I stävjandet av klimatförändringen är det centralt att ersätta fossila bränslen med förnybara energiformer samt att satsa på energieffektivitet och på att spara energi. I dagsläget borde vi dock redan också vända blicken mot de utsläpp som konsumtionen orsakar. Granskningen av utvecklingen av kommunernas och städernas utsläpp visar att utsläppen minskat de senaste åren. Tyvärr kan man inte se en motsvarande utveckling i de konsumtionsbaserade utsläppen. Emellertid har också mängden tillförlitlig och jämförbar information om de konsumtionsbaserade utsläppen varit betydligt mindre.
Helsingfors har nu för andra gången kartlagt växthusgasutsläppen från stadsbornas konsumtion, det vill säga konsumtionens kolavtryck. Beräkningen gjordes inom ramen för projektet Kulma där man kartlade utsläppen av växthusgaser under 2022. Utöver Helsingfors deltog 19 andra kommuner i projektet.
Konsumtionens kolavtryck består av energiförbrukning, byggande, mobilitet, mat samt anskaffning av varor och tjänster. Kalkylmodellen som utvecklades för beräkningen preciserades ytterligare när man även inkluderade bland annat utsläppen från anläggningen av nya gator och vägar samt broar i utsläppen från byggandet. I beräkningen granskades också hur stugliv och stugägare påverkar de konsumtionsbaserade utsläppen.
”Utsläppen av växthusgaser från konsumtionen har beräknats med Kulma-modellen en gång tidigare. Under den andra omgången lyckades vi utveckla beräkningen och den ger nu mer omfattande information om byggandet av vägar, gator och broar samt i fråga om mobiliteten om inrikes flyg och fritidsbåtar. En intressant detalj är också granskningen av hur stugliv påverkar de konsumtionsbaserade utsläppen”, säger projektchef Emma Liljeström från Sitowise.
Utsläppen av växthusgaser från konsumtionen i Helsingfors var år 2022 sammanlagt 8,84 t CO2-ekv per invånare. År 2020 var de konsumtionsbaserade utsläppen 9,04 t CO2-ekv. I flera kommuner var de viktigaste utsläppskällorna inom konsumtion mat och energiförbrukning. Av växthusgaserna omfattade beräkningen koldioxid, metan och kväveoxidul.
I minskningen av de konsumtionsbaserade utsläppen finns enorm potential, men den förutsätter sociokulturella förändringar i människornas beteende. Kommunerna har möjlighet att stötta invånarna i klimatmässigt hållbara val genom att satsa på kollektivtrafik och måltider och erbjuda fjärrvärme med låga utsläpp. Kommunerna kan också påverka genom kommunikation och information.
”En betydande utsläppsminskningspotential finns i konsumenternas matval. Matens påverkan på utsläpp kunde beräknas tack vare ett fint samarbete med S-gruppen. Kommunerna har möjligheter att påverka genom att erbjuda daghems,- skol- och arbetsplatsmåltider med fler vegetariska alternativ och en mindre klimatpåverkan”, förklarar Lukes specialforskare Juha-Matti Katajajuuri.
Uppföljningen av de konsumtionsbaserade utsläppen, liksom även en strävan efter att få ännu noggrannare beräkningsresultat kommer att fortsätta även i framtiden. Kommunerna har betydande möjligheter att påverka minskningen av de konsumtionsbaserade utsläppen liksom klimatarbetet i övrigt, vilket betyder att man absolut behöver kontinuerliga uppföljningsdata.
”I beräkningen deltog 20 kommuner och i sakkunnignätverket som utvecklade metoden nästan 60 experter på området! Jag är mycket nöjd med de tillägg som gjorts till beräkningen och ser ivrigt fram emot fortsättningen”, gläder sig Liljeström.
Projektet genomfördes av Sitowise Oy tillsammans med Naturresursinstitutet. Utvecklingen av beräkningsmetoden fick stöd av projektets sakkunnignätverk som förutom representanter för föregångarkommunerna även omfattade sakkunniga från flera expertorganisationer i området. Beräkningen av utsläppen från matkonsumtionen möjliggjordes tack vare samarbetet med S-gruppen.
