Bristen på förebilder och tillgången till information hindrar flickor från att bli uppstartsföretagare

Den överlägset största delen av uppstartsföretag har grundats av män. Inställningarna som leder till detta formas ofta redan före utgången av grundskolan. Business Helsinki som producerar Helsingfors tjänster inom företagande, innovationer, turism och sysselsättning har utrett vad som hindrar flickor från att bli uppstartsföretagare. I undersökningen utredde man inställningarna hos flickor i nionde klassen.
Business Helsinki vill utforma en verksamhetsmodell som via skolorna främjar flickors och unga kvinnors intresse för uppstartsföretagande. Som stöd för verksamhetsmodellen utredde Business Helsinki hur man skulle kunna göra hindren lägre för flickor i uppstartsvärlden. Bild: Michelle Ketter
Business Helsinki vill utforma en verksamhetsmodell som via skolorna främjar flickors och unga kvinnors intresse för uppstartsföretagande. Som stöd för verksamhetsmodellen utredde Business Helsinki hur man skulle kunna göra hindren lägre för flickor i uppstartsvärlden. Bild: Michelle Ketter

I undersökningen kom det fram fem faktorer som hindrar flickor från att söka sig till uppstartsvärlden: det finns inga tillgängliga kvinnliga förebilder, i skolan och annanstans presenteras inte företagande och speciellt inte uppstartsföretagande nästan alls som ett karriäralternativ, uppstartsföretagande är inte ett bekant koncept, uppstartsföretagande uppfattas som hårt arbete och uppfattningen om eller erfarenheterna av företagare skiljer sig i vissa avseenden från den egna identiteten och den önskade yrkesidentiteten.

Helsingfors vill främja flickors intresse för uppstartsföretag

Business Helsinki vill utforma en verksamhetsmodell som via skolorna främjar flickors och unga kvinnors intresse för uppstartsföretagande. Som stöd för verksamhetsmodellen utredde Business Helsinki hur man skulle kunna göra hindren lägre för flickor i uppstartsvärlden och på vilka sätt man kunde motivera unga kvinnor att bli uppstartsföretagare.

– Vi ville reda ut detta eftersom en del av de bakomliggande orsakerna till obalansen finns längre bort i barndomen och ungdomen. Undersökningen lyfte redan fram goda utgångspunkter för utvecklandet av verktygslådan, säger företagsrådgivaren Pia Partanen på Helsingfors stads näringslivsavdelning.

Undersökningen utfördes i tre delar. Först intervjuade man fem unga kvinnliga uppstartsföretagare, och därefter intervjuade man kvalitativt nio flickor i nionde klassen parvis eller i små grupper. Det tredje skedet var en kvantitativ del, för vilken frågorna utformades på basis av de kvalitativa intervjuerna. I den kvantitativa delen tillfrågades 100 flickor i nionde klassen i Helsingfors. Flickorna som svarade var från Baggböle, Kvarnbäcken, Mejlans och Edesviken.

Man blir uppstartsföretagare av en slump

De unga kvinnliga uppstartsföretagarna som intervjuades i de kvaltitativa intervjuerna berättade att de blivit uppstartsföretagare av en slump eller av misstag. Få hade ens haft någon uppfattning om företagande före högskolan eller universitetet, om det inte fanns någon förebild hemma eller inom den närmaste kretsen. Uppstart var inte en bekant term före högskolestudierna och man kände inga uppstartsföretagare.

Flickorna i nionde klassen som intervjuats parvis eller i små grupper framhöll i sin tur att de vill jobba med människor och göra ett arbete som är varierande och betydelsefullt. Ingen framhöll spontant att de har funderat på eller drömt om att starta eget företag, men när tanken föreslogs var den för de flesta ett möjligt sätt att förverkliga sitt eget yrke.

En bra idé kunde leda till att man blir uppstartsföretagare

I undersökningens kvantitativa del tillfrågades 100 flickor bland annat var de har fått information och idéer om yrken. Oftast hade de fått information av föräldrar eller kompisar.  32 procent av flickorna tyckte att de skulle kunna vara företagare. Tio procent skulle kunna tänka sig vara uppstartsföretagare i framtiden, och 39 procent valde alternativet kanske.  

– Det mest glädjande i undersökningen var antalet flickor som kunde tänka sig en uppstartskarriär. Dessutom förverkligas många saker som flickorna önskar sig av sitt arbete, i uppstartsföretag, konstaterar Pia Partanen.

Dessa flickor tillfrågades också varför eller varför inte de kunde tänka sig att bli uppstartsföretagare när de blir stora. Man kunde inte tänka sig att bli uppstartsföretagare bland annat för att man inte orkar eller för att det verkar svårt.

De som hade en positiv inställning till saken tänkte till exempel att om man hittar på en bra idé kunde man möjligen tänka sig en karriär som företagare. De som ansåg att uppstartsföretagande är ett positivt alternativ berättade att de var ivriga försökare och också möjligheten att tjäna pengar fick dem att förhålla sig positivt till uppstartsföretagande.

– Bra sätt att uppmuntra flickor till uppstartsföretagande är framför allt förebilder via skolorna och sociala medier. Även under PRAO-perioden finns det möjlighet att bekanta sig med företagande. Arbetets betydelse ökar flickornas intresse för uppstartsföretagande, och det är bra att framhålla sådana känslomässiga faktorer i uppstartsföretagande som flickor förknippar med sina drömyrken, såsom rättvisa och ansvarsfullhet, kreativitet, avkoppling, glädje och rolighet, säger företagsdesigner Isa Merikallio från konsultföretaget Eezy Flow som genomfört undersökningen.