Hur engagerad är Helsingfors i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling? Tisdagens diskussionsforum på stadshuset tog upp ett av dem, människovärdigt arbete och ekonomisk tillväxt.
För sju år sedan enades nästan 200 länder om 17 FN-mål för hållbar utveckling.
Helsingfors undertecknade sitt frivilliga åtagande att uppnå målen som den första staden i Europa och den andra i hela världen.
Förutom situationen i Helsingfors diskuterades arbetsförhållandena i olika delar av världen vid evenemanget som anordnades gemensamt av staden och FN-universitetets institut för forskning om utvecklingsekonomi (UNU-WIDER).
Medierna har hittat brister även i Finland
Biträdande professor Martha Chen tackade
Helsingfors och borgmästare Juhana Vartiainen för möjligheten att hålla tal om
rättvisa arbetsförhållanden och inofficiellt arbete.
Temat och särskilt det inofficiella arbetet diskuterades vid tisdagens evenemang och dess paneldiskussion av Harvard Kennedy Schools biträdande professor Martha
Chen, Kalliolan Setlementti ry:s gemenskapskoordinator Mohamed Ghonam, professor emerita vid universitetet London School of Economics Jo Beall och borgmästare Juhana Vartiainen.
Finländarnas arbetsförhållanden håller väl i internationella jämförelser. Arbetslagstiftningen och till exempel skyddslagen kräver att arbetsgivaren tar hand om arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet.
Vartiainen påpekar dock att det finns viss information och signaler om andra typer av arbetsförhållanden. Då arbetar man svart under dåliga arbetsförhållanden utan arbetsavtal eller förskottsinnehållningar.
"Det är inte fråga om stora grupper av människor men det är uppenbart att det förekommer exploatering även här. Omfattande övervakning saknas, men journalister har till exempel gjort ett bra jobb med att avslöja missförhållanden."
Han nämner att de mest sårbara grupperna på arbetsmarknaden är papperslösa, det vill säga de som saknar rättslig grund för att stanna i Finland.
"De fruktar repatriering och är tvingade att arbeta även under slaviska förhållanden, till exempel i restaurangernas kök. Problemet är inte särskilt omfattande men det är redan synligt."
Andra sysselsätter sig själva och arbetar långa dagar även om särskilt ungdomar kanske i verkligheten skulle vilja studera.
Chen från Harvard Kennedy School rapporterar att enligt internationell statistik är 45 procent av arbetskraften egenföretagare.
"Vi bör fästa stor uppmärksamhet på den typ av marknad där egenföretagare agerar och hur de utvecklas. Vi behöver också lära oss att förstå hur många saker påverkar egenföretagarnas ställning", säger Chen.
Arbetstagarnas ställning i plattformsekonomin har också blivit ett diskussionsämne och frågor har ställts till exempel om kurirpartnernas rättigheter är i ordning och om arbetsmetoderna är rättvisa.
Integrationen spelar en viktig roll
Städerna bör ha verktyg på plats för att ingripa i brister i arbetet.
"Men realismen måste också beaktas, eftersom den nationella lagstiftningen är den som reglerar arbetet. Men som städer kan vi inte räcka upp händerna utan vi kan göra mycket", säger Vartiainen.
I Helsingfors är man i full gång. Arbetsförmedlingen ger utförlig information om det finländska arbetslivet, inklusive arbetstagarnas rättigheter. Staden har också utarbetat egna riktlinjer för att förhindra exploatering av arbetskraft.
En framgångsrik integration av invandrare bidrar också till rättvisa arbetsförhållanden.
"De som har flyttat till Helsingfors har rätt till socialtjänster, hälsovård och skolgång."
Chen påpekar att tillgången till offentliga tjänster är mycket önskvärd även annanstans. Urbaniseringen går snabbt framåt då städernas roll som aktörer i skyddet av människors rättigheter kommer att öka.
Helsingfors har också en aktiv och omfattande tredje sektor som hjälp. Till exempel är den grundläggande idén med föreningen Kalliolan Setlementti ry att stödja och hjälpa människor i deras olika livscykler.
Ghonam vid Kalliolan Setlementti ry hade redan gedigen erfarenhet av detta i sitt tidigare hemland Egypten, där han som frivillig socialarbetare hjälpte människor att få sin utkomst. Vissa kunder fick sin utkomst av sin egen ko, andra av en symaskin.
Att göra business av inofficiellt arbete
I
början av evenemanget gav Denise Wall en bakgrund till FN:s mål för hållbar
utveckling.
Chen och Beall ger exempel på inofficiellt arbete som blivit eller blir en allt viktigare del av marknaden.
De indiska gatuförsäljarna har gjort stadskärnans torg till en marknadsplats för sig själva, vars verksamhet de planerar tillsammans. Myndigheterna har slutligen godkänt deras verksamhet, trots att de tidigare drivit bort dem utanför staden.
I Colombia får 1 200 sophämtare i 32 städer betalt enligt överenskommelse för sitt arbete. Det finns återvinningsbart material bland soporna.
Sophämtare kan vara de lägsta i arbetskraften, men detta bör inte generaliseras. I forskarnas intervjuer har framgått att några av dem har startat egna företag och klarar sig bra.
Barnarbetskraft i utvecklingsländerna är en svår fråga. Det finns föräldrar som definitivt vill hålla sina barn borta från arbetet. Å andra sidan finns det föräldrar som vill att sina barn kommer till sin arbetsplats och hjälper med arbetet efter skolan. Då hamnar de inte på gatorna och under gängens inflytande.
Stöd även för företagare
Vartiainen berättar att han ser positivt på det stöd som digitaliseringen ger. Till exempel bör det bli lättare att starta ett företag. För närvarande kräver det ett klargörande av en lång rad frågor och bestämmelser.
"Som stad gör vi vårt bästa och ger råd och bearbetar digitala plattformar för entreprenörer. I en idealisk värld kan du starta ditt eget företag på en halvtimme. Det är ännu långt kvar."
Ett sätt att förbättra invandrarnas situation skulle dessutom vara att garantera dem rätten att arbeta. För närvarande baseras rätten att få bo i landet på ett arbetsavtal och en lön.
"Oavsett om det handlar om lönearbete, att sysselsätta sig själv eller vidare företagande vill vi att alla har ett legitimt arbete, något som man kan vara stolt över."
Evenemanget i Stadshuset organiserades av UNU-WIDER i samarbete Helsingfors stad och borgmästaren var värd.
Tisdagens evenemang kommer inte att vara ett isolerat evenemang eftersom diskussionsforumsserien om FN:s mål för hållbar utveckling fortsätter under hösten.
Inspelningen av evenemanget kan ses på Helsinkikanava.fi/sv/(Länk leder till extern tjänst)
Evenemanget är på engelska och undertexterna är på engelska.
Iframe not supported<br /><br />
Mer information:
FN:s mål för hållbar utveckling (på finska)(Länk leder till extern tjänst)
(Länk leder till extern tjänst)
FN-universitetets institut för forskning om utvecklingsekonomi(Länk leder till extern tjänst)
Syftet med (UNU-WIDER) är att främja en hållbar och rättvis utveckling för alla genom(Länk leder till extern tjänst)
forskning och politisk analys som påverkar levnadsvillkoren för de fattigaste(Länk leder till extern tjänst)
människorna i världen.(Länk leder till extern tjänst)
Redaktör: Kirsi Riipinen
Bilder: Ilkka Ranta-aho
