Ekonomin för kommun-Helsingfors utföll något bättre än det budgeterade. Kommunernas bokslut för 2023 förbättras ytterligare av redovisningen av den högre skattesatsen för 2022, året före social- och hälsovårdsreformen, den s.k. skattesvansen för social- och hälsovårdsreformen. Verksamhetsintäkterna för kommun-Helsingfors var 19 miljoner euro mindre än i budgeten och verksamhetsutgifterna översteg budgeten med 78 miljoner euro. Lågkonjunkturen minskade markförsäljningsintäkterna, och lönelösningen samt den allmänna höjningen av kostnadsnivån ökade stadens utgifter.
Skatteinkomsterna uppgick till 2 038 miljoner euro. Skatteinkomsterna innefattar 222 miljoner euro i intäkter till följd av en högre skatteprocent från år 2022. Årsbidraget uppgick till 815 miljoner euro och resultatet var 437 miljoner euro, vilket är 12 miljoner euro mer än i budgeten. Från och med år 2024 har den högre skatteprocenten för tidigare år inte längre någon effekt.
Befolkningstillväxten kräver investeringar
Via sina skatteinkomster och övriga inkomster måste staden finansiera kostnaderna för tjänster och även dess investeringar. Den växande stadens ekonomiska jämvikt (över- eller underskott) beskrivs av kassaflödet från verksamheten och investeringarna i bokslutet. Resultaträkningens årsbidrag används för att finansiera stadens investeringar. Trots att räkenskapsårets resultat för 2023 var 437 miljoner euro, var kassaflödet från verksamhet och investeringar nätt och jämnt i balans, det vill säga 23 miljoner euro.
Invånarantalet i kommun-Helsingfors ökade kraftigt och befolkningstillväxten kräver också investeringar i servicebyggnader och stadsstrukturen. Kommun-Helsingfors investerar sammanlagt 849 miljoner euro, varav 289 miljoner euro i skolor och andra byggnader, 140 miljoner euro i stora trafikprojekt och 92 miljoner euro i gator och trafikleder.
Helsingfors investerar också mycket via dottersammanslutningarna, exempelvis investerar Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab över 186 miljoner euro i infrastruktur för kollektivtrafiken. Stadens investeringar kunde 99 % finansieras genom inkomstfinansiering. Lånebeståndet för kommun-Helsingfors ökade inte år 2023, utan lånebehoven överfördes till år 2024.
Social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi blev bättre än väntat
Social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi blev bättre än väntat. Sektorns inkomster utföll 43 miljoner euro bättre än det som förväntades i budgeten, bland annat på grund av en ökning av klientavgifterna, finansministeriets startbidrag samt ökningen av tjänster som produceras för kommun-Helsingfors.
Social-, hälsovårds- och räddningssektorns verksamhetsutgifter överskreds med sammanlagt 32 miljoner euro och verksamhetsbidraget utföll på -2 569 miljoner euro, vilket är 11 miljoner euro bättre än det som förväntades i budgeten. Sektorn fick 2 601 miljoner euro i statsandelar för välfärdsområdena. Årsbidraget uppgick till 40 miljoner euro och resultatet till 29 miljoner euro. Skillnaden mellan utfallet och de prognoser som lagts fram under 2023 förklaras särskilt av den större än förväntade tillväxten av verksamhetsintäkterna under slutet av året och i bokslutsskedet.
Helsingfors stads slutliga boksluts- och koncernbokslutssiffror färdigställs senare. Bokslutet för år 2023 behandlas i stadsstyrelsen 18.3.2024 och i fullmäktige 19.6.2024.
