Stadsstyrelsen föreslår uppdatering av skötsel och användningsplaner för naturskyddsområden i Stansvik och Österängen på Degerö

Helsingfors stadsstyrelse beslutade vid sitt sammanträde den 20 juni föreslå uppdatering av skötsel- och användningsplanerna för naturskyddsområdena i Degerö.
Luonnonsuojelualue Laajasalossa. Kuva: Sofie Jokinen

Helsingfors stadsstyrelse beslutade vid sitt sammanträde den 20 juni föreslå NMT-centralen i Nyland att skötsel- och användningsplanerna för naturskyddsområdena Stansvikens lund och gruvområde samt Österängens dal för år 2022–2031 förstärks och att fridlysningsbestämmelserna ändras.

Stansvikens lund och gruvområde ligger på västra Degerö i Östra Helsingfors. Naturskyddsområdet har en yta på 5,44 hektar och dess syfte är att bevara bergängen, bergslunden, klibbalskärret och gruvschakten. På området har man brutit järnmalm och kalk på 1700- och 1800-talen och gruvområdet är en fasta fornlämning.

Österängens dals naturskyddsområde ligger på östra Degerö, i Jollas, norr om Tomteberget. Naturskyddsområdet på 7,18 hektar är ett värdefullt objekt för vegetation och flora som också är en del av ett värdefullt fladdermusområde. Där växer flera sällsynta och hotade växter i Helsingfors.

I de nya skötsel- och användningsplanerna för 2022–2031 har man på nytt granskat styrningen av rekreationsanvändning på områdena och målen för skydd och skötsel. Man har förslagit åtgärder för att nå målen. Stadsstyrelsen föreslår bland annat begränsning av fri tillgång till området och styrning till endast de markerade friluftsstigarna i Stansvikens lund och gruvområde.

Slitaget på Österängens dals naturskyddsområde ska förhindras genom att på ett mer effektivt sätt styra var och hur människor rör sig. I skötsel- och användningsplanerna för Österängens dals naturskyddsområde har stadsstyrelsen förslagit som mål för naturskyddet att återställa naturtyperna till naturtillstånd med ett representativt artbestånd.

Utredning om social- och patientombudsmannens verksamhet 2021

Stadsstyrelsen antecknade en utredning om social- och patientombudsmannens verksamhet år 2021. Social- och patientombudsmannen har till uppgift att handleda och hjälpa kunder/patienter samt att upplysa om och främja deras rättigheter.

Under år 2021 kontaktades Helsingfors social- och patientombudsman 1 944 gånger. År 2020 var antalet kontakter 1 812. Över hälften av kontakterna gällde hälsovårds- och missbrukartjänster. Ombudsmannen kontaktades, precis som tidigare år, då man var missnöjd med vården, servicen eller bemötandet.

Kontakterna som hade att göra med coronapandemin gällde besöksbegränsningarna inom dygnetruntvården. De som väntat länge på icke-akut vård frågade om sina rättigheter. Efter att vaccinationerna inleddes fanns det missnöje med oklara och varierande riktlinjer samt vaccinationsarrangemangen. Bland kontakterna framfördes missnöje för medicin- och patientskador som hade att göra med vaccinationer, dokumentering av vaccinationer och coronaintyg.

Social- och patientombudsmannen har årligen i sina utredningar framfört problem och missförhållande inom social- och hälsovårdstjänsterna. Utvecklingsobjekten utnyttjas vid utvecklandet av servicen.

Stadsstyrelsens alla beslut kan läsas på sidan med beslutsmeddelanden (på finska). Beslutsmeddelandet är tillgängligt tills protokollet publiceras. Stadsstyrelsens protokoll kan läsas här.

Bild: Sofie Jokinen