Personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras närmaste är nöjda med hur munhälsovården fungerar i Nyland. De största utmaningarna upplevs inom hälsocentralstjänsterna och i fråga om utarbetandet och realiseringen av habiliteringsplanen. Detta framgår av en enkät i projektet Kehitysvammaisten hoitopolut (vårdvägar för personer med intellektuell funktionsnedsättning) till personer med intellektuell nedsättning och deras närmaste.
Enligt svarsgivarna finns det välfungerande praxis för att bemöta personer med intellektuell funktionsnedsättning inom munhälsovården. Beröm fick i synnerhet längre mottagningstider än vad som är normalt och särskild uppmärksamhet mot klienten. Som god praxis inom munhälsovården ansågs även sättet att berätta vad som ska hända härnäst, och användningen av bilder för att förtydliga förklaringarna.
Inom primärvården, dvs. hälsocentralstjänsterna ansågs problemet vara personalomsättningen, svårigheter att få mottagningstider och långa väntetider. Även oklar ansvarsfördelning och brist på uppföljning och övergripande vård kritiserades. Några respondenter upplevde att de är ansvariga för all vård av deras anhöriga med intellektuell funktionsnedsättning och att de konstant måste kämpa för sina närmastes rättigheter. De anhöriga oroar sig även för hur det går om de inte orkar eller kan kämpa.
Samma saker som ansågs vara i behov av utveckling, betonades även i den positiva responsen. Tack fick bland annat personalens kompetens, bemötandet av klienten och det tydliga vårdansvaret.
”Resultaten från enkäten tyder på att svarsgivarnas behov och tillmötesgåendet av dessa inte realiseras på bästa möjliga sätt i kommunerna. Vi förhåller oss allvarligt till resultaten och börjar arbeta för att förbättra vår verksamhet” säger Sanna
Svahn, ordförande för styrgruppen i projektet Kehitysvammaisten hoitopolut.
Enkäten till personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga genomfördes som webbenkät i november–december 2020. Enkäten gav en bild av hur hälsocentralstjänsterna, munhälsovårdstjänsterna, vården av sjukdomar kring intellektuell funktionsnedsättning respektive processen för planering av habilitering motsvarar behoven i nuläget hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Respondenterna ombads även att ge utvecklingsförslag.
Enkäten besvarades av 342 personer, och 6 procent av dem var personer med intellektuell funktionsnedsättning, 33 procent vårdnadshavare till minderåriga sådana personer, 23 procent vårdare eller assistenter som sköter hälsorelaterade ärenden för dem och 38 procent var närstående till dem.
Respondenterna var från nästan alla nyländska kommuner och samkommuner som deltog i enkäten. Flest respondenter var från Helsingfors (98) och Esbo (91). Enkäten visade inte några nämnvärda skillnader mellan stora och små kommuner.