töm skafferierna och gärna även de övriga köksskåpen.
- Dammsug alla hyllor, skåp och golvlister.
- Byt ut dammsugarpåsen i dammsugaren efter att du har dammsugit.
- Rengör utrymmet bakom spisen och andra platser där smuts och brödsmulor kan ansamlas och som sällan blir städade.
- Sätt bekämpningsmedel in i skåpen på väggytorna och hyllorna.
- Då du använder bekämpningsmedel ska du iaktta tillverkarens eller importörens anvisningar.
- Använd inte för mycket bekämpningsmedel, eftersom det inte förbättrar bekämpningseffekten och vissa ämnen kan lämna kvar gulaktiga fläckar.
- En del av bekämpningsmedlen är långverkande, så du ska låta dem vara kvar på ytorna så länge effekten räcker.
Kännetecken
Vuxen: 14–20 mm
Larv: cirka 10 mm
Roten på det vuxna mjölmottets framvingar är gulaktig gråa och spetsarna är starkt rostbrunt brokiga. Även huvudet är rostbrunt. Känselsprötena är långa och kröker sig framåt.
Larven är gråaktig, en aning genomskinlig och har brunt huvud.
Förekomst
Det indiska mjölmottet kommer till Finland från utlandet med torkade frukter, mandlar, nötter, sötsaker och naturläkemedel. Honan lägger ägg i de här produkterna. Larverna spinner vit nätväv i vilken även exkrementerna ansamlas.
Den fullvuxna larven kan förpuppa sig långt från tillväxtplatsen. Den kan exempelvis välja ett skåp eller en springa bakom en tavla som förpuppningsplats. De vuxna fjärilarna kan flyga omkring i rummen långt efter att de kontaminerade produkterna har förstörts och förvaringsutrymmena städats.
Skador
Larverna äter nötter, spannmål (även mjöl) och torkade frukter.
Förebyggande och bekämpning
Det är svårt att bekämpa det indiska mjölmottet, eftersom larverna kan sprida sig vitt omkring. Kasta bort svårt kontaminerade produkter. Lätt kontaminerade produkter kan frysas ner för att mottets ägg ska dö. Rengör kontaminerade skåp omsorgsfullt.
Kännetecken
Vuxen: 2–3 mm
Larv: 3 mm
De vuxna sågtandade plattbaggarna är bruna och avlånga skalbaggar med sågtandade kanter på framryggen. Larverna är ljusa och skalliga med undantag av några tunna borst. Bakkroppen har inga utskjutande delar eller borst.
Förekomst
De sågtandade plattbaggarna använder spannmålsprodukter, torkade frukter och övriga livsmedel som näring. Plattbaggen är bland de skadligaste skadedjuren för kvarnar, choklad- och brödfabriker. Den kommer in i hemmen med produktförpackningar.
Plattbaggarna tål torka väl och därför trivs de i utrymmen med centralvärme. Eftersom de är så små kan de bygga bo i hål och övriga gömslen inne i konstruktionerna.
Skador
Den sågtandade plattbaggen och dess larver förstör livsmedel så att de blir odugliga.
Förebyggande och bekämpning
Den sågtandade plattbaggen bekämpas på samma sätt som övriga skadedjur i livsmedel.
Kännetecken
Vuxen: 5–6 mm
Larv: cirka 10 mm
Den vuxna lysolbaggen är svart- eller mörkbrun. Larven är glansig och gulbrun. Bakkroppens spets har två vassa utsprång som böjer sig uppåt. Arten kan identifieras på basis av lysollukten som den krossade baggen avger.
Förekomst
Lysolbaggen överförs till hemmen från butiker, kvarnar och bagerier.
Skador
Larverna och de vuxna baggarna äter bland annat havregryn, knäckebröd, makaroner och burfåglars frön. Dess illaluktande och -smakande utsöndringar gör livsmedel, såsom mjöl, odugliga. Lysolbaggen kan även ge sig på textilier.
Förebyggande och bekämpning
Förstör alla kontaminerade produkter. Rengör noggrant alla de platser där du har sett lysolbaggen och granska dem regelbundet. Minusgrader dödar baggen.
I övrigt bekämpas lysolbaggen på samma sätt som övriga skadedjur i livsmedel.
Kännetecken
Vuxen: 12–18 mm
Larv: cirka 30 mm
Den vuxna mjölbaggen är stor, svart eller mörkbrun. Känselspröten är korta, stadiga och trådaktiga. Täckvingarna har fåror som löper längs med vingen. Den påminner om lysolbaggen, men är större.
Larven är gulbrun, glansig och har en hård yta. Dess kropp är stadig och har två utstickande delar på bakändan.
Förekomst
I naturen lever mjölbaggen i murknande träd samt i fågel- och getingbon och kommer in i bostäder därifrån. Den vuxna mjölbaggen rör sig i allmänhet i mörker och trivs i lite fuktiga utrymmen.
Mjölbaggens larver, som även går under namnet mjölmaskar, föds upp som föda för burfåglar och reptiler.
Skador
Både larverna och de vuxna baggarna äter spannmålsprodukter och smutsar samtidigt ner dem. Mjölet får klumpar och börjar lukta av mögel.
Förebyggande och bekämpning
Mjölbaggen bekämpas på samma sätt som övriga skadedjur i livsmedel.
Kännetecken
Vuxen: 3–4 mm
Larv: 7–8 mm
Vuxna rismjölbaggar är rödbruna och påminner om lysolbaggar, men är något mindre.
Larverna är ljusgula och cylinderformade. Larverna påminner om lysolbaggen larver i och med de utskjutande delarna på bakkroppen.
Förekomst
Rismjölbaggen förekommer sällan i bostäder. Den kommer med spannmål från kvarnar och bagerier.
Skador
Utöver spannmål kan rismjölbaggen förstöra torkade frukter, kryddor och choklad.
Förebyggande och bekämpning
Rismjölbaggen bekämpas på samma sätt som övriga skadedjur i livsmedel.
Kännetecken
Vuxen: 3 mm
Larv: 3 mm
Den vuxna brödbaggen är rostbrun och tätt behårad. Larven är ljus och bakkroppen är krökt.
Förekomst
Brödbaggen kommer till Finland främst med kryddor och naturläkemedel. Den påträffas även i spannmålsprodukter. Den bygger endast sällan bo inomhus.
Skador
I bagerier och kryddlager förekommer brödbaggen som ohyra.
Förebyggande och bekämpning
Brödbaggen bekämpas på samma sätt som övriga skadedjur i livsmedel.
Kännetecken
Vuxen: 2–4 mm
Larv: 4-5 mm
Den amerikanska ängern är långsmalt oval, mörkbrun och täckvingarnas framdel har en gulaktig tvärrand. Skalbaggens yta är täckt av svart eller gulbrun behåring.
Larven är guldbrun och hårig. Den har en tofs i bakändan.
Förekomst
Den amerikanska ängern kan förekomma i köket bland torra livsmedel, i sovrummets madrasser och i kläder.
Skador
I frölager kan den amerikanska ängerns vara en mycket skadlig ohyra, och i museet kan den förekomma både i växt- och insektsamlingar som ohyra.
Förebyggande och bekämpning
Den amerikanska ängern bekämpas på samma sätt som övriga skadedjur i livsmedel.
Kännetecken
Vuxen: 8–13 mm
Den vanligaste arten av kackerlacka i Finland är den tyska kackerlackan. Den är gulbrun och har två mörkbruna ränder på framryggen. Vingarna täcker hela bakkroppen. Känselspröten är långa, böjer sig bakåt och är trådaktiga. Benen riktar sig utåt, är långa, tunna och taggiga. Kackerlackshonan har en speciell påse som påminner om en handväska, i vilken den transporterar sina ägg.
Larverna som kläcks ut äggen påminner om vuxna, men med vingstumpar.
Förekomst
Kackerlackorna bildar små samhällen på platser med lämplig temperatur (minst +20 °C). Om dagen gömmer de sig och om natten rör de sig för att söka efter näring. De dricker vatten och äter nästan allt som människan äter.
Utöver i bostäder förekommer de även i exempelvis bagerier och övriga livsmedelsanläggningar samt på sjukhus. De trivs på platser som är tillräckligt varma och fuktiga. Kackerlackor påträffas särskilt i byggnadsinstallationer, rörsystem, kabelkanaler och inkapslade konstruktioner samt i socialutrymmen.
Kackerlackan kan spridas med olika transportlådor och transportunderlag. Kackerlackan påträffas även på avstjälpningsplatser, där förruttning producerar värme.
Skador
Kackerlackor förstör livsmedel med sina exkrementer. Kackerlackor är allergiframkallande och kan sprida både bakterie- och virussjukdomar.
Förebyggande och bekämpning
Om du observerar kackerlackor i din bostad ska du omedelbart kontakta disponenten, som beställer yrkesmässig förgiftning. Du kan försöka fotografera eller fånga in en kackerlacka och lägga den i en burk, så att det går fortare att identifiera arten och inleda de korrekta bekämpningsåtgärderna.
Om du bor i ett egnahemshus kan du först kartlägga kackerlackornas eventuella vistelseplatser med hjälp av en aerosol avsedd för bekämpning av ohyra inomhus, så att kackerlackorna börjar söka sig bort från sina gömställen. Det är bra att beställa den egentliga bekämpningen av ett företag som specialiserar sig på bekämpning av ohyra.