Hux, alltså utbildning som handleder för examensutbildning, är en ny utbildningsform, som har element av bland annat det som förr kallades för tionde klassen och VALMA.
Hux-koordinatorn Sonja Andersson har lång erfarenhet av tionde klassen och säger att Hux-utbildningen har både för- och nackdelar jämfört med den.
– Tionde klassen blev ett år till i grundskolan då alla gjorde samma sak. De gemensamma ramarna ansågs hjälpa ungdomarna att hitta sina rutiner. Den nya utbildningen har mer valfrihet för studerande att hitta sin motivation, förklarar Andersson.
Valfriheten är bra eftersom det möjliggör att varje studerande kan fokusera på de ämnen och intressen som är viktiga och relevanta för en själv – men det kräver också mer självständighet av studerandena.
– Det är en utmaning. Därför skulle det vara bra om det kunde styras upp lite mer. Riktlinjerna för utbildningen preciseras efter hand, säger Andersson.
Viktigt att ge möjligheten
De studerande som deltar i Hux-utbildningen är en väldigt heterogen grupp. En del har till exempel inget avgångsbetyg från grundskolan.
– Men så är det sådana som gjort en för snäv ansökan i den gemensamma ansökan med resultatet att vi har studerande, som blivit utan studieplats med nästan 8 i medeltal i läsämnen, berättar Andersson.
Hon påpekar också att pandemin slog hårt till mot ungdomar.
– En del av dem som går här har blivit drabbade av de tunga åren. De behöver förstärka grundkunskaperna och på nytt hitta vanan att både vara i grupp och hitta sin egen väg, säger Andersson.
Enligt henne är den berörda gruppen värd att få en helt egen utbildning.
– Det är viktigt att ungdomarna ges en möjlighet också efter grundskolan. Vi väljer inte själva när vi får bagage, orsakerna till varför man behöver utbildningen kan vara väldigt olika.
Vill höja vitsorden
15-åriga Sami Korander sökte till Hux-utbildningen eftersom hen inte kom in på den gymnasieutbildning hen ville.
– Jag tar ett mellanår då jag förstärker mina kunskaper och försöker komma på vad jag vill göra efter gymnasiet, säger Korander.
Under Hux-året vill hen förstärka sina kunskaper i matematik, historia, kemi och fysik. Även hens medstuderande, 17-åriga Mohammed Sahib, går Hux-utbildningen av liknande orsaker.
– Jag försöker höja vitsorden och har olika alternativ för vad jag gör efter det här året, säger han.
De är två av de totalt cirka 40 studerandena som går Hux-utbildningen i år. Eftersom alla har en personlig studieplan har studerandena inte så mycket gemensam undervisning, men alla har gjort vissa uppgifter i modersmål och matematik.
Prova på gymnasiestudieavsnitt
Under Hux-utbildningen har studerandena möjlighet att prova gå en period i ett gymnasium eller delta i undervisningen i en yrkesskola. Korander ska till exempel läsa fyra studieavsnitt på Tölö gymnasium och Sahib ska antagligen testa både gymnasie- och yrkesstudier.
– Jag vill framförallt bli läkare, men jag är också intresserad av billackering och mycket annat, säger Sahib.
Ett alternativ för honom är att avlägga en Kombi-utbildning, dvs avlägga både student- och yrkesexamen, men då skulle gymnasieutbildningen ske vid Tölö gymnasiums vuxenlinje med studier kvällstid vilket han inte är så ivrig på.
Sonja Andersson poängterar att Hux-utbildningen ger en utmärkt chans att prova på både yrkesutbildning och att till exempel läsa ett studieavsnitt i lång matematik.
– Som en del av Hux-utbildningen räcker det att studeranden bekantar sig med en utbildning, men man kan också avlägga kurser eller studieavsnitt och de räknas sedan till godo vid ett senare skede, förklarar Andersson.
Målet: en slutdestination
I grunden är tanken med Hux-utbildningen att alla får en chans att hitta en utbildning som passar dem själva.
Man behöver inte gå ett helt år på Hux-utbildningen. Det enda obligatoriska är två veckor av studiefärdigheter och karriärplaneringsfärdigheter samt valfria intressanta studier från två av de andra utbildningsdelarna.
Intresserade kan söka till Hux-utbildningen i den gemensamma ansökan under våren, men det är också möjligt att få en plats via kontinuerlig ansökan om man till exempel känner att den utbildning man valt för andra stadiet inte är rätt för en.
– Men jag rekommenderar att man innan man avbryter först diskuterar i sin egen skola med studiehandledaren eller karriärvägledaren. Det finns alternativ inom de olika läroanstalterna, men det här är naturligtvis ett alternativ, säger Andersson.
För Mohammed Sahib är höjda vitsord det bästa som kunde hända under Hux-året.
– Att jag lyckas med det, säger han.
För Sami Korander handlar det mer om att hitta rätt bransch. Just nu velar hen mellan att bli bagare för att kunna starta eget kafé eller att studera webbdesign.
– Jag rekommenderar Hux, här får man den hjälp man behöver och får göra ett schema enligt egna behov. Själv vill jag hitta på vad jag vill göra med mitt liv, få en slutdestination, säger hen.
Text & foto: Michaela von Kügelgen
