Helsingfors invånare beslutar om hur en del av stadens pengar ska användas genom deltagande budgetering. Helsingfors har kallar sin deltagande budgetering för VårStad på svenska och OmaStadi på finska. Med medlen avsedda för VårStad förverkligar staden förslag som stadens invånare kommit med.
Under den innevarande omgången, som är den tredje i ordningen, får helsingforsarna rösta om närmare 700 förslag som ska förbättra Helsingfors och göra staden trivsammare. Till de valda förslagens förfogande ställer staden 8,8 miljoner euro.
Invånarna kan rösta på förslag som omfattar allt från evenemang till byggnadsprojekt. Mer än en tredje del gäller motion och sport. Dessutom handlar många förslag om stadens parker, övrig natur och den byggda miljön.
– Det är särskilt förslagen som gäller gemenskap som ökat i antal. Stadsborna vill till exempel ha fler gemensamma utrymmen. Också teman som välfärd, ekologi och lärande tas upp, berättar Kirsi Verkka som är utvecklingschef på stadskansliet och ansvarar för VårStad.
Rekordmånga förslag från stadsborna
Helsingforsborna lämnade in över 1 600 förslag till den tredje omgången av VårStad. Så många förslag har inte inkommit under de tidigare omgångarna. Även efter gallringen blev nästan 700 förslag kvar att rösta om.
– VårStad är speciell precis därför att helsingforsarna kommit in med så många förslag och dessutom har röstat aktivt. När valdeltagandet internationellt sett i allmänhet är kring en procent, så har man i Helsingfors alltid nått över åtta procent. VårStad har därför väckt intresse ute i världen, konstaterar Verkka.
VårStad skiljer sig till sin fördel från många av sina motsvarigheter även av den orsaken att helsingforsarna har varit mycket aktiva också under den utvecklingsfas som följer på själva omröstningen. Under utvecklingsfasen får invånarna tillsammans med experter finslipa förslagen så att de blir genomförbara.
VårStad kom till ur invånarnas idé år 2016
VårStad är helsingforsarnas egen grej. Idén till en deltagande budgetering kom från invånarna när Helsingfors började söka nya sätt att öka invånarnas deltagande år 2016. Stadens avsikt var att invånarnas röst skulle höras starkare i budgetplaneringen och beslutsfattandet. Målet var att stärka det lokala deltagandet och få fram önskemål och behov hos dem som bor i de olika stadsdelar.
Arbetet resulterade i en modell för deltagande och VårStad. Den första omgången hölls 2018–2019 och då ställdes 4,4 miljoner euro till dess förfogande. Den omgången resulterade i 1 273 förslag av vilka 296 gick till omröstning och av dessa 44 till genomförande. Valdeltagandet var 8,6 procent.
Den andra omgången förlängdes till två år och budgeten ökades till 8,8 miljoner euro. Stadsborna lade fram 1 463 förslag, av vilka 396 omarbetade förslag gick till omröstning och av dessa förverkligades 75. Valdeltagandet var 8,1 procent.
Den tredje omgången är nu på gång, den är tvåårig och omfattar 8,8 miljoner euro.
Hittills har sammanlagt 119 förslag som gått igenom VårStads omröstning förverkligats eller håller som bäst på att förverkligas.
– Ett exempel är den eldrivna beställningsbåt som gav invånarna en båtförbindelse till Vårdö. Fem vinterbadplatser har redan färdigställts. Flera utomhusgym, spelplaner och grillplatser har också byggts. Det har också ordnats många evenemang, nämner Verkka som exempel.
Invånarnas önskemål kan enligt Verkka förverkligas ganska snabbt. Förslag som man röstat om under våren torde kunna förverkligas redan i höst.
Verkka anser att VårStad har ökat förståelsen för hur staden fungerar. När invånarna vidareutvecklar förslag tillsammans med experterna får de insikt om vilken mångfald av detaljer som måste beaktas och hur lång tid exempelvis tillståndsprocesserna tar. Det berättas öppet om hur projekten framskrider på till exempel webbplatsen omastadi.hel.fi.
Staden å sin sida får med hjälp av förslagen från VårStad och det fortsatta utvecklingsarbetet en omfattande kännedom om invånarnas och de olika aktörernas önskemål och behov.
Röstningsförfarandet har finslipats
Staden hör också invånarna om hur VårStad ska vidareutvecklas. I början utvärderade och utvecklade invånarna och experterna till exempel alla förslag tillsammans, men denna fas upplevdes onödigt lång. För närvarande tas endast sådana förslag till behandling som stadens sakkunniga har säkerställt att faktiskt går att förverkliga. Bland annat gallrar experternas bort förslag som är för dyra eller kombinerar liknande förslag med varandra.
– Invånarna vet till exempel inte nödvändigtvis vem som äger marken på vilken de föreslår en grillplats, och staden kan ju i princip bara bygga på egen mark. Experterna försäkrar sig också om att de förslag som läggs fram inte redan är under beredning inom staden, berättar Verkka.
Själva omröstningen har också finslipats. När VårStad körde i gång kunde invånarna rösta på förslag som gällde det egna bostadsområde och förslag som gällde hela staden. Nu kan invånarna välja mellan fem förslag inom vilka av stadens storkretsar som helst. Verkka säger ändå att det vanligaste är att invånarna röstar på förslag som gäller den storkrets där de själva bor.
Numera publiceras röstetalen enligt allmän praxis efter att själva röstningstidens är slut och VårStads webbplats visar därför inte längre hur röstetalen förändras medan röstningen ännu är öppen.
Kommunikation på sju språk
Helsingfors invånare har berömt VårStad för att öka interaktionen och samhörigheten i staden. När workshopparnas deltagare har arbetat med förslagen tillsammans i grupp har de lärt sig känna varandra och bekantat sig med olika synsätt.
– I den respons vi fått från workshoparna konstateras det till exempel att på sociala medier hettar diskussionen lätt till, men när invånarna träffas ansikte mot ansikte för att dryfta frågor om sitt område så sker samtalet i konstruktiv anda. VårStad skapar och upprätthåller en gemensam uppfattning om staden. Den ökar gemenskapen och det har stor betydelse, konstaterar Verkka.
Avsikten är att så många olika invånar- och aktörsgrupper som möjligt ska delta i VårStad. Därför görs till exempel kommunikationen i de olika kanalerna på sju språk och de som röstar behöver inte heller vara finska medborgare, berättar partnerskapschef Titta Reunanen på stadskansliet som deltagit i arbetet med VårStad.
Enligt Reunanen har VårStad ett nära samarbete med till exempel organisationer för att informationen om deltagande budgetering ska spridas till så många olika invånargrupper som möjligt och aktivera dem så att de ska delta i utvecklingen av staden. När man till exempel efter den första omgången märkte att röstningsaktiviteten var lägre i ett område än i ett annat, ökade man ytterligare samarbetet med aktörerna i området.
Det finns också andra sätt att påverka
Förutom VårStad har invånarna i Helsingfors många andra sätt att delta och påverka. En helsingforsare kan till exempel ta ett kommuninvånarinitiativ, ge respons på stadens verksamhet, delta i stadsplaneringen och borgmästarens invånarkvällar samt rösta i kommunalval.
Helsingfors har anställt stadslotsar som verkar i stadens stordistrikt. De arbetar för att de önskemål och behov som finns i stadens olika områden blir hörda i stadsorganisationen. De främjar även samarbetet mellan invånarna och aktörerna i sina områden.
Förutom VårStad kan unga påverka hur reformer görs i skolorna med hjälp av Ungdomsbudgeten, som tidigare hette KrutBudgeten. Många skolor använder dessutom VårStad när de undervisar om olika sätt för påverkan och delaktighet.
VårStad är ett bra exempel på detta eftersom den framför allt fungerar som ett av stadsbornas sätt att påverka den egna hemstadens angelägenheter.
Röstningen i VårStad är öppen 28.2.–17.3
Förslagen som kommit in under VårStads tredje omgång finns samlade på webbplatsen omastadi.hel.fi. Omröstningen sker på dessa sidor. Omröstningen börjar onsdagen 28.2 klockan 8 och avslutas söndagen 17.3 klockan 23. Resultaten publiceras på webbplatsen måndagen 18.3 klockan 12.
Alla personer som fyllt 13 år och bor i Helsingfors kan rösta. Var och en av dem kan rösta på högst fem förslag i ett stordistrikt.
Som röstningsområden fungerar Helsingfors sju stordistrikt. Varje distrikt får finansiering från VårStad i förhållande till distriktets invånarantal. Därför förverkligas olika antal favoritförslag i olika områden. Dessutom inverkar förslagens kostnader på antalet, är förslagens kostnader låga så kan fler förslag förverkligas.
Röstning förutsätter stark autentisering med till exempel bankkoder. Ungas möjligheter att rösta har underlättats genom att de vid behov också kan använda sina användarkoder för Wilma- eller edu.hel.fi som de fått av skolan.
Staden har cirka 60 verksamhetsställen som ger råd och tillgång till internet för röstningen. Sådana platser är till exempel bibliotek, stadens gemenskapshus och stadens infopunkter.
