Slutsatsen av utvärderingen är att Helsingfors inom många områden är en föregångare i fråga om verkställande av hållbar utveckling och bra på gång i förverkligandet av många mål för hållbar utveckling, och att staden har utfört ett långsiktigt arbete för många mål sedan den första lokala agendan för hållbar utveckling publicerades år 2002. Det finns dock även utmaningar, till exempel att de konsumtionsrelaterade koldioxidutsläppen och förbrukningen av naturresurser per invånare är på en hög och ohållbar nivå. Många hållbarhetsteman, såsom minskning av ojämlikhet och tryggande av den ekologiska hållbarheten, utvecklas också långsamt och kräver kontinuerligt och långsiktigt arbete.
En omfattande granskning av hållbarheten kräver ytterligare satsningar och reflektioner kring vad hållbarhetsomvälvningen innebär för staden, hur motstridiga hållbarhetsmål ska samordnas samt hurdana mål på lång och medellång sikt Helsingfors stad borde ha. De viktigaste åtgärderna för främjande av hållbar utveckling anknyter i Helsingfors till markanvändning och byggande, främjande av välbefinnande och hälsa, fostran, livskraft, upphandlingar och sysselsättning.
Hållbarheten måste främjas genomgående i stadsorganisationen och mellan stadens olika program. I synnerhet konflikten mellan stadens tillväxt och tryggandet av naturvärden och den närliggande naturen har lyfts fram allt mer och kräver samordning.
Även risker, säkerhet och beredskap som anknyter till stadens verksamhet lyfts fram mer i den nya utvärderingen än i de tidigare utvärderingarna 2019 och 2021.
Framgångar inom olika delområden
Framgångar i verkställandet av hållbar utveckling finns i alla sektorer.
Kettu-modellen för hållbar utveckling har integrerats i småbarnspedagogiken och en lärstig för hållbar utveckling utvecklas. Främjande av kulturell jämlikhet har lyfts fram som ett viktigt fokusområde inom stadens kultursektor – Helsingfors har många kulturtjänster i olika områden som mångsidigt beaktar olika befolkningsgrupper. Aktivt arbete för jämställdhet och jämlikhet utförs också i stadens övriga verksamhet.
Produktionen av förnybar energi har ökat, och energieffektiviteten i byggandet och luftkvaliteten har förbättrats i Helsingfors. Hanaholmens kolkraftverk stängdes våren 2023. Antalet naturskyddsområden har ökat sedan 2021.
Med hjälp av stadsförnyelsemodellen försöker man minska skillnaderna mellan områdena och förbättra bostadsområdenas trivsel och attraktionskraft samt möjliggöra kompletteringsbyggande av hög kvalitet.
Servicekedjorna för mentalvård och grundskolelevernas lärande och kunnande i fråga om känslo- och interaktionsfärdigheter har utvecklats, och man har satsat på att stödja rörlighet och hobbyverksamhet. Man har till exempel tagit i bruk nya verksamhetsmodeller och tjänster som stöd för äldre människors rörlighet
Utvecklingsobjekt
Vid sidan av framgångarna finns dock även hållbarbetsutmaningar. Bland dessa framträder särskilt takten på minskningen av växthusgasutsläppen, beredskap för extrema väderfenomen som blir allt kraftigare i och med klimatförändringen, utvecklingen mot större ojämlikhet och segregationen, stadsbornas, i synnerhet de ungas, psykiska välbefinnande och ensamhet samt tillgången på arbetskraft.
— Helsingfors är starkt engagerat för hållbarhet – social, ekologisk, ekonomisk och kulturell. För var och en av dessa vill vi genom konkreta åtgärder visa vår vilja och strävan att bli bättre. Största delen av Agenda 2030-målen kräver uttryckligen ett starkt lokalt verkställande. Städernas uppgift är att driva på statsnivån och genom sitt eget exempel kräva ett ambitiöst och orubbligt grepp, säger Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen.
— Under de senaste åren har världen visat sig vara ovanligt instabil. Trots detta och egentligen just därför måste vi målmedvetet fortsätta att genomföra åtgärderna för hållbar utveckling. Kursen måste vara klar. Hållbara städer och samhällen spelar en viktig roll för att främja fred, välstånd och stabilitet på lokal nivå. Till en hållbar framtid hör, vid sidan av ekologiska frågor, på ett väsentligt sätt också att välfärden och den sociala hållbarheten tryggas. Framför allt måste vi värna om välfärden för våra barn och unga genom konkreta åtgärder som ger hopp för framtiden. Största delen av helsingforsarna upplever sin livskvalitet och hälsa som goda, men särskild oro har under de senaste åren orsakats av skillnader i välfärden mellan befolkningsgrupper och av barns och ungas psykiska välbefinnande. Därför bör vi i Helsingfors fästa vikt vid bekämpningen av regional differentiering och vid barns och ungas välbefinnande.
— Utvärderingen som nu publiceras är ett verktyg med vilket vi följer och analyserar vår utveckling i förhållande till de globala målen och vår egen stadsstrategi. Med hjälp av utvärderingen utvecklar vi Helsingfors mätare för hållbar utveckling och ledning genom information”, säger borgmästare Vartiainen.
Hållbar utveckling som en del av ledningen och planeringen av verksamheten
Under den pågående fullmäktigeperioden, som sträcker sig fram till år 2025, är ett mål att hållbar utveckling ska integreras i Helsingfors stads ledning, verksamhets- och ekonomiplanering samt andra kärnprocesser. Även budgeteringen för hållbar utveckling utvecklas.
Man vill identifiera de långsiktiga utmaningarna och målen bättre, stärka kärnprocessernas roll och öka effekten av program på stadsnivå i förverkligandet av målen för hållbar utveckling.
Förståelsen för och kunskapen om hållbarhetsfrågor inom stadsorganisationen stärks exempelvis genom utbildning för personalen, och sektorerna, affärsverken och stadskoncernen får stöd i arbetet för hållbar utveckling. Helsingfors fortsätter och stärker också sina internationella och nationella partnerskap inom hållbar utveckling. Helsingfors strävar efter att aktivt lära sig av god praxis i andra städer, och å andra sidan dela med sig av sitt eget hållbarhetskunnande och därigenom stöda andra städers arbete internationellt och nationellt.
FN:s medlemsstater avtalade 2015 om målen och åtgärdsprogrammet för den hållbara utvecklingen. Denna handlingsplan Agenda 2030 syftar på att nå en hållbar utveckling där miljön, ekonomin och människan beaktas jämlikt. Från agenda till handling 2023-utvärderingen om hållbar utveckling överlämnas till FN i juli.
Utvärderingen Från agenda till handling 2023 har publicerats på webbplatsen Hållbara Helsingfors på adressen hallbarhet.hel.fi. På webbplatsen finns också nyheter på temat hållbarhet.
