Kulturens, idrottens, bibliotekens och ungdomstjänsternas år 2023 – nytt bibliotek och mer omfattande näridrottsnätverk är på väg

År 2023 använder Helsingfors ungefär 270 miljoner euro för att producera kultur- och fritidstjänster. Målet är att stadsborna efter coronatiden ska hitta tillbaka till Helsingfors högklassiga tjänster. I år grundas stadsbibliotekets 38:e verksamhetsställe i Helsingfors och man utvecklar ett mångsidigt nätverk av näridrottsplatser som betjänar alla Helsingforsbor.
Luistelijoita Brahen kentällä.
Skridskoåkare på Braheplanen i Helsingfors.

Helsingfors satsar i år på livskraftiga kultur- och fritidstjänster.  ”Staden är full av saker att göra för Helsingforsborna och just kultur- och fritidstjänsterna gör Helsingfors till en unik stad och till en fin plats att bo på. I år koncentrerar vi oss i synnerhet på att Helsingforsborna, nu efter att coronapandemin avtagit,  återvänder stadens högklassiga tjänster. Vårt mål är att stadens bibliotek, idrottsplatser, ungdomslokaler samt kulturcentrum och museer ska besökas sammanlagt 23 miljoner gånger under året”, berättar tf. sektorchef för kultur- och fritidssektorn Laura Aalto.  

Staden använder 2023 ungefär 270 miljoner euro på kultur- och fritidstjänster.  Av denna summa beviljas 74 miljoner euro i understöd till organisationer samt aktörer inom kultur- och idrottsbranschen i Helsingfors. Stadens mål är att få sammanlagt 36 miljoner euro i försäljningsintäkter från kultur- och fritidstjänsterna. 

Tillräckligt och mångsidigt näridrottsnätverk för att betjäna Helsingforsborna jämlikt som mål  

Att främja alla Helsingforsbors fysiska aktivitet får en allt viktigare roll. Särskilt de äldres möjligheter att ge sig av för att röra på sig och utöva gemensamma hobbyer förbättras. Inom idrottstjänsterna koncentrerar man sig dessutom 2023 på att utveckla näridrottsplatserna och förbättra de digitala tjänsterna. Stadens bokningssystem för lokaler och kursplatser samt webbplatsen för idrott och motion förnyas.  

”I slutet av 2022 godkändes stadens program för näridrottsplatser.  Vårt syfte är att skapa ett tillräckligt och mångsidigt näridrottsnätverk som betjänar Helsingforsborna jämlikt. Vi iståndsätter idrottsplatser som är i dåligt skick och skapar nya idrottsplatser där sådana inte finns. Dessutom utvecklar vi skolornas och daghemmets gårdar som en del av näridrottsplatsnätverket. Nya näridrottsplatser byggs först i Kronbergsstranden, på Blåbärslandet, i Nedre Malm och i Östra centrum”, säger idrottsdirektör Tarja Loikkanen.

Nytt bibliotek till Fiskehamnen, satsning på kulturtjänsternas dragningskraft  

Bibliotekstjänsterna bjuder Helsingforsborna på något nytt när stadens 38:e bibliotek grundas i Fiskehamnen. 

”Med Fiskehamnens familjebibliotek svarar vi på önskemålen från det nya bostadsområdets invånare. Det nya bibliotekets moderna, trivsamma lokal och mångsidiga tjänster kommer att betjäna alla. Biblioteket stöder också fint vårt mål att främja läsning och vår satsning på barn och unga”, berättar Katri Vänttinen, chef för bibliotekstjänsterna. 

Även stadsbibliotekets digitala tjänster förbättras när en av Finlands mest använda nättjänster - helmet.fi förnyas. Bibliotekens kunddatorer förnyas också och de utrymmen som är tillgängliga för stadsborna att boka kan i fortsättningen hittas lättare i den förnyade tjänsten Varaamo.

De olika bostadsområdenas och stadsdelarnas dragningskraft stärks med konstens och kulturens medel i synnerhet i stadsförnyelseområdena och kulturcentrens influensområden samt i Helsingfors centrum. Bland annat är beredningen av grundförbättringen och utbyggnaden av Stoa samt granskningen av Savoyteaterns förvaltningsmodell och satsningen på högklassiga distanstjänster inom kulturen aktuella.

I början av året skedde en organisatorisk förändring inom Helsingfors kulturtjänster, då HAM Helsingfors konstmuseum den 1 januari 2023 överfördes jämte personal till den nya stiftelsen HAM Helsingfors konstmuseum. Trots ändringen förblir museets konstsamlingar i stadens ägo. Stiftelsen HAM Helsingfors konstmuseums uppgift är att utöka, upprätthålla och lägga fram stadens konstsamlingar. 

Efter pandemin är behovet av ungdomsarbete allt större 

De ungas välbefinnande samt att förebygga ensamhet och utslagning är en av stadens viktigaste uppgifter efter coronapandemin. Inom ungdomstjänsterna satsar man uttryckligen på att stärka det högklassiga ungdomsarbetet. Dessutom utvecklar man och tar nya verksamhetsmodeller i bruk för att förebygga ungdomsvåld och ensamhet bland ungdomar.

”Vårt mål är att förbättra det tidiga stödet för psykiskt välbefinnandet i barnens och ungas vardag. Nu efter pandemin finns det ett allt större behov av det”, konstaterar ungdomsdirektör Mikko Vatka.