Sammanlagt 23 502 barn och unga i Helsingfors besvarade enkäten Hälsa i skolan, som genomfördes av Institutet för hälsa och välfärd våren 2023. I enkäten deltog årskurserna 4, 5, 8 och 9 inom grundutbildningen, och studeranden i årskurs 1 och 2 inom gymnasiet och yrkesutbildningen. Institutet för hälsa och välfärd genomför enkäten vartannat år. Syftet med den sammanfattande rapporten som presenterar resultaten för Helsingfors är att få en överblick av barns och ungas upplevelser av hälsa, välbefinnande och trygghet. Resultaten har granskats med avseende på kön och utbildningsnivå, och har jämförts med enkäter från tidigare år. I vissa fall jämförs resultatet också med resultatet för hela landet och övriga ställen inom huvudstadsregionen.
Hobbyerna och den dagliga motionen har ökat
Majoriteten av barnen och ungdomarna har en hobby de utövar varje vecka. Särskilt i årskurs 4 och 5 har hobbyerna ökat sedan föregående enkät, både hos flickorna (92 %) och hos pojkarna (91 %). Fler än tidigare rör också på sig minst en timme om dagen, pojkarna oftare än flickorna. På alla utbildningsnivåer kan man se en skillnad mellan könen när det gäller aktivitet.
Fler ungdomar än tidigare utövar konst och kultur eller motion under ledning. I allmänhet är deltagande i ledd hobbyverksamhet i medeltal vanligare i Helsingfors än medeltalet för hela landet.
Att motionera självständigt är något mindre vanligt än 2021. På alla utbildningsnivåer motionerar i synnerhet flickorna mer sällan självständigt än det föregående året. Av gymnasisterna och eleverna i årskurs 8 och 9 angav ändå 74 % att de motionerar självständigt varje vecka. Att motionera självständigt är vanligare än att motionera under ledning.
Användningen av rusmedel på samma nivå, på vissa platser också utmaningar med mentala hälsan
Majoriteten av barnen och ungdomarna i Helsingfors upplever att de har god hälsa, och upplevelsen av att hälsotillståndet är högst relativt bra har inte minskat lika kraftigt som under de två tidigare mätningarna. En klart större del av flickorna än av pojkarna upplever att deras hälsa är medelmåttig eller dålig.
De utmaningar med den mentala hälsan som flickorna upplever ligger oftare på en oroväckande nivå. Långt över en tredjedel av de unga flickorna upplever medelsvår eller svår ångest.
Ingen förändring i användningen av rusmedel har kunnat observeras de senaste åren, andelarna har hållits på samma nivå sedan 2017. Ett undantag är den kraftiga ökningen av användningen av e-cigaretter. Förändringen kan ses redan från årskurs 4 och 5. Trots att det inte har blivit vanligare bland unga i Helsingfors att testa olagliga droger och cannabis, är det i medeltal ändå vanligare än medeltalet för hela landet. Också över 60 % av ungdomarna upplever att det är lätt att köpa droger där de bor.
Ensamheten bland unga minskar, men upplevelser av otrygghet har ökat
Upplevelsen av ensamhet blev vanligare bland ungdomar under coronatiden. Nu har trenden vänt och andelarna har sjunkit sedan 2021. Trots det är upplevelsen av ensamhet vanligare bland ungdomar än 2019.
Fenomen som ökar upplevelsen av otrygghet i uppväxtmiljön har ökat. Fler än tidigare upplever varje vecka fysiska hot, diskriminering eller skolmobbning. Fortfarande upplever över hälften av flickorna störande sexuella förslag eller ofredanden. Trakasserier i offentliga utrymmen och upplevelser av diskriminering och fysiska hot är i medeltal vanligare i Helsingfors än medeltalet för hela landet. Särskilt i årskurserna inom grundutbildningen har upplevelserna av fysiska hot ökat, och till exempel 26 % av pojkarna i årskurs 8 och 9 har upplevt fysiska hot under det föregående året.
Eleverna trivs i skolan och ökningen av skolutmattningen har stannat av
En stor del av barnen och ungdomarna i Helsingfors tycker om att gå i skolan och upplever att de är en viktig del av skol- eller klassgemenskapen. Särskilt majoriteten av eleverna i årskurs 4 och 5 inom grundutbildningen och studerandena i årskurs 1 och 2 inom yrkesutbildningen går gärna i skolan.
Ökningen av skolutmattningen bland ungdomarna har stannat av och börjat minska bland eleverna i årskurs 8 och 9 och på andra stadiet. Trots den positiva utvecklingen upplever 45 % av gymnasieflickorna och 47 % av flickorna i årskurs 8 och 9 inom grundutbildningen trötthet som motsvarar utmattning.
En större del än tidigare av studerandena på alla utbildningsnivåer upplever att de har goda möjligheter att delta och påverka i skolan. Majoriteten av ungdomarna upplever också att de vid behov får hjälp och stöd för välbefinnandet, inlärningen och skolgången, och att de har möjlighet att prata om saker som tynger dem tillsammans med de vuxna i skolan.
