Skolorna i Helsingfors har under denna vår fått mer stöd för sin vardag av stadens ungdomstjänster. Ungdomsledarnas närvaro har gett eleverna en lyssnande och säker vuxen till i skolvardagen.
I coronatiderna har skoleleverna blivit mer rastlösa och trötta. Vardagen känns tung och det kan vara svårt att orka. Ungdomstjänsterna inom sektorn för fostran och utbildning respektive för kultur och fritid enades i mars om att öka på närvaron av ungdomsarbetare i både finskspråkiga och svenskspråkiga skolor för innevarande vår.
I skolorna har man på förhand funderat på vilket slags korttidsstöd skolan behöver, varefter skolan och områdets ungdomsarbetsenhet har kommit överens sinsemellan hur ungdomsarbetet kunde införlivas i skolans vardag. Målgrupperna för ungdomsarbetet i skolorna har särskilt varit elever på högstadiet som fått närundervisning samt elever på årskurser 5–6.
Gruppanda och kamratfärdigheter
Ungdomsarbetet i skolor har haft genomgående positiva effekter, enligt både skolans personal, elever och ungdomsarbetarna själva. Särskilt efterlängtat från skolans sida har varit olika gruppskapande verksamheter, där man studerar växelverkans- och kamratfärdigheter i små grupper. Dessutom har ungdomsarbetarnas närvaro under raster, under maten och medan man rört sig till klassrummen upplevts vara en lugnande faktor. Ungdomsledarna är dock inte i skolorna för att agera ordningsvakter, utan deras främsta uppgift är att vara en säker vuxen, som har tid att ge åt de unga i skolans vardag.
Ungdomsledare Milla Ryyppö har sedan mars arbetat tillsammans med sitt arbetspar två dagar per vecka vid grundskolan Pukinmäenkaari peruskoulu. De har särskilt arbetat med eleverna på årskurs 4–6 som haft närundervisning och specialklasserna för årskurser 8–9. Ryyppö berättar att de med de yngre eleverna gjort diverse uppgifter som förbättrat gruppandan, samt spelat och motionerat tillsammans. Med högstadieeleverna däremot har de arrangerat mer friformiga samtalsstunder och frivilliga samkväm. ”Elevernas beteende och tal vittnar om coronatrötthet och om hur ledsna de är för att det till exempel inte finns något att göra på fritiden och att begränsningarna hela tiden förlängs. Men det som jag ändå kommer ihåg bäst från skolan är barnens och ungas uppenbarliga glädje när de fått se en bekant ungdomsledare”, säger Ryyppö.
Ungdomsarbetet i skolan har i Pukinmäenkaaren peruskoulu tagits emot positivt även bland personalen. ”Vi föreslog att de skulle komma och arbeta särskilt med en grupp, där det fanns mycket behov av vuxen handledning. Arbetet inleddes utan problem och ungdomsarbetarnas närvaro på skolan passade bra in i verksamheten. Det här skulle man bra kunna fortsätta med”, önskar Pukinmäenkaaren peruskoulus rektor Leena Hiillos.
Målet är att främja välbefinnande
Ungdomsarbetet har som mål att under coronatiderna samarbeta med skolan bl.a. för att ge stöd som främjar välmående och gemenskap bland de unga, för att göra mångprofessionellt samarbete med särskilt elevvården samt för att stödja och ge handledning vid olika brytningsskeden, berättar direktören för grundläggande utbildning Outi Salo från sektorn för fostran och utbildning. ”Lärarna har gjort ett bra arbete genom hela undantagstiden, och ungdomsledarnas närvaro i skolorna har inneburit fler proffs och mer stöd i vardagen,” säger Salo glatt.
Samarbetet mellan skolor och ungdomsarbetet har en lång tradition, och det bedrivs på många olika sätt i hela staden också utanför coronatiden. Typiska former av samarbete har traditionellt varit bl.a. att hjälpa gruppbildning för nya elever på årskurs sju och olika arbetsformer för påverkningsverksamhet för unga.
