Hittills har robotikklubbar organiserats i fyra skolor. De är grundskolorna Vuoniityn peruskoulu, Puistopolun peruskoulu, Aurinkolahden peruskoulu och Laakavuoren ala-aste. Under hösten kan robotikklubbar startas i vissa skolor. Klubbarna är organiserade för skolornas egna elever.
Klubbarna fylldes omedelbart
Grundskolan Vuoniityn peruskoulu har haft robotikklubbar två dagar i veckan. De väckte intresse särskilt bland skoleleverna i årskurserna 2–5. Inledningsvis anmälde sig 50 skolelever till robotikklubbarna. På grund av det stora intresset beslöts att två klubbar skulle bildas. Finansieringen från Omastadi möjliggjorde inköp av de byggsatser som används i verksamheten och utbetalning av löner till klubbledarna.
Klubbarna hade uppehåll under sommarlovet, men kommer att återupptas igen till hösten
På Vuoniityn peruskoulu -grundskola leds robotikklubbarna av lärarna Anna Laine-Çam och Heini Auvinen. Laine-Çam arbetar som lärare i en klass för elever med särskilda behov. Hon har tidigare erfarenhet av robotar från Robot in the City-evenemanget, som hon producerade. I teamet ansvarar hon för att guida konstruktionen av robotarna och att starta arbetet.
- Robotikklubbar är ett utmärkt komplement till skolans klubbutbud. Vi har kunnat köpa ny utrustning till skolan genom OmaStadi-projektet. I roboklubben lär sig barnen att förstå robotik och stärker sina egna programmeringskunskaper, berättar Laine-Çam.
Heini Auvinen arbetar som lärare i matematik, fysik och databehandling. Hon ansvarar i synnerhet för att övervaka klubbmedlemmarnas programmering av robotar. Arbetet i klassrummet pågår lugnt och fokuserat.
– Programmering är det allra roligaste, säger Eikka Äyhynmäki, som trivs i klubben och planerar att delta i klubben under hösten.
Östra Helsingfors saknade möjlighet att ha robotar som hobby
Förslaget gjordes av Mikko Poutala, som arbetar som utbildningsansvarig på Finlands Brandbefälsförbund. Han bor i Botbyåsen i östra Helsingfors. Det var viktigt för Poutala att barns röster också hörs i den deltagande budgeteringen, och han frågade sin nioårige son vilka nya saker han skulle vilja se i östra Helsingfors. Pojken svarade att han var intresserad av robotik. Efter att ha undersökt saken fann Poutala att det inte fanns någon klubb eller grupp i östra Helsingfors vid den tiden där man kunde ha robotar som hobby.
– Detta kunde ju också vara av intresse för andra boende i området, tänkte Poutala. Han tänkte att hans son kunde hitta något nytt att göra i och med detta. Samtidigt får man också erfarenhet av att påverka i samhället. De skrev texten till förslaget tillsammans. Utbildningsaspekten var viktig för Poutala. Han hoppas att hans egen son skall lära sig att följa med vad som händer i Helsingfors och använda sin röst när han får chans.
Poutala har för avsikt att lägga fram förslaget i den tredje omgången av OmaStadi, som inleds i oktober. Det är också möjligt, att han kommer att lägga fram ett nytt förslag tillsammans med sin son. Han säger att det är lätt att hitta nya ämnen i den lokala miljön som man kan använda som underlag för ett förslag.
Den tredje förnyade omgången av deltagande budgetering i Helsingfors inleds i oktober. Mellan 2–15 oktober kan Helsingforsborna lämna in sina idéer om hur staden ska spendera 8,8 miljoner euro. Nästa vår ordnas en omröstning om vilka förslag som ska gå vidare. De förslag som fått flest röster utvecklas sedan tillsammans med invånarna.