Forststyrelsen testar i samarbete med Helsingfors stad en ny metod för att återställa livsmiljöerna på sandbotten. Preliminära undersökningar görs i Drumsö i Helsingfors vid Hästskoviken. Om restaureringen lyckas kan det i framtiden finnas en mångsidig livsmiljö på sandbotten utanför Drumsö.
Forststyrelsen planerar i Finland en helt ny metod för restaurering av havsbottnen. Det är fråga om en metod som tidigare testats i Sverige där en igenslammad del av havsbottnen täcks med sand. I sanden planteras en växt, bandtång (Zostera marina), som binder bottensediment och upprätthåller mångfalden. Bandtången bildar en undervattensäng på bottnen som erbjuder näring och skydd för många andra arter.
Sandbottnarnas livsmiljöer är mycket artrika i Östersjön. På bandtångsängarna lever till exempel många ryggradslösa bottendjur och fiskyngel. Bandtångens omfattande rotsystem håller också kvar bottensedimentet, vilket minskar erosionen och vattnets grumlighet samt förbättrar vattenkvaliteten.
Bandtång hotas särskilt av strandbyggande, muddringar och eutrofiering. Arten har minskat på många ställen. Forststyrelsens havsnaturskyddsteam har under de senaste åren planterat bandtång i skyddsområden på platser där det tidigare har förekommit men där det senare har försvunnit.
"Vi har fått goda resultat från tidigare utplanteringar av bandtång. Nu är målet att ta ett större steg och restaurera en hel livsmiljö", berättar Forststyrelsens naturskyddschef Anu
Riihimäki.
Hästskoviken i Drumsö kunde återgå till en mångsidig livsmiljö
Forststyrelsen och Helsingfors stads miljötjänster har tillsammans utrett ett eventuellt restaureringsobjekt i stadens havsområden. Hästskoviken i Drumsö i Helsingfors valdes ut som potentiellt restaureringsobjekt. Historiskt har det förekommit bandtång i området, men havsbottnen har senare slammat igen och bandtången har försvunnit. Med preliminära undersökningar kartläggs om restaurering av sandbotten kan lyckas i Hästskoviken.
"Staden är mycket glad över möjligheten att pröva på omplantering av känslig bandtång på den restaurerade sandbottnen. Som lokal aktör har vi ansvar för vår egen närliggande natur och vi hoppas att restaureringen lyckas. Förhoppningsvis kan vi i framtiden öka antalet restaurerade områden", berättar forskare Emil Nyman vid Helsingfors stads miljötjänster.
De preliminära undersökningarna omfattar bland annat kartläggning av bottnens djupgradient samt profilering med sidotittande sonar, en artutredning genom dykning samt analys av det nuvarande bottensedimentetspartikelstorleksfördelning.
"På basis av undersökningarna vet vi om Hästskoviken lämpar sig för restaurering. Om resultaten är positiva är avsikten att sprida sand på igenslammad botten och plantera bandtång på sandbottnen", berättar Riihimäki.
Forststyrelsen har aktivt undersökt nya möjligheter att använda havssand. Forststyrelsens dotterbolag MH-Kivi Oy genomförde i juni 2021 en provtagning i samband med muddringen av Nordsjö hamnled och det uttagna stenmaterialet sållades och undersöktes i laboratorium. En del av denna sand skulle nu kunna utnyttjas för att restaurera sandbottnen.
"Stenmaterial från havsbottnen kan ha en betydande roll i framtiden. Med hjälp av dem kan man minska användningstrycket på stenmaterialreserver på land, trygga tillgången till tillräcklig och god kvalitet av grundvatten och samtidigt skydda naturvärdena ovan jord i områden med hårt användningstryck och mänsklig påverkan. Enligt vår konkurrenskraftsutredning kan man producera havsstenmaterial på ett konkurrenskraftigt och hållbart sätt till exempel som råmaterial för tillverkning av betong”, berättar Forststyrelsens chef inom mineralsektorn Harri Saxlund.
Övergången till ett mer kolneutralt samhälle erbjuder också nya användningsmöjligheter för havssand bland annat i fråga om energilagring. Lagring av överproduktion av sol- och vindkraft i sand som värmeenergi undersöks som en lösning vid sidan av andra alternativ för energilagring.
Bild: Heidi Arponen.
