I utlåtandet motsätter sig stadsstyrelsen ett antal ändringar som föreslås i utkastet till regeringsproposition. Ändringarna gäller en engångsnedskärning av övergångsutjämningen som endast riktas till Helsingfors, ändringar i riskkoefficienten för räddningsväsendet, att den invånarbaserade delen av finansieringsandelen för hälsa och välfärd minskar trots att hela finansieringsandelen ökar och avsikten att beakta den relativa ändringen i indikatorerna för hälsa och välfärd.
Stadsstyrelsen anser att finansieringssystemet borde belöna effektivitet och en ändamålsenlig användning av medlen i stället för att uppmuntra till att förbruka finansieringen fullt ut. Propositionen strider mot den motivering som anges för ändringarna och de nationella mål för välfärdsområdena som för närvarande bereds.
– Ett nationellt mål är att ambitiöst fortsätta utvecklingen av verksamheten och ekonomin i alla välfärdsområden. Den aktuella propositionen med förslag till ändring av finansieringslagen tar bort alla incitament till att nå detta mål, konstaterar borgmästare Juhana Vartiainen, som är ordförande för Helsingfors stadsstyrelse.
– Propositionen innebär att välfärdsområdena bestraffas om de sköter sin ekonomi ansvarsfullt: om ett område lyckas balansera sin ekonomi skär staten ner finansieringen och gör godtyckliga ändringar i fördelningen av medlen. Detta är mycket problematiskt och förmedlar ett kraftfullt budskap om att överraskande ändringar i hur finansieringen fördelas är möjliga även framöver utifrån enskilda områdens ekonomiska situation.
Stadsstyrelsen konstaterar att finansieringen av social- och hälsovården bör vara förutsägbar och stabil och finansieringssystemet rättvist. Ett förslag som går ut på att rikta nedskärningen till det område som lyckats behålla ekonomin i balans gör ekonomistyrningen mycket svårare och försvagar den allmänna tilliten till att finansieringssystemet är fungerande och rättvist.
Om propositionen genomförs kommer inget välfärdsområde att ha incitament att göra reformer som ökar produktiviteten. Vi är rädda för att balanseringen av resultatet leder till nedskärningar. Detta leder sannolikt till att kostnaderna ökar på riksnivå. Förslaget undergräver möjligheten att bygga upp social-, hälsovårds- och räddningstjänsternas ekonomi i Finland på en hållbar grund, konstaterar stadsstyrelsen.
Propositionen innebär en nedskärning på 35 miljoner euro för Helsingfors
Fördelningen av de engångsbesparingar i övergångsutjämningen som föreslås i propositionen får betydande konsekvenser för Helsingfors. Om den föreslagna nedskärningen i övergångsutjämningen på 35 miljoner euro endast riktas till Helsingfors innebär det kalkylmässigt exempelvis nästan 300 000 läkarbesök vid hälsostationer eller 700 000 hemvårdsbesök.
Nedskärningen skulle även påverka Helsingfors möjligheter att erbjuda HUS-sammanslutningen tillräcklig finansiering, trots att även HUS-sammanslutningen har lyckats balansera sin ekonomi med avsevärda anpassningsåtgärder.
Helsingfors anser att engångsbesparingar som stakats ut i planen för de offentliga finanserna bör drabba alla områden jämlikt i förhållande till den kalkylerade finansieringen. En sådan fördelning innebär en nedskärning som motsvarar mindre än 0,1 procent av respektive välfärdsområdes driftskostnader. En sådan sparåtgärd äventyrar inte något välfärdsområdes förmåga att tillhandahålla de lagstadgade tjänsterna.
