Bibliotekens koldioxidavtryck har blivit mätta för första gången

Energiförbrukningen är den största faktorn som ökar på bibliotekens koldioxidavtryck.
Kirjahyllyjä, joissa on kirjoja ja viherkasveja.

Energiförbrukningen är den största faktorn som ökar på bibliotekens koldioxidavtryck. Cirka två tredjedelar av bibliotekens utsläpp orsakas av uppvärmningen av lokalerna och av elkonsumtionen, varvid koldioxidavtrycket är större ju större biblioteket är. Biblioteken har trots allt ingen beslutanderätt för till exempel anskaffning av utsläppsfri el, utan kommunerna beslutar om detta. I undersökningen som utfördes på hösten 2020 deltog 13 olika stora pilotbibliotek runt om i Finland. Berghäll biblioteket deltog från Helsingfors.

I undersökningen utredde man bland annat hur stort bibliotekets koldioxidavtryck är, vad det består av samt skillnaderna mellan olika stora bibliotek. Utöver energiförbrukningen har till exempel materialets livscykel, omlopp och plastning en inverkan i koldioxidavtrycket.

”Antalet bokband, plastning av material och hantering av avskaffade böcker kan påverkas i varje bibliotek, men på basis av undersökningsresultaten kan biblioteken inte med dessa åtgärder märkbart minska på sina koldioxidavtryck. Ansvaret för miljöpåverkningarna hos de allmänna biblioteken ligger för en stor del även hos disponenterna, lokalcentralerna och beslutsfattarna i kommunen”, säger Harri Sahavirta, projektchef för och verkställare av projektet De allmänna bibliotekens miljömedvetenhet för 2020-talet.

”Meddelandet till beslutsfattarna i kommunen såhär vid kommunalvalet är också tydligt: om man vill minska på miljöinverkningar inom kommunens tjänster och avser nå de nationella målen med koldioxidneutraliteten, måste man fästa blicken på förbrukningen och skicket av fastigheterna och tekniken som styrs av kommunen. De är i en betydande roll i eftersträvandet av koldioxidneutraliteten”. säger Sahavirta.

År 2019 var koldioxidavtrycket hos de allmänna biblioteken 32 000 ton CO2-ekvivalenter. Resultatet fick man genom att primärt använda medeltalen av mätningsbibliotekens kalkyler samt delvis från att direkt använda statistikuppgifter och emissionsfaktorer (böcker och e-böcker). Beroende på bibliotekets storlek växlade medeltalet av koldioxidavtrycket i mätningsbiblioteken mellan 30–420 t CO2 e.

Undersökningen av koldioxidavtrycket är en del av projektet De allmänna bibliotekens miljömedvetenhet för 2020-talet, vars avsikt är att främja bibliotekens miljökunskap, koldioxidneutralitet och delningsekonomi. Kalkylerna för koldioxidavtrycket har utförts av Positive Impact, som är expertpartner i projektet.

Mer information om projektet finns på www.kirjastot.fi/vihreakirjasto(Länk leder till extern tjänst) (på finska).

Utredningen Biblioteken på väg mot en koldioxidneutral delningsekonomi finns på: https://www.kirjastot.fi/vihreakirjasto/kirjastojen-hiilijalanjalkilaskenta(Länk leder till extern tjänst) (på finska)

Bild: Pawel Czerwinski / Unsplash