Resultaten från den tredje externa utredningen om Helsingfors stads hantering av coronakrisen har kommit in. De tidigare utredningarna som utarbetades av KPMG Oy publicerats sommaren 2020 och 2021. Den färska utredningen handlar om perioden från sommaren 2021 till sommaren 2022. Enligt utredningen är krisledningsmodellen på stadsnivå i Helsingfors fortfarande välfungerande och effektiv. Ett bevis på mognaden av krisorganisationens struktur och beslutsprocesserna är att de ändringar inom ledningen som skedde under granskningsperioden, då borgmästaren och tre sektorchefer byttes ut, inte har påverkat samordningsgruppens verksamhet eller stadens beslutskapacitet i någon större utsträckning.
Under granskningsperioden har det inte skett några betydande förändringar i organiseringen av Helsingfors stads krisorganisation, det vill säga coronasamordningsgruppen och dess undergrupper. Baserat på iakttagelserna i utredningen har även krisorganisationerna inom sektorerna och andra sammanslutningar inom stadskoncernen fungerat väl under hela pandemin. Under den utdragna krisen har krisorganisationerna inom sektorerna och andra sammanslutningar inom stadskoncernen uppnått en situation där verksamheten för att skapa lägesbilder, bereda ärenden och fatta beslut har varit effektiv och ändamålsenlig.
Staden har upprätthållit den lägesbildsnivå som uppnåddes under 2021. Framtagandet av lägesbilder har blivit en rutin, som inte längre innebär en särskilt stor belastning för de parter som ansvarar för sammanställandet av dem. På grund av pandemins förändrade karaktär krävs emellertid tydligare prioritering och att man genomför en slags kostnads-nyttoanalys för att utveckla framtagandet av lägesbilder.
Under granskningsperioden har den interna och externa kommunikationen fortsättningsvis fungerat på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunikationsfärdigheter är nära integrerade i verksamheten hos olika krisorganisationer i staden. Också kommunikationssamarbetet mellan olika aktörer i huvudstadsregionen har varit fortsatt stark.
Att coronakrisen drar ut på tiden innebär fortsättningsvis en ojämn utmaning för personalen inom stadens olika sektorer. Samtidigt har effekterna av krigssituationen i Ukraina ökat bördan för vissa personalkategorier. Också trycket på eftervård efter coronakrisen och den brist på arbetskraft som fanns redan före krisen påverkar i hög grad orkandet hos stadens personal.
Bakgrundsinformation
Utredningen genomfördes av KPMG Oy, ett konsultföretag för företagsledning. Utvecklingen under det andra coronaåret har bedömts mot bakgrund av iakttagelserna från de tidigare utredningarna som gjordes 2020 och 2021. Fokusområdena i utredningen var krisledningsmodellens funktion och allmänna organisation, skapandet av den lägesbild som krävs för krishanteringen, beslutsförmågan och beslutsprocesserna hos stadens krisorganisation samt kommunikationen. Åtgärder för att förbättra hanteringen av eventuella nya smittotoppar inom coronapandemin eller liknande undantagssituationer kommer att planeras på grundval av utredningen. I utredningen ingår ingen bedömning av vilka effekter åtgärderna i samband med coronakrisen har haft på invånare eller intressegrupper.
Utredningen fokuserar på perioden mellan sommaren 2021 och sommaren 2022, då också coronaviruspandemin förändrades avsevärt. Under denna tidsperiod på ett år kom den globala spridningen av den nya omikronvarianten och en signifikant smittökning. Den nya variantens betydande spridningsförmåga utgjorde en utmaning för olika länders hälso- och sjukvårdskapacitet. Den relativa andelen av allvarliga sjukdomsfall och dödlighet i förhållande till infektionsfrekvensen sjönk dock betydligt till följd av förändringarna i virusets egenskaper, den ökade vaccinationstäckningen och utvecklingen av behandlingsmetoderna.
Under det gångna året förändrades också attityden till coronapandemin globalt, och strävan efter ett mer normalt liv syntes våren 2022 i form av omfattande avskaffande av restriktioner och i medborgarnas och mediernas inställning till krisen. Dels bidrog till detta också de nya internationella kriserna, såsom kriget i Ukraina och dess spridningseffekter.
Huvudsyftet med den uppföljande utredningen var att sammanställa de viktigaste lärdomarna, framgångarna, goda praxis och andra faktorer från coronakrisen som varade i över två år, vilka bör beaktas eller utvecklas i stadens krisledning och krisledningssystem för liknande långvariga kriser. I utredningen har också verksamheten i sektorernas egna krisorganisationer granskats mer ingående än tidigare.
I samband med utredningsarbetet hördes medlemmar i Helsingfors stads coronasamordningsgrupp, personer som deltagit i kriskommunikationen och experter som arbetade med olika förberedande uppgifter. Upphovsmännen bakom utredningen har haft tillgång till samordningsgruppens mötesmaterial och beslutsdokument samt till det lägesbildsmaterial som Helsingfors stad har tagit fram. Upphovsmännen har också fått ta del av material som staden producerat i samband med beslutsfattandet och verkställandet av beslut under coronakrisen samt uppdaterade lägesbilder om uppföljningen av krisens verkningar i olika målgrupper. Ett separat dokumentationsmaterial som upphovsmännen hade tillgång till var Helsingfors stadskoncerns beredskapsinstruktion och material i anslutning till kommunikation och medieövervakning som producerats och analyserats av Helsingfors stad och dess samarbetspartner.
Mer om ämnet:
KPMG: Selvitys koronakriisin opeista, hyvistä käytännöistä ja muutostarpeista kriisijohtamisen näkökulmasta (på finska)
Bild: KPMG
