Det är Pia-Maria Grönqvist som drar projektet som EU finansierar. Hon har ett par decenniers erfarenhet som socialarbetare, och senare som chef, inom den kommunala äldreomsorgen. Som dotter till två åldersstigna föräldrar som behöver allt mera stöd, omsorg och hjälp i vardagen har hon dessutom djupt personliga insikter i och erfarenheter av hur äldreomsorgen fungerar i praktiken.
– Så där allmänt kan jag säga att vanligt folk, helsingforsarna inte behöver fatta hur omsorgerna är uppbyggda, huvudsaken att allting fungerar. I fråga om äldreomsorger på svenska gäller ett enda telefonnummer för att komma till skott. Ring seniorinfo på 09 310 44556, säger Grönqvist.
EU-projektet, ingår i en större nationell helhet inom konceptet hållbar tillväxt, startade i början av året och pågår till slutet av juni 2025. I blickfånget är svenskspråkig service och syftet är fram för allt att utveckla inom sjukhusväsendet, rehabiliteringen och omsorgerna.
– Ett mål är att skapa mer intensitet i samarbetet med Arcada och Prakticum som utbildar sjukvårdare respektive närvårdare. Helsingfors behöver svenskspråkig personal och vi hoppas få fler praktikanter till våra svenska enheter. Om de studerande blir välbemötta och får en positiv uppfattning om jobbet har vi bättre möjligheter att rekrytera, säger Grönqvist.
Av 36 900 helsingforsare med svenska som modersmål är ungefär 8 000 eller 27 procent 65 år eller äldre, så målgruppen är inte alldeles obetydlig.
Ett konkret utfall av EU-projektet är höstens kurs för svenskspråkiga närståendevårdare, som har någon form av stöd från staden.
– Det blir allra första gången som kursen ordnas på svenska i Tölö servicecentral. På programmet står föreläsningar om ergoterapi, fysioterapi och minnessjudomar samt kostrådgivning. Dessutom får de som vårdar sina närstående i hemmet stöd i och med att man träffar andra som är i samma situation.
I samarbete med Centralförbundet för de gamlas väl planerar man därtill en svenskspråkig kurs som ska främja stöd och information i ett tidigt skede av minnessjukdomar. Kursen riktar sig till både den som drabbats av minnessjukdom och närstående.
– Meningen är också att utveckla bland annat digitala tjänster på svenska, uppdatera språkplanen och utveckla samarbetet med nationalspåksnämnden. Vi vill helt enkelt lyfta fram svenskan och vikten av att svenskspråkig service implementeras så brett som möjligt.
I arbetet deltar också två specialplanerare och en projektkoordinator. Grönqvist understryker att även om det i praktiken räcker med att känna till Seniorinfo är det viktigt med allmän synlighet för svensk service.
– Dels inom byråkratin, dels bland dem som har behovet. De handlar om att påverka och därmed åstadkomma ett bra språkklimat. Svensk service är en självklarhet enligt lag men det behövs dessutom en mer postitiv allmän inställning för att nå resultat. Vi ska inte bara fästa uppmärksamhet vid fel och brister, säger Grönqvist.
Denna artikel har publicerats i Helsingforstidningen som utkom den 5 juni. Tidningen delas ut till alla hem i Helsingfors och tidningen kan läsas på webbsidan.
Detta utvecklingsarbete har genomförts inom ramen för projektet hållbar tillväxt, vars mål är att göra klienternas vård- och servicestigar smidigare samt utveckla förebyggande och digitala tjänster. Projektet är en del av Finlands program för hållbar tillväxt, vars finansiering kommer från EU:s återhämtningsinstrument av engångsnatur (Next Generation EU).
