För några år sedan deltog Matti Lipponen, upphovsmannen till förslaget ”Bete till Nybondas friluftsområde”, i en guidad promenad som ordnades av Arkitekturmuseet till Fårholmen i Gammelstadsviken. Han såg kor som betade på norra sidan om ön i utkanten av naturskyddsområdet. Han fick höra att korna höll ängarna på stränderna öppna, vilket är viktigt för fåglarna.
Efter naturturen kom Lipponen ihåg att bildkonstnären Miina Äkkijyrkäs kor betade på Skata gård i Nybondas i början av 2000-talet. Varför kunde inte betestraditionen förnyas till glädje för dem som vandrar i Nybondas? Han beslutade att lägga fram ett OmaStadi-förslag om ärendet.
Naturlig naturvård
– När det gäller genomförandet hoppas jag på ansvar för fårens välbefinnande och i fortsättningen även noggrann övervakning och beredskap för eventuella inspektioner vid behov, till exempel beträffande omfattningen och placeringen av inhägnade betesmarker samt uppnåendet av bästa möjliga samlevnad mellan Helsingforsbor som vistas i området och de bedårande rådjuren i skogarna i Nybondas, säger Lipponen.
Lipponen lämnade in sitt förslag i oktober 2020. Ett år senare fick förslaget om bete i Nybondas friluftsområde 1 123 röster i OmaStadi-omröstningen för deltagande budgetering. Planeringen av projektet började våren 2022, och redan följande vår kunde vi göra inhägnader och skyltar.
Fåren får beta i hjordar
I slutet av maj anlände 24 får till Nybondas, och de får beta i flockar av olika storlek på tre betesmarker. Fårskötare Elina Kaven från Markkula gård har noga valt ut fåren. Deras uppgift är att glädja stadsborna i Nybondas och sköta traditionslandskapet på Skata gård och den biologiska mångfalden i området.
Armi Koskela, koordinator för volontärarbete inom stadsmiljösektorn, har ansvarat för genomförandet av förslaget i Nybondas tillsammans med andra aktörer. Projektet har genomförts av ett stort antal experter från staden, och samarbete har också genomförts med organisationer som är verksamma i området.
Samlevnad mellan arterna
– Genomförandet av förslaget blev mycket väl mottagen vid staden, eftersom alla vinner i det. Slåttern av betesmark skulle medföra extra kostnader för staden, och betesdjuren lever och växer på avkastningen av naturlig betesmark, säger Koskela.
– De nya betesmarkerna gynnar också till exempel starar, och fågelholkar kan göras för dem i området, säger miljöinspektör Raimo Pakarinen.
Den framtida fårens samlevnad med andra arter som lever där samt närheten till hundrastgården har väckt diskussion mellan stadsborna. Nu är det tre meter mellan fårinhägnaden och hundrastgården.
– Fåren flyttar längre bort om det finns många skällande hundar på hundrastgården, säger fårskötare Kaven.
– Hundarna kan inte heller gräva under den nya hundträningsgården, bekräftar projektledare Nina Mouhu.
Välkommen att gå, cykla och njuta av naturen
Det finns två slags får på Skata gård. Förutom Markkula gårds får finns det Skata Pks4H-husdjursgårds får i ett mer begränsat område, alldeles intill Skata gård. Dessa får kan besökas under sommaren på tisdagar kl. 17–18 under öppna besök på betesmarken från början av juni till andra veckan i augusti. Markkula gårds får vill däremot alltid vara i fred för sig själva. Området kommer också att ha en sommarbutik som bedrivs av 4H:s unga företagare. Vi vill hålla området så lugnt som möjligt. Du kan komma och njuta av landsbygds- och skogsstämningen, helst genom att gå, cykla eller använda kollektivtrafiken. Buss 90 kommer till Solvik.
– Genom OmaStadi har vi på många sätt kunnat förbättra det centrala området i Nybondas, det vill säga Skata gårds omgivning. I de tidigare OmaStadi-omgångarna har den röda ladan i närheten av Skata gård restaurerats, stenmuren nära ladan rätats ut och ett traditionellt stängsel byggts. Nära kåtan i Nybondas finns också ett Helsingfors-dass och nya bordsbänkar med finansiering från OmaStadi, säger Mouhu.
Tack vare OmaStadi kan vi varsamt ta hand om våra traditionella landskap
De ängar, fält och skogsmark som skapats av det gamla jordbruket kallas traditionsbiotoper. Utan skötsel riskerar de mångformiga arter som lever i dem att utrotas. Maskinell skötsel av ängar skulle lämna ett fult märke på terrängen, så användningen av betande djur är motiverad. Skötseln av traditionslandskap har genomförts under en lång tid, till exempel på Bredvikens och Vårdös ängar och i Bruksvikens naturreservat i Östersundom.
Den tredje förnyade omgången av den deltagande budgeteringen i Helsingfors startar i oktober. Helsingforsborna kan komma med idéer mellan 2–15 oktober om hur staden spenderar 8,8 miljoner euro.