Helsingfors har tilldelats erkännandet Barnvänlig kommun, vilket innebar att staden måste visa sin förmåga att arbeta på ett sätt som uppfyller barns rättigheter i enlighet med UNICEFs modell. Staden rapporterade framgångar och hur arbetet framskred till UNICEF, som beslutade att tilldela erkännandet.
Arbetet med Barnvänlig kommun bygger på att främja FN:s konvention om barnets rättigheter. Helsingfors valde sina egna mål för arbetet, och arbetade systematiskt för att uppfylla dem i två års tid.
Framgångarna syns i praktiken. Mobbning har förebyggts, gemenskapen har stärkts och de emotionella och kommunikativa färdigheterna har förbättrats. Staden har gett dem som arbetar med barn och unga utbildning i barnets rättigheter. Dessutom har staden slutfört en modell för bedömning av barnkonsekvenser och stärkt känslan av trygghet hos barn och unga genom sina pilotprojekt.
I början av projektet utredde staden vilka önskemål barn och unga har. Syftet med diskussionerna var att få information om vad som oroar barn och unga och hur de skulle vilja att staden tar itu med det.
Pirjo Mattila, utvecklingsexpert vid Helsingfors stad, lyfter fram barns och ungas delaktighet som en av barnens viktiga rättigheter.
Arbetet med att involvera barn genomfördes i samarbete med många olika partner. Barn och unga har i stor utsträckning fått föra fram sina åsikter, allt från daghemsbarn till elever i de lägre och högre klasserna och unga från olika områden. Synpunkter har också inhämtats från organisationer och andra aktörer som når ut till barn och unga i en utsatt situation.
Kartläggningen av önskemålen baserades också på ungdomsbudgeten och de teman som togs upp i enkäten hälsa i skolan. Ungdomsrådet var också en viktig partner.
Längs vägen har verkstäder hållits för att ge staden en chans att höra barnens åsikter om en barnvänlig stad. Verkstäder kommer att hållas även i fortsättningen.
Mattila säger att barnen och ungdomarna på ett bra och nödvändigt sätt har utmanat stadsorganisationens synpunkter, bland annat genom att fråga vilka som borde interagera bättre för att barn och unga ska kunna känna sig tryggare.
Stina Högnabba, specialplanerare vid Helsingfors stad, säger att arbetet med Barnvänlig kommun inte är skilt från stadens övriga arbete. Redan i stadsstrategin betonas jämställdhet och rättigheter för alla grupper av befolkningen.
Hanna Harris, stadens designchef, är inne på samma spår. Hon nämner också den bekanta och mycket sanna frasen om hur en barnvänlig omgivning är bra för alla.
Hon menar att barnvänligheten har inneburit en fin möjlighet för staden att utveckla hur väl den kan stödja invånarnas önskemål, i det här fallet barnens och ungdomarnas önskemål.
För att uppfylla önskemålen har staden samarbetat förvaltningsöverskridande genom en modell som stadens personal har fått utbildning för från Harvard University.
En ny typ av konkret arbete tillsammans med barn och unga har inletts. Exempelvis har barn och unga lyft brister i sina hemtrakter, och synpunkterna har beaktats.
– Vi har genomfört otaliga test där vi har arbetat tillsammans med barnen för att förbättra platser som är viktiga för dem. Vi har till exempel förnyat belysningen och gjort vissa torg trivsammare efter önskemål från barn och unga. Tanken har varit att med en låg tröskel få barn och unga att engagera sig.
Harris säger att resultaten har varit goda. Trivsamheten och tryggheten har ökat. Barn och ungdomar har blivit mer engagerade i att utveckla sina områden.
I det nya arkitekturprogrammet dras riktlinjer upp för att främja design på barns villkor. Harris anser att riktlinjerna i programmet ger staden en fin möjlighet att testa nya saker och genomföra mångsidiga projekt.
I stadsförnyelseområdena, Malmgård och Gamlas, Malm, Mellungsby och Havsrastböle, har man tillsammans med barn och unga sökt, och söker fortfarande, olika sätt att öka känslan av trygghet.
Utöver stadens modell för bedömning av barnkonsekvenser har en ny modell för att underlätta planering och beredning färdigställts för att göra barn och unga mer delaktiga. Responssystemet har utvecklats för att barns röster bättra ska kunna höras.
Skolorna förebygger mobbning genom att bland annat utbilda personalen, lära ut emotionella och kommunikativa färdigheter och använda en verksamhetsmodell för ingripande.
Arbetet med Barnvänlig kommun går också hand i hand med främjandet av välbefinnande, hälsa och trygghet i vardagen.
Det fortsatta arbetet har fått vägkost och grunden har lagts för strukturella förnyelser så att barn och unga kan vara mer involverade i utvecklingen än tidigare.
Arbetet måste pågå kontinuerligt, eftersom Unicef övervakar hur de nya målen fullföljs.
– Med ett par års mellanrum utreder UNICEF hur arbetet med Barnvänlig kommun fortskrider och hur staden klarar av att fullfölja de mål som satts upp. Stadens ledning är engagerad i arbetet som följer Unicefs modell och har också avsatt resurser för det, säger Högnabba.
Staden kommer senare under hösten att bestämma nästa mål för arbetet med Barnvänlig kommun.
Unicefs modell betonar att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt barn och unga i en utsatt position. Det här är ett av de områden där Högnabba anser att staden har att göra, och mycket arbete gäller också förhindrande av segregation, vilket direkt påverkar barns liv.
När vi började arbeta med UNICEF gjorde vi en omfattande kartläggning av hur barnets rättigheter uppfylls och återspeglas i stadens tjänster och hur vi ska hantera situationen. Det här är ett bra ställe att fortsätta från.
Utbildningen i barnets rättigheter kommer att fortsätta. I synnerhet de som arbetar med barn måste förstå vad barnets rättigheter innebär i praktiken.
Barnets rättigheter innehåller sammanlagt 45 artiklar. I dem står till exempel att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet vid beslut som rör barnet. Barnet har rätt att uttrycka sina egna åsikter i alla frågor som rör hen, och de bör beaktas i enlighet med barnets ålder och utvecklingsnivå.
– När vi började arbeta med UNICEF gjorde vi en omfattande kartläggning av hur barnets rättigheter uppfylls och återspeglas i stadens tjänster och hur vi ska hantera situationen. Det här är ett bra ställe att fortsätta från, säger Högnabba.
Text: Kirsi Riipinen
Bild: Jussi Hellsten
