Helsingfors stads åtgärdsprogram för Östersjön framskrider snabbt trots coronaviruset. För programperioden 2019−2023 har man redan fastställt 111 åtgärder som Helsingfors ska vidta för att skydda vattendragen. Av dessa har 81 redan inletts och åtta har slutförts.
Av programmets åtgärder framskred i synnerhet bekämpningen av nedskräpningen, åtgärderna för miljövänligt båtliv samt utvecklingen av partnerskap och nätverk under förra året. En del av åtgärderna är av fortlöpande karaktär.
”Att staden lyckas främja målen i sitt åtgärdsprogram så här bra trots pandemin är ett tydligt tecken på hur engagerad Helsingfors stad är i att agera för ett friskare Östersjön. Vi ger inte upp trots svårigheterna”, säger Helsingfors stads miljödirektör Esa
Nikunen.
Bekämpningen av eutrofiering etableras
I programmet ingår 25 åtgärder som siktar på att minska näringsbelastningen, 18 dessa hade redan inletts eller pågick i slutet av 2020. De inledda åtgärderna gäller hantering av överflöden av avloppsvatten, trafik, forskning i jordbrukets inverkan på vattendragen samt avlägsnande av näringsämnen.
Ett nytt initiativ var ett försök med eldriven vattentrafik, som var en idé från den deltagande budgeteringen och som genomfördes tack vare stadens havsstrategi och Forum Virium. De åtgärder som anknyter till jordbruket och upprätthållandet av grönområden är av fortlöpande karaktär.
Av de 18 åtgärder som anknyter till nedskräpning, skadliga ämnen och buller hade 14 inletts eller var i gång och medan två hade slutförts i slutet av 2020.
Genom Östersjöutmaningens snabba försök främjades bekämpningen av nedskräpningen. De deltagande företagen utredde möjligheterna att filtrera bort mikroplaster ur dagvatten från vägtrafiken med hjälp av en växtvägg, användning av ett nytt slags skräpinsamlingsfartyg i Helsingfors havsområden, möjligheterna att använda plastskräp som samlats in på stränderna för produktion av SUP-brädor med 3D-skrivare samt mängden plast som hamnar i passagerarfärjornas matavfall.
Fortbildningen om skadliga ämnen för ekostödpersoner samt den riskhanteringshelhet för industriellt avloppsvatten som utvecklats genom ett internationellt projektsamarbete (BEST-projektet) slutfördes.
En ren och trygg sjötrafik som mål
Av de tolv åtgärder som är kopplade till en ren och trygg sjötrafik var pågick nio medan två slutfördes. De miljöbaserade prisincitamenten för fartygstrafiken vidareutvecklades, och man gjorde förberedelser för utökade investeringar i landström och utnyttjande av nya avfallsfraktioner för fartygstrafiken.
Man började förbereda byggandet av en båtbottentvätt och gjorde en utredning av skadliga ämnen vid småbåtsvarv. Nationella kampanjer om skadliga ämnen och undervattenbuller ordnades för båtklubbar. Upprätthållandet av den maritima beredskapen för oljebekämpning och utvecklingen av hanteringen av störningssituationer i små vattendrag är nu en fortlöpande verksamhet vilket är resultatet av utvecklingsarbete
Under Finlands miljöcentrals ledning planerades en kampanj som man kartlägger den känsliga undervattensnaturen i Helsingfors havsområden. Försök med att rekonstruera den marina naturen bereddes i samarbete med Forststyrelsen.
En hållbar användning av skärgården och beaktande av hållbarhet i konsumtionen främjades till exempel i projektet Urban Eco Islands. Främjande av hållbar turism ingick till exempel i principerna för hållbar turism, Biennalens Ekokompass-system och Helsingfors Hamns Sustainable Travel Finland-certifikat.
Staden vill vara aktiv i skyddet av Östersjön
En viktig del av åtgärdsprogrammet för Östersjön är att stöda och utveckla Östersjöutmaningens partnernätverk. I slutet av 2020 var 315 organisationer med i nätverket. De har förbundit sig till att göra mer för att skydda Östersjön än vad lagen kräver.
Av de 44 åtgärder som anknyter till ett aktivt Östersjömedborgarskap har 31 inletts eller är i gång, och tre har slutförts. Beträffande kommunikation och nätverkande har man bland annat aktiverat Östersjöutmaningens partnernätverk i Finland och på internationell nivå samt utvecklat Östersjöpanelen på lokal nivå i samarbete med Helsingfors universitet.
Företagssamarbetet framskred också genom de snabba försöken och den marina strategin. För att öka den allmänna medvetenheten deltog man i kampanjer om nedskräpning och om dagvatten som leds till vattendragen. Genom projektet SATAKOLKYT och Östersjödagen genomfördes grupprojekt för ungdomar. Samarbetet med Tallinn och S:t Petersburg främjades, och den internationella spridningen av god praxis främjades genom BSR WATER-projektsamarbetet.
Bakgrund till Östersjöutmaningen och åtgärdsprogrammet
I Östersjöutmaningen, som Helsingfors och Åbo städer lanserade för 15 år sedan, förbinder sig städerna till att genomföra mångsidiga program för att skydda vattendragen.
På hösten 2018 godkände Helsingfors och Åbo stadsstyrelser åtgärdsprogrammet för Östersjön för 2019–2023. Programmet har fem målsättningar: klara kustvatten, en välmående marin natur, ren och trygg sjöfart, planmässig användning av vattenområden och ett aktivt Östersjömedborgarskap.
Klimatförändringen gör det svårare att skydda Östersjön. I programmet beaktas i högre grad än tidigare den ökade belastningen på Östersjön och i synnerhet kustvattnen i och med att klimatet förändras, samt stadens övriga strategier och program, till exempel stadsstrategin, programmet Kolneutralt Helsingfors, dagvattenprogrammet och den marina strategin.
Programmet genomförs av stadsmiljösektorn, stadskansliet, kultur- och fritidssektorn, sektorn för fostran och utbildning, Helsingfors Hamn och Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). I stadens interna arbetsgrupp för Östersjöutmaningen ingår dessutom representanter från affärsverket byggtjänsten Stara, Helsingfors räddningsverk och Helsingfors universitet.
Ytterligare information
Helsingfors och Åbo städers
åtgärdsprogram för Östersjön 2019–2023(Länk leder till extern tjänst)
Östersjöutmaningens websidor(Länk leder till extern tjänst)
Bild: Marianne Saviaho.