I takt med att världen och arbetslivet förändras måste också skolan, undervisningen och lärandet förändras. I våra skolor får eleverna lära sig kunskaper och färdigheter för framtiden.
Undervisningens värdegrund
Undervisningen, lärandet och skolarbetet grundar sig på läroplanen. I läroplanen ingår också värdegrunden som verksamheten bygger på. Den grundläggande utbildningen skapar förutsättningar för livslångt lärande, som är centralt för att skapa ett bra liv.
De svenskspråkiga skolornas läroplan (Länk leder till extern tjänst) (på webbplatsen eGrunder)
De finskspråkiga skolornas läroplan (Länk leder till extern tjänst) (på webbplatsen eGrunder)
Varje elev är unik och värdefull just sådan som hen är. Var och en har rätt att växa till sin fulla potential som människa och samhällsmedlem. Här behöver eleven uppmuntran och individuellt stöd samt erfarenhet av att man lyssnar på och uppskattar hen i skolgemenskapen och att man bryr sig om hens lärande och välbefinnande.
Varje elev har rätt till bra undervisning och framgång i skolarbetet. I takt med att eleven lär sig formar hen sin identitet, människosyn, världsbild och världsåskådning samt sin plats i världen. Samtidigt skapar hen en relation till sig själv, andra människor, samhället, naturen och olika kulturer.
Utdrag ur den grundläggande utbildningens värdegrund:
- Den grundläggande utbildningen ska stödja elevernas utveckling till humana människor som strävar efter sanning, godhet och skönhet samt rättvisa och fred. Etiska och estetiska aspekter ger upphov till reflektion över vad som är värdefullt i livet.
- Den grundläggande utbildningen grundar sig på respekt för liv och mänskliga rättigheter. Den grundläggande utbildningen ska främja välbefinnande, demokrati och aktiv medverkan i medborgarsamhället.
- Den grundläggande utbildningen bygger på det mångskiftande finländska kulturarvet som har formats och kontinuerligt formas genom växelverkan mellan olika kulturer. Undervisningen ska stödja elevernas kulturella identiteter.
- Den grundläggande utbildningen ska främja en hållbar livsstil och eko-social bildning.
Lärande ses som en process där eleverna aktivt bygger ny kunskap och förståelse i samspel med sin omgivning. Eleven är en aktiv deltagare. Hen lär sig sätta upp mål och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra.
Lärandet är en oskiljaktig del av individens mognad och av att skapa ett gott gemensamt liv. Vid sidan av att lära sig nya kunskaper och färdigheter lär sig eleven av reflektera över sitt lärande, sina erfarenheter och känslor. Positiva känsloupplevelser, glädjen av att lära sig och ny kreativ verksamhet främjar lärandet och uppmuntrar till att utveckla det egna kunnandet.
Lärandet sker i samspel med andra elever, lärare och vuxna samt olika gemenskaper och lärmiljöer. Lärandet består av att eleven både ensam och i grupp gör, tänker, planerar och undersöker samt mångsidigt utvärderar dessa processer.
Eleven vägleds också i att beakta konsekvenserna och effekterna av sina handlingar på andra människor och omgivningen. Att lära sig tillsammans med andra främjar elevernas kreativa och kritiska tänkande och problemlösningsförmåga samt förmåga att förstå olika synvinklar.
Att lära sig kunskaper och färdigheter är ett kumulativt arbete som ofta kräver långvarig och ihärdig övning. Att lära sig hur man lär sig är grunden för målinriktat och livslångt lärande.
Lärmiljöer och läromedel
Lärmiljöer är utrymmen, platser, gemenskaper och praxis för studier och lärande.
Lärmiljön omfattar:
- den fysiska miljön, såsom den egna skolans lokaler samt lärmiljöer utanför skolan, till exempel naturen, en motionsplats, ett bibliotek eller museum
- den sociala och kulturella miljön, såsom skolgemenskapen, elevgruppen samt relationen och växelverkan mellan elever och lärare
- den utrustning, teknologi, de läromedel och de metoder som används för lärande och studier.
Syftet med lärmiljön är att erbjuda eleverna en trygg, inspirerande och uppmuntrande omgivning, som stöder lärande och hjälper eleverna att uppnå sina mål. Lärmiljöerna ska erbjuda möjligheter till kreativa lösningar samt att kontrollera och undersöka saker från olika synvinklar.
Välfungerande lärmiljöer främjar växelverkan, deltaktighet och gemensamt kunskapbygge. De möjliggör också ett aktivt samarbete med gemenskaper och experter utanför skolan.
Lärmiljön har en stor betydelse för kvaliteten på lärandet och studiemotivationen, och därför utvecklar vi dem kontinuerligt enligt elevernas behov. Fungerande lärmiljöer utgör en pedagogiskt mångsidig och flexibel helhet.
Du kan bekanta dig med exempel på skolutrymmen och lärmiljöer med hjälp av denna virtuella 3D-modell.(Länk leder till extern tjänst)
Eleverna har tillgång till olika läromedel, såsom böcker, digitala läromedel, videolektioner och mångsidiga övningar, som kan utföras i grupp eller självständigt. Läroböcker och arbetsböcker är en viktig del av materialet som används som stöd för studierna, men inte alltså den enda. Även datorer, surfplattor, smartboards, undervisningsprogram och annat digitalt studiematerial är en viktig del av studierna i dag.
Läraren väljer vilka material som tjänar lärandet bäst. Mångsidiga material gör det möjligt att skapa variation i undervisningen på ett sätt som bäst hjälper alla elever att göra framsteg i studierna.
Mångvetenskapligt, fenomenbaserat lärande
I Helsingfors stads skolor studerar varje elev under läsåret minst två mångvetenskapliga, fenomenbaserade lärområden. I dem undersöks aktuella fenomen genom flera olika läroämnen. Målet med den här typen av helhetsskapande undervisning är att eleven ska få en omfattande förståelse för fenomenet hen undersöker. Målet är också att eleven ska förstå att fenomenen och hens eget tänkande inte begränsas till enskilda läroämnen.
Ett mångvetenskapligt och helhetsskapande förhållningssätt hjälper eleven att förstå hur sakerna hen studerar hänger ihop med det egna livet samt med gemenskapen, samhället och mänskligheten.
I fenomenbaserat lärande deltar eleverna i planerandet av helheten, i att sätta upp mål, välja arbetssätt och utvärdera lärandet. Lärarna leder lärandet och skapar förutsättningar för det.
Läs exemplet om fenomenveckan i Suomenlinnan ala-aste (på finska)(Länk leder till extern tjänst), där temat var banan.
Du kan även bekanta dig med fenomenbaserat lärande via vår video (på finska)(Länk leder till extern tjänst) (länken öppnas i YouTube).
Barns och ungas delaktighet
En av grundskolans uppgifter är att stärka elevernas delaktighet. Med delaktighet avses att bli sedd och hörd i gemenskapen. Elever som har stor erfarenhet av delaktighet tror på sin egen förmåga att agera och påverka.
I skolorna främjar man erfarenheten av delaktighet med dagliga träffar, positiv feedback samt genom att stärka gemenskapsandan. Genom att stärka erfarenheterna av delaktighet förebygger man marginalisering och känslor av utanförskap.
Utöver att stärka erfarenheterna av delaktighet är det viktigt att elevernas röst hörs i skolans verksamhet. Eleverna deltar i planeringen av sina egna studier, det gemensamma skolarbetet och lärmiljön, i enlighet med sin ålder och utvecklingsnivå. I skolan skapas förutsättningar även för intresse i samhällsfrågor.
I skolan finns olika grupper där man kan öva sig i sätten att delta och påverka. Alla grundskolor har en elevkår, och en styrelse för elevkåren utses årligen. Elevkåren utvecklar skolans verksamhet tillsammans med lärarna och övar sig i att fatta beslut och ta ansvar. Dessutom har skolorna till exempel grupper för kamratmedling, stödelever och vänelever, miljöagenter, matjuryer och rastagenter.
Inklusion, inklusiv skola
I våra skolor följer vi principen för en inklusiv närskola, vilket innebär att varje elev får undervisning och det stöd hen behöver i första hand i sin egen närskola. Undervisningen planeras så att den är lämplig för alla och stämmer överens med elevernas individuella förutsättningar. Nödvändiga stödåtgärder ordnas enligt elevernas behov. Lär mer om stöd för lärande på våra sidor.
Inklusion stöder alla elevers lärande och deltagande tillsammans. Varje elev känner sig välkommen och värdefull i skolgemenskapen.
I en inklusiv skola ordnas undervisningen flexibelt, vilket ger eleverna det stöd de behöver. Eleverna kan delas in i grupper efter behov och situation, lärarna planerar och undervisar tillsammans och lärmiljöerna är mångsidiga.
Bekanta dig med vad inklusion betyder med hjälp av följande exempel:
- Botby grundskola: Flexibilitet i undervisningen ser till elevernas bästa
- Ressun peruskoulu: Inkluusio kouluissa: ”Monikielisyys lisää rauhaa, avoimuutta ja erilaisuuden hyväksymistä” (på finska)
Språkmedveten undervisning
I språkmedveten undervisning förstår läraren språkets centrala betydelse för lärandet. Språket är ett viktigt verktyg i lärandet och tänkandet och även en del av varje människas identitet.
I en språkmedveten skola är varje lärare en språklärare. Språkmedveten undervisning stärker utvecklingen av språkkunskaperna från vardagsspråk till mer konceptuella språkkunskaper som behövs när man studerar olika läroämnen. Steg för steg lär man sig nya begrepp och texter som är typiska för läroämnet.
Språkmedveten undervisning utnyttjar också språken som eleverna redan kan. Vi uppmuntrar eleverna att använda de språk som de redan kan enligt behov i skolvardagen samt i lärandesituationer. Vi uppskattar språkens mångfald i våra skolor och främjar språkens likvärdighet.
Se videon om flerspråkighet i Merilahden peruskoulu (på finska)(Länk leder till extern tjänst)(länken öppnas i YouTube)
Kompanjonlärarskap
Kompanjonlärarskap innebär att två eller flera lärare tillsammans ansvarar för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen. I samarbetet mellan lärarna är det lätt att uppmärksamma elevernas olika behov och sätt att lära sig.
Kompanjonlärarskap kan förverkligas på många olika sätt, till exempel genom att dela in eleverna i mindre grupper på olika sätt, eller så att alla deltar i verksamheten samtidigt. Genomförandet varierar från skola till skola.
I den här videon(Länk leder till extern tjänst) berättar två lärare vid Nordsjö lågstadieskola mer om kompanjonlärarskap.
Emotionella och kommunikativa färdigheter
Alla våra skolor lär ut och undervisar eleverna i emotionella och kommunikativa färdigheter. Med hjälp av dem lär sig barn och unga att identifiera, namnge och reglera sina känslor. Färdigheterna gör det möjligt att vara verksam i gruppen samt att lyssna på och beakta andra.
Systematisk övning i emotionella och kommunikativa färdigheter stärker elevernas välbefinnande och verksamhet i gruppen. Genomförandet varierar från skola till skola. Färdigheterna kan övas regelbundet som en del av något läroämne, eller så kan det vara helt ett eget läroämne. Utöver lektionerna får eleverna öva sig på dessa färdigheter i vardagliga situationer som en del av skolans verksamhet.
Läs mer om hur man i Grundskolan Norsen lär ut socioemotionella färdigheter.
Bekanta dig med hur man i Vesalan peruskoulu övar sig i känslo- och kommunikationsfärdigheter (på finska).
Utvecklingen av emotionella och kommunikativa färdigheter är också en del av åtgärderna i Helsingfors antimobbningsprogram (AMP13).
Arbetsinriktade studiemetoder
Genom arbetsinriktade studiemetoder får eleven bekanta sig med arbetslivet i större utsträckning än i den grundläggande utbildningen i allmänhet.
I Helsingfors erbjuds arbetsinriktade studiemetoder som flexibel grundläggande utbildning i fem grundskolor, samt som arbetslivsbetonad grundläggande utbildning, TEPPO, som ordnas som valfritt ämne i några av våra finskspråkiga skolor.
Läs mer om flexibel grundläggande utbildning och TEPPO-undervisningen på vår sida Arbetsinriktade studiemetoder.
