Helsingforsbornas nöjdhet med livet fortfarande på hög nivå – känslan av otrygghet på kvällarna fortsätter att öka

Enligt den nypublicerade Helsingforsbarometern upplever de flesta av Helsingforsborna att deras livskvalitet är god och att det egna bostadsområdet är trivsamt. Helsingforsbornas trygghetskänsla har dock försämrats, och även oron för Helsingfors framtid har ökat. Invånarna oroar sig mest för barns och ungdomars välmående. Informationen framgår av den senaste enkäten för Helsingforsbarometern våren 2024.
Människor sträcker sig på ett berg på en solig morgon
Helsingforsbornas nöjdhet med livet fortfarande på hög nivå. Bild: Jussi Hellsten / Helsingfors stad

Resultaten av Helsingforsbarometern, som genomfördes för tionde gången, visar att i regel mår Helsingforsborna bra. Invånarnas nöjdhet med livet har förhållit sig på en hög nivå, och förväntningarna på framtiden är oftare positiva än negativa. Huvuddelen (83 procent) av svarspersonerna känner sig hemma i det egna bostadsområdet och lika många anser att området är trivsamt. 

De flesta anser att det egna bostadsområdet har utvecklats i en positiv riktning eller förhållit sig oförändrat

Inställningen till bostadsområdenas utveckling är huvudsakligen positiv. Bara en femtedel av svarspersonerna upplevde att det egna bostadsområdet har utvecklats i en negativ riktning. Det verkar dock finnas skillnader mellan uppfattningarna om bostadsområdena beroende på bland annat den socioekonomiska ställningen av svarspersonens bostadsområde. Människor som bor i områden med svagare socioekonomisk ställning trivs i det egna bostadsområdet sämre än andra, upplever att relationerna mellan de olika befolkningsgrupperna är sämre och känner otrygghet oftare än andra.

Känslan av otrygghet på kvällarna fortsätter att öka

Känslan av otrygghet på kvällarna har ökat överlag i staden. På våren berättade 72 procent av svarspersonerna att de känner sig trygga i det egna bostadsområdet på veckoslutskvällarna. Våren 2022 var motsvarande andel 85 procent. Kvinnor upplever otrygghet oftare än män, men i den senaste enkäten hade känslan av otrygghet även bland män försämrats klart (-11 procentenheter). 

Fler invånare än tidigare oroar sig för Helsingfors framtid

Vårens Helsingforsbarometer hade för tredje gången en fråga om invånarnas bekymmer. Mest oroar sig Helsingforsborna för barns, ungdomars och äldres välmående samt kriget i Ukraina. Över 80 procent av svarspersonerna oroar sig för alla ovannämnda saker. Den största ökningen har dock skett i andelen oroade för Helsingfors framtid. Nu är över hälften av svarspersonerna oroade för den, medan andelen året innan var 38 procent. Andelen oroade för närmiljön och klimatkrisen har också förhållit sig på en hög nivå, över 70 procent. 

Närmiljö och byggande var de populäraste temana för öppen respons

De teman som väckte oro syntes också i barometerns öppna respons. På samma sätt som förra hösten handlade responsen oftast om närmiljön och byggande. Även i vårens enkät var den försämrade dragningskraften av Helsingfors centrum också ett populärt tema. I ljuset av responsen kan oron för Helsingfors framtid i själva verket handla om till exempel utvecklandet av centrumområdet eller kompletterings- och nybyggandets effekter på det egna området. Å andra sidan kan det internationella säkerhetsläget väcka oro. Oron för kriget i Ukraina är större än någonsin sedan kriget började, vilket kan avspeglas i den ökade oron för Helsingfors framtid.

Helsingforsbarometern är en intervjuundersökning som Helsingfors stadskansli genomför med sex månaders mellanrum. Svarspersonerna (N=1000) utgör ett representativt urval av stadens vuxna befolkning. Den senaste materialinsamlingen genomfördes 11–24.4.2024. En närmare redogörelse för barometerns resultat ges på webbplatsen kaupunkitieto.hel.fi. (Länk leder till extern tjänst)