Lehikoinens meriter är historiska
Häcklöparen Viivi Lehikoinen (HIFK-friidrott rf.) valdes till årets idrottare i Helsingfors 2023 och belönades med ett stipendium på 10 000 euro. Förra året placerade sig Lehikoinen på trettonde plats i friidrotts-VM i Eugene i Oregon med finskt rekord 54,60. I EM i München placerade hon sig på sjätte plats i finalen med nytt finskt rekord 54,50.
Lehikoinens prestationer i fjol är historiska för en finländsk löpare, eftersom hon var den första finländska kvinnan att tävla i både VM-semifinalen och EM-finalen i 400 meter häck. Lehikoinen slog grenikonen Tuija Helanders 35 år gamla finska rekord två gånger, som redan ansågs vara nästan omöjlig att slå.
En brottare, fotbollstränare och cheerleadingförening belönades också
På Helsingforsdagen belönas traditionellt också årets unga idrottare i Helsingfors, årets tränare i Helsingfors och årets idrottsklubb i Helsingfors.
Årets unga idrottare i Helsingfors 2023 är Tino Ojala. Hans gren är grekisk-romersk brottning och han representerar Painiseura Helsingin Haka ry.
I år vann Ojala EM-guld i Bukarest i åldersklassen U23. Samtidigt anslöt sig Ojala till ett litet antal personer, eftersom de enda finländska brottarna som har vunnit EM-guld i serien U23 är Petra Olli (2015 och 2017) och Arvi Savolainen (2019). Ojala fick ett stipendium på 2 500 euro.
Årets tränare i Helsingfors är en känd fotbollsaktör Kimmo Ståhlhammar som också fick ett stipendium på 2 500 euro för sitt arbete. Ståhlhammar har i mer än 40 år tränat fotbollsspelare i olika karriärskeden i olika idrottsföreningar i Helsingfors. Han är älskad och uppskattad av alla spelare och ser styrkor hos varje människa oavsett ålder, erfarenhet eller funktionsnedsättning.
Årets idrottsförening i Helsingfors 2023 är Golden Spirit ry som belönades med ett stipendium på 5 000 euro. Cheerleadingföreningen har under ett och ett halvt år bedrivit målmedvetet samarbete med Sankaritaidot Oy för att stärka idrottarnas psykiska träning. Golden Spirit visar med sitt exempel hur viktigt det är att lyfta psykisk träning i centrum vid sidan om fysisk träning – och hur det också görs i elitidrotten. Golden Sprit var i år den första cheerleadingföreningen att få Tähtiseura-beteckningen inom elitidrott och Helsingfors stads borgmästare bjöd föreningen in till Finlands idrottsgala som erkännande för deras arbete för barn och unga.
Helsingfors kulturpris gick till Maija Vilkkumaa
Helsingfors stads kultur- och fritidsnämnd delar årligen ut ett kulturpris på 15 000 kulturpris till en konstnär från Helsingfors som ett erkännande för betydande konstnärliga meriter eller ett betydande arbete för kulturlivet i Helsingfors. I år tilldelades priset till sångaren och låtskrivaren Maija Vilkkumaa.
Vilkkumaa har beskrivits som en av de största kvinnliga artisterna av sin generation i Finland. Vilkkumaa inledde sin karriär i bandet Tarharyhmä som grundades 1990, efter vars splittring hon började sin framgångsrika solokarriär 1995. Vilkkumaa har gett ut åtta studioalbum, en EP, en samlingsskiva och en liveskiva. Nästan alla hennes studioalbum har sålt guld och hennes album har sålts totalt mer än 300 000 exemplar i Finland. Vilkkumaa fyller 50 år i år och hon firar sin långa och framgångsrika karriär med sin självbiografi som ges ut på hösten och med 1973-jubileumsturnén.
Konstnärspriser till virtuoser inom sina olika områden
Årets konstnärspriser, som alla uppgår till 5 000 euro, delas ut till konstnärer i Helsingfors som representerar olika konstnärliga områden. I år belönades Anna Brotkin, Ima Iduozee och Sonja Salomäki.
Anna Brotkin är en manusförfattare som är känd för sina många tv-serier. Den enormt populära dramakomediserien Aikuiset, som Brotkin har skrivit manus till, skildrar stadsdelen Berghäll i Helsingfors och livsstilen för Helsingforsbor vid 20-årsåldern på ett varmt humoristiskt sätt. Seriens bärande tema är stadsdelsidentiteten i Helsingfors och hur betydelsefull och avgörande stadsdelen är för unga vuxna. Tack vare serien har Berghälls miljö, lokaler och varma stämning blivit bekanta för alla finländare.
Brotkin tog sin magisterexamen i konst från Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur 2016 med film- och tv-manuskript som huvudämne. Innan detta avlade hon kandidatexamen i humanistiska vetenskaper vid Jyväskylä universitet med talkommunikation som huvudämne.
Ima Iduozee är en dansare, koreograf och videoregissör från Helsingfors, som arbetar mångsidigt i opera-, teater-, dans- och filmproduktioner. Iduozee, som utexaminerades inom danskonst från Konstuniversitetets Teaterhögskola, debuterade med koreografin för This Is The Title-solo (2012) som öppnade redan en väg för en internationell karriär och uppträdanden i Europa, Nordamerika och Asien. I Finland har Iduozee arbetat som koreograf bland annat vid Finlands Nationalopera, Nationalteatern och Helsingfors stadsteater. Iduozee är också känd som regissör av kortfilmer och musikvideor. Den nyaste kortfilmen After We’re Gone fick sin urpremiär i Kiasma som en del av utställningen ARS22.
Den internationella framgången har inte fått Iduozee att glömma sin hemstad och Helsingforsborna, utan konstnären som inledde sin karriär med breakdance uppträder fortfarande i olika stadsdelar i Helsingfors.
Sonja Salomäki är en konstnär som visualiserar omgivande fenomen, teman och stämningar med hjälp av textil- och bildkonsttekniker. Hon gör gärna själv alla sina verks arbetsskeden och låter den korta processen ändra verket under arbetandet. Salomäki använder olika tekniker, såsom stickning, tuftning, tovning och broderi. I tygcollage, gobelänger och tuftade mattor syns konstnärens kärlek till sin hemstad Helsingfors vars byggnader, människor och fenomen finns i Salomäkis verk som färger, lager, ytor och rytmer.
Temat för Salomäkis konstnärliga arbete har på senaste tiden varit klimatförändringen och även hennes doktorsavhandling handlar om klimatkonstens möjligheter att påverka ur publikens perspektiv. I konceptet Klimatkanalen har Salomäki skapat nya samarbetssätt mellan konstnärer och organisationer. I textilverkserien Moido fossiiliutopia! (Farväl, fossilutopi!) blandas hämningslöst saker, varelser samt människans bindning till den ekologiska krisens uttrycksformer och människans roll som en del av ekosystemet med varandra. Salomäkis verk betraktar dock optimistiskt mitt från ekologiska katastrofer till framtiden.
