I Finland finns det hundratals konstgräsplaner där materialet förnyas med jämna mellanrum vartefter det blir utnött. Det finns för närvarande inga hållbara sätt att hantera konstgräs som tas ur bruk i Finland, i synnerhet inte konstgräs som är i dåligt skick. Utmaningar när det gäller att återvinna materialet i konstgräs är bland annat att mattorna består av flera olika sorters plast. Dessutom innehåller mattorna andra fyllnadsmaterial, som gummigranulat och sand, samt tillsatser, som UV-skyddsmedel och flamskyddsmedel, som försvårar hanteringen.
I en utredning som genomfördes i samarbete mellan städerna Helsingfors, Esbo, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg och Vanda undersöktes vilka alternativ för återvinning av konstgräs det finns. I stora städer finns det ett avsevärt behov av att få hållbara verksamhetsmodeller för återvinning av konstgräs och å andra sidan även ansvar för att lyfta fram god anskaffningspraxis. Utredningen genomfördes av Ramboll.
Konstgräs av många olika plastsorter är svåra att återvinna
Konstgräsmattor som använts på planer av högre kvalitetsnivå används redan nu på nytt på träningsplaner av lägre kvalitetsnivå och på andra ställen, som skolgårdar, lekplatser eller utkastplatser på discgolfbanor. Återanvändning har en betydande roll när det gäller att utnyttja konstgräsmattors fulla potential, eftersom det material och det arbete som använts för att tillverka konstgräset då utnyttjas till fullo. Utmaningen med återanvändning är dock att mattan töjs ut och fyllnadsmaterialet sprider sig samt själva ominstallationen av mattan. Återanvändning är dock ingen lösning på avfallsproblemet med använt konstgräs, eftersom det även efter återanvändningen vore viktigt att återvinna konstgräsmaterialet.
Det skulle också gå att återvinna materialen i konstgräsmattorna till nya råvaror, men alltid finns det inte information om vilka alla material och plastsorter som finns i mattorna. Mattor av en enda plastsort skulle vara lättare att återvinna, och det skulle finnas en större efterfrågan på råvaran än på en blandning av olika plastsorter. Om konstgräsmattor kan tillverkas av en enda plastsort i framtiden, underlättas materialåtervinningen.
Enligt konstgräsutredningen är antalet konstgräsmattor som ska förnyas inte tillräckligt stort i Finland för att det ska vara lönsamt att inrätta en separat produktionsanläggning för återvinning av konstgräs i landet. I Finland saknas det helt företag som till exempel avskiljer fyllnadsmaterial eller återvinner konstgräsmattor. När konstgräset har nått slutet av sin livslängd och man skulle vilja utnyttja materialet som råvara för nya ändamål, kan återvinningen med andra ord inte göras i Finland. På andra håll i Europa finns det mekaniska anläggningar specialiserade på återvinning av konstgräsmaterial, men att transportera material utomlands medför kostnader och utsläpp och kräver tillstånd för avfallstransport. För närvarande är det förmånligaste alternativet att återvinna konstgräs i Finland att bränna det till energi.
Pilotprojekt för nedmontering ger praktisk information om nuläget
Våren 2024 började Helsingfors testa lösningar för cirkulär ekonomi för konstgräs som monteras ner. I pilotprojektet letar man på marknaden efter hållbara verksamhetsmodeller för återvinning av konstgräs som är utnött. Testningarna genomfördes i samband med renoveringen av konstgräsplaner. Erfarenheterna från pilotprojektet kommer att komplettera den nationella utredningen. Resultaten av pilotprojektet fås våren 2025.
Enligt en EU-förordning får gummigranulat inte längre säljas eller användas som fyllning på nya planer efter 2031. Helsingfors har varit förutseende i fråga om förbudet genom att ersätta gummigranulatet på nya planer med biobaserade fyllnadsmaterial och utreda erfarenheterna av att använda dem. Till fyllnadsmaterialen som testas i försöket hör bland annat träflis, granulat av olivkärnor och olika typer av belagd sand. Man har också vidtagit olika åtgärder för att förhindra att gummigranulat sprider sig från planerna i omgivningen.
Helsingfors främjar cirkulär ekonomi för plast
Helsingfors stad har som mål att främja lösningar för cirkulär ekonomi och både minska utsläppen och stödja en hållbar användning av naturresurser och material. I åtgärdsprogrammet för cirkulär ekonomi och delningsekonomi försöker staden hitta sätt att främja den cirkulära ekonomin för plast, särskilt inom byggandet av infrastruktur, grönområden och idrottsplatser. Åtgärderna påskyndas av det EU LIFE-finansierade nationella projektet PlastLIFE som Helsingfors deltar i.
